Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

nama

(n.)
Grammar
nama, an; m.

a namea noun

Entry preview:

a name Sumum men, ðam is Æþelm nama, Cod. Dip. Kmbl. ii. 383, 24. Wæs ðam hæftméce Hrunting nama, Beo. Th. 2919; B. 1457. Ðære (eá) is Geon noma, Cd. Th. 15, 9; Gen. 230. Ego hoc feci, ic dyde ðis, ðon stent se ic on ðínes naman stede, Ælfc.

nama

Entry preview:

Brocceshám ðes dennes nama, ðes óðres dennes nama Sængethryg, Billanora is ðes ðriddan nama, C. D. ii. 74, 1-2. Brettisc cyning, þám wæs nama Natanleod, Chr. 508 ; P. 14, 26: 975 ; P. 120, 8.

heáh-nama

(n.)
Grammar
heáh-nama, an;

A great, exalted name

Entry preview:

A great, exalted name Swá is gehálgod ðín heáh-nama thus is thy great name hallowed, Hy. 7, 18; Hy. Grn. ii. 287, 18

ge-mǽnelíc nama

(n.)
Grammar
ge-mǽnelíc nama, an; m.

A common nounappellativum nomen

Entry preview:

A common noun; appellativum nomen, Ælfc. Gr. 9; Som. 8, 31

riht-nama

(n.)
Entry preview:

a right name, name correctly given Ic wolde georne æt ðé gewitan þissere byrig rihtnaman, Hml. S. 23, 547

freó-nama

(n.)
Grammar
freó-nama, -noma, an; m.

A surnamecognōmen

Entry preview:

Se pápa hine nemde freónaman Clemens the pope named him by surname Clement, 5, 11; S. 626, 23

Linked entry: freó-noma

bí-nama

(n.)
Grammar
bí-nama, an; m.

A pronoun

Entry preview:

A pronoun Þá naman and þá bínaman, Angl. viii. 331, 5

tó-nama

(n.)
Grammar
tó-nama, an; m.

A surname,cognomen

Entry preview:

A surname, cognomen His tónama wæs Cambises gecweden, Homl. Ass. 103, 25. 'Huætd ðé tónoma (or tó noma (dat.)?; Rush. has noma) is?' And cuoeð tó him: 'Here tónoma mé is' quod tibi nomen este? Et dicit ei: 'Legio nomen mihi est,' Mk. Skt. Lind. 5, 9.

Linked entry: tó-namian

ágen-nama

Grammar
ágen-nama, l.
Entry preview:

ágen nama

fulluht-nama

(n.)
Grammar
fulluht-nama, an; m.

The baptismal or Christian namenōmen tempŏre baptīzandi impŏsĭtum

Entry preview:

Danish] king died, whose baptismal name was Æthelstan, Chr. 890; Erl. 86, 27

ágen-nama

(n.)
Grammar
ágen-nama, an; m.

One's own or proper namepurum nomenproprium nomen

Entry preview:

One's own or proper name; purum nomen, Fulg. 3: proprium nomen, Ælfc. Gr. 7; Som. 6, 59

Lǽden-nama

(n.)
Grammar
Lǽden-nama, an; m.
Entry preview:

A Latin noun Gif ðú nást sumne lédennaman [lǽden- MS. H] hwylces cynnes hé sý if you do not know some Latin noun, of what gender it is, Ælfc. Gr. 50; Som. 51, 35

fore-nama

(n.)
Entry preview:

glosses pronomen Tó forenaman pronomine, R. Ben. I. 11, 13

freó-nama

Entry preview:

Cwénburh wæs þǽre fǽmnan noma (freónama, v.l., nomen ), Bd. 5, 3; Sch. 565, 15. Freónaman cognomine, Wrt. Voc. ii. 15, 79. Add

ge-namian

(v.)
Grammar
ge-namian, p. ode; pp. od [nama a name]

To name, call, appointappellare, vocare

Entry preview:

To name, call, appoint; appellare, vocare And Adam ðá genamode ealle nýtenu heora namum and Adam then named all cattle by their names; appellavitque omne jumentum nominibus suis, Gen. 2, 20.

Linked entry: namian

naca

(n.)
Grammar
naca, an; m.

A boatbarkshipvessel

Entry preview:

A boat, bark, ship, vessel Ne hié scip fereþ, naca, Exon. Th. 439, 17; Rä. 59, 5. Sǽgeáp naca, Beo. Th. 3797; B. 1896. Heáhstefn naca, Andr. Kmbl. 532; An. 266. Of nacan stefne, 582; An. 291 : Exon. Th. 306, 14; Seef. 7. On bearm nacan, Beo. Th. 433;

Linked entry: ge-nec

nám

(n.)
Grammar
nám, e; f.

Seizure of property belonging to one which is in the hands of another

Entry preview:

Ne nime nán man náne náme, ne innan scíre ne út of scíre, ǽr man hæbbe þríwa on hundrede his rihtes gebeden; (but on the failure of legal means ) nime ðonne leáfe ðæt hé móte hentan æfter his ágenan, L. C. S. 19; Th. i. 386, 9-17. Cf.

nafu

(n.)
Grammar
nafu, e; f. : nafa (?), an; m.

A nave

Entry preview:

A nave Nafu modialis, Wrt. Voc. i. 284, 55. Sió nafa (nafu, Cott.) néhst ðære eaxe, Bt. 39, 7; Fox 220, 29. Sió nafu, Fox 222, 1. Se nafa, 222, 12. Fæst on ðære nafe, 222, 3, 8, 9, 11, 12

Linked entry: nafa

náwa

(adv.)
Grammar
náwa, [ = ne áwa]; adv.

Never

Entry preview:

Never Ðæt is swíðe strang ðam ðe ðæt náwa ǽr þigde it is very strong for him who never before tasted it, Lchdm. ii. 252, 14

Linked entry: áwa

nafa

(n.)
Grammar
nafa, nafa = ne hafa.

a nave

Entry preview:

a nave