mid-gesíþ
Entry preview:
Midgesíðum emhlenned sodalibus vallatus, Hpt. Gl. 422, 38. Napier (An. Ox. 680, note) from this passage deduces a midgesíþ (cf. Goth. miþ-gasinþa) on the ground that mid as preposition here would be unsuitable. But if the construction with verbs similar
pliht
Entry preview:
Lóce hwá þás bóc áwríte, wríte hig be þǽre bysne and for Godes lufon hí gerihte, þæt heó tó leás ne beó þám wrítere tó plihte and mé tó tále, Ælfc. T. Grn. 21, 40. Tó plihte þínre ǽhta and þínes ágenes heáfdes bodað þes þín cnapa swá bealdlíce be Críste
æt-broden
Taken away ⬩ ablatus
Entry preview:
Taken away; ablatus Him biþ ætbroden shall be taken away from him, Mt. Bos. 13, 12: 21, 43;
balzam
balsam
Entry preview:
balsam Se sceal on balzame beón it shall be of balsam, L.M. 2, 64; Lchdm. ii. 288, 23
dryrmian
to make sad, to be made sad, to mourn ⬩ lugēre
Entry preview:
to make sad, to be made sad, to mourn; lugēre Dryrmyde, Cd. 144; Th. 180, 5; Exod. 40
Ecg-bryhtes stán
Brixton Deverill
Entry preview:
Brixton Deverill, Wilts?—He gerád to Ecgbryhtes stáne be eástan Sealwyda he rode to Egbert's stone, on n
forhtra
more fearful
Entry preview:
more fearful Ne beóþ gé ðý forhtran be ye not the more fearful, Cd. 156; Th. 194, 11
eǽ
Entry preview:
To or by a river Be ðære eǽ by the river, Chr. 896; Th. 172, 35, col. 1
gifte
Dowry
Entry preview:
Dowry Gilde be ðære giftan mǽþe reddat pecuniam juxta modum dotis quam virgines accipere consueverunt, Ex. 22, 17
glengista
Entry preview:
In the passage Dr. Bradley suggests that for minra should be read niura, and gleáwnis tó for glengista
sigorfæstness
Entry preview:
Victoriousness Be sigerfestnisse and swíð*-*módnisse úses Drihtnes mid ðǽm hé ða hǽþnan ofercom, Anglia xi. 173, 12
Linked entry: sigefæstness
byrging
Entry preview:
Dele Jn. 20, 1, 4 Lye. and add Be Crístes líce and his byrgenge, Angl. xi. 173, 14
ge-dysigian
Entry preview:
to be foolish Dweledon (dwoliað, C., gedisegan, T.) heortan errant corde, Ps. Spl. 94, 9. v. next word
íþ-wilte
Entry preview:
That may be easily turned (v. wiltan) Éþwiltum méce romphea uersatili, i. mobili ł uolubili, An. Ox. 1151
miltan
Entry preview:
Add Wið þǽre wambe þe late mylt, Lch. ii. 194, 23. these examples may be taken to meltan
more
Entry preview:
Hé leofode on wǽstene be wyrta morum lange, Hml. S. 31, 195. [v. N. E. D. more.] Add: —
prím-sang
Entry preview:
Be prímsangum ( de ora prima ). Ðonne preóstas tó cyrcan cumon heora prím tó singienne, Chrd. 27, 37. Add
wudu-fald
Entry preview:
a fold in a wood Æt ðám ealdan wudufald; forð syððan be efisce, C. D. v. 281, 33
riht-munuc
A true monk
Entry preview:
A true monk Beóþ rihtmunecas gif hý libbaþ be ðam geswince heora ágenra handa R. Ben. 73, 19
Linked entry: munuc
fyrs-leáh
a lea on which furze grows
Entry preview:
a lea on which furze grows Be norðan fyrsleáge, swá of norðenwardre fyrsleáge, C. D. v. 232, 30