Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þǽr-úte

(adv.)
Grammar
þǽr-úte, adv.
Entry preview:

Without, outside Náhton hié náþer ne þǽrinne mete ne þǽrúte freónd, Ors. 2, 8; Swt. 92, 34. v. preceding word

Linked entry: úte

ufan

(adv.)
Grammar
ufan, adv.

from abovedownaboveat the top

Entry preview:

from above, down, where motion is expressed or implied God him sende ufan greáte hagolstánas Dominus misit super eos lapides magnos de coelo, Jos. 10, 11: Blickl. Homl. 51, 12. Him feóll ufan flǽsc pluit super eos carnes, Ps. Th. 77, 27. Seó lyft týhð

Linked entries: ufan ufon on-ufan

ufan-weard

(adj.; adv.)
Grammar
ufan-weard, adj.

top of

Entry preview:

The word may be translated by top of (the noun with which it agrees) Sóna wǽron wit on his heánesse on ðam wealle ufanweardum statim fuimus in summitate ejus (i. e. muri), Bd. 5, 12; S. 629, 18. On ðysse dúne ufanweardre in hujus (montis) vertice, 1,

ufon

Similar entry: ufan

uht

Similar entry: wiht

úht

(n.)
Grammar
úht, es; m.

The time just before daybreak

Entry preview:

The time just before daybreak Ðá hit was foran tó úhtes antelucanum demum tempus, Nar. 15, 31. Gang eft tó ðonne dæg and niht furþum scáde on ðam ilcan úhte, Lchdm. ii. 346, 24

úht-cearu

(n.)
Grammar
úht-cearu, e; f.

Care that comes in the early morning

Entry preview:

Care that comes in the early morning, Exon. Th. 442, 4; Kl. 7

úht-sceaþa

(n.)
Grammar
úht-sceaþa, an; m.

One who robs in the night or early morning

Entry preview:

One who robs in the night or early morning Eald úhtsceaða ... nacod níðdraca nihtes fleógeþ, Beo. Th. 4534; B. 2271

úle

(n.)
Grammar
úle, an; f.

An owl

Entry preview:

An owl Úlae cavanni, Txts. 47, 378: ulula, 107, 2150. Úle noctua, ulula, 81, 1382: ulula, Wrt. Voc. i. 281, 7: ii. 62, 35: noctua, i. 281, 6: ii. 60, 35: noctua vel strinx, i. 77, 41: strix vel cavanna vel noctua vel ulula, 29, 11. Ne etc gé úlan ( noctuam

ulm-treów

(n.)
Grammar
ulm-treów, es; n.

An elm-tree

Entry preview:

An elm-tree Ulmtreów ulmus, Wrt. Voc. i. 32, 63

unna

(n.)
Grammar
unna, an; m.: unne, an; unn, e; f.

grantallowancepermissionwillingness to givepleasure in doing somethinga grantwhat is given

Entry preview:

grant, allowance, permission Ic cýðe eów ðæt hit is mín fulla unna, ðæt heó becweðe hire land I declare to you that she has my full permission to bequeathe her land, Cod. Dip. Kmbl, iv. 200, 27: 223, 24. Hit is mín unna and mín fulle leáfe ðæt hé dihte

Linked entry: unne

wiþ-ufan

(adv.)
Grammar
wiþ-ufan, adv. prep.

Above

Entry preview:

Above, Grammar wiþ-ufan, as adverb Sume (adverbs) synd localia . . . super wiðufan, Ælfc. Gr. 38; Zup. 225, 5: supra, 240, 9. On ðære bytminge wæs se arc rúm, and wiðufan genyrwed, Homl. Th. i. 536, 15. Hér wiðufan on ðyssere rǽdinge, 608, 15: ii. 228

wiþ-útan

(adv.)
Grammar
wiþ-útan, adv. prep.

Withoutwithoutoutside ofwithoutwithout

Entry preview:

Without. Grammar wiþ-útan, as adverb Géo clǽnsiaþ ðæt wiðútan ys caliceas and dixas. . . . Clǽnsa ǽryst ðæt wiðinnan ys calices and disces, ðæt hit sí clǽne ðæt wiðútan ys mundatis quod deforis est calicis et parapsidis . . . Munda prius quod intus est

Linked entry: wiþ-innan

be-ufan

Entry preview:

Eall ðæt him beufan bið. Sal. K. p. 178, 9. Ðá þing þe wé beufan writon, Lch. ii. 228, 24. Add

on-ufan

Entry preview:

Add: with dat. local Hié hæfdon wæter genóg onufan þǽre dúne, Ors. 6, 13; S. 268, 16. Onufa lehtfæte supra candelabrum, Lk. L. 11, 33: 20, 18: 13, 4: Jn. p. 4, 16. ꝥ tácon se groefa gesette ofer ł onufa ðǽr róde (super crucem) Jn. L. 19, 19. Þám þe sitteð

u

Entry preview:

Án s for ðan ðe se u is lang, Ælfc. Gr. Z. 178, 7. Add

ufan

Grammar
ufan, <b>. II.</b> ¶
Entry preview:

add: literal Sleá man of þá hand þe hé ꝥ fúl mid worhte, and sette ufan on (uppon, v.l. ) þá mynetsmiððan. Ll. Th. i. 206, 21. figurative Þ hine man forgulde mid healfan punde; gif wé þonne gyld árǽrdon, ꝥ him man ýhte ufon on ꝥ be his wlites weorðe

ufan-cumende

(adj.)
Grammar
ufan-cumende, adj.
Entry preview:

Coming from above Ꝥ ufancumende leóht, Gr. D. 285, 6

ufe-weard

Grammar
ufe-weard, <b>. I.</b>
Entry preview:

add: ofe-weard Strýc þú of ufwerdum heáfde mid þínum twám scytefingran nyþerweard, Tech. ii. 119, 17. Andlang mearce on ðone gáran ufwerdne, C. D. v. 356, 17. Gyndleccing ofeweard . . . gyndleccing neaþewerd inriguum superius . . . inriguum inferius,

úle

Entry preview:

Add: The word occurs in local names, Úlan-bearh. -beorh, -cymb, -del, -hyrst, -wal, C. D. vi. 345