Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dryht-bearn

(n.)
Grammar
dryht-bearn, es; n.

A child of the people, a noble childpuer pŏpŭlāris, nōbĭlis

Entry preview:

A child of the people, a noble child; puer pŏpŭlāris, nōbĭlis Dryhtbearn Dena the Danes' princely child, Beo. Th. 4076; B. 2035

folc-bearn

(n.)
Grammar
folc-bearn, es; n.

A folk-childa child of manpŏpŭli fīliushŏmĭnis fīlius

Entry preview:

A folk-child, a child of man; pŏpŭli fīlius, hŏmĭnis fīlius Swilc biþ mǽgburh menigo ðínre, folcbearnum frome such shall be the family of thy people, excellent in children, Cd. 100; Th. 132, 16; Gen. 2194. Þurh ðé eorþ-búende ealle onfóþ, folcbearn,

for-bearn

(v.; part.)
Grammar
for-bearn, p. of for-beornan.

burnt

Entry preview:

burnt, Boutr. Scrd. 22, 33 ;

for-bégan

(v.)
Grammar
for-bégan, p. de; pp. ed

To bow downbend downhumbleabasedestroydeprĭmĕrehŭmĭliāreimmĭnuĕre

Entry preview:

To bow down, bend down, humble, abase, destroy; deprĭmĕre, hŭmĭliāre, immĭnuĕre Ðæt gé gúþfreán gylp for-bégan that ye may humble the warrior's pride. Andr. Kmbl. 2668; An. 1335: 3141; An. 1573: Cd. 223; Th. 294, 8; Sat. 468

fór-bétan

(v.)

to make full amends for anyone or anythingcompensáre pro ălĭquo

Entry preview:

to make full amends for anyone or anything; compensáre pro ălĭquo, Som. Ben. Lye

fóster-bearn

(n.)
Grammar
fóster-bearn, féster-bearn, es; n.

A FOSTER-BEARN or childălumnus

Entry preview:

A FOSTER-BEARN or child; ălumnus, Cot. 9

Linked entry: féster-bearn

mis-begán

(v.)

to cultivate badlywastedisfigure

Entry preview:

to cultivate badly, waste, disfigure Misbegáas onsióne hiora exterminant facies suas (cf. unrótlíce dóþ exterminant, Wrt. Voc. ii. 30, 64), Mt. Kmbl. Lind. 6, 16

ge-bégan

(v.)
Grammar
ge-bégan, p. de; pp. ed; v. trans.

To cause to bowbendbow downreclinepress downhumblecrushflectĕreincurvārehumiliaredeprĭmĕre

Entry preview:

To cause to bow, bend, bow down, recline, press down, humble, crush; flectĕre, incurvāre, humiliare, deprĭmĕre Gebégdon sáwle míne incurvāvērunt anĭmam meam, Ps. Surt. 56, 7 : Lk. Skt. Lind. 9, 58. Se ðe hine ahefeþ he biþ gebéged and se ðe hine gebéges

ge-bétan

(v.)
Grammar
ge-bétan, he -béteþ, pl. -bétaþ; p. bétte, pl. bétton; pp. -béted, -bétt; v. trans, [ge-, bétan to amend] .

to make betterimprovemendamendrepairemendārerepărāreto make strongfortifysurround with a wallconfirmāremunīremūrāreto make amendsreparation'bót' forrepentto obtain a remedy againstto get 'bót' fromavenge

Entry preview:

to make better, improve, mend, amend, repair; emendāre, repărāre Gimmas ne scearpnesse gebétaþ gems do not improve sharpness, Bt. 34, 8; Fox 144, 33. Ðæt hí gebétton that they repaired, Ors. 3, 1; Bos. 54, 15: Bt. 20: Fox 70, 35. Geboeton netta hiora

Linked entries: ge-bétt ge-bótad

sige-bearn

(n.)
Grammar
sige-bearn, es ; n.
Entry preview:

A victorious child, applied to Christ His gást onsende sigebearn Godes, Elen. Kmbl. 959 ; El. 481 : Exon. Th. 460, 3 ; Hö. 11. Ðæt sygebearn, 461, 29 ; Hö. 43. Ealra sigebearna ðæt séleste, 33, 3 ; Cri. 520

steóp-bearn

(n.)
Grammar
steóp-bearn, es; n.
Entry preview:

An orphan Steópbearn pupillus, Ps. Vos. 81, 3. Ðam steápbearne ic geheólp, Homl. Th. ii. 448, 14, 20. Ðæt mann wydewan geneósige and steópbearnum gehelpe, Homl. Skt. i. 9, 63

un-begán

(adj.)
Grammar
un-begán, adj.

uncultivatedunadorned

Entry preview:

uncultivated Unbegánum incultis (arvis, Ald. 200), Wrt. Voc. ii. 96, 2: 47, 38. Ðeós wyrt byþ cenned on dúnum and on unbegánum stówum, Lchdm. i. 230, 4: 238, 17. unadorned Unbegán inculta, non ornata, Hpt. Gl. 435, 26

weorold-bearn

(n.)
Grammar
weorold-bearn, e; n.
Entry preview:

A child of earth, a man, Exon. Th. 493, 9 ; Rä. 81, 27

cyne-bearn

Entry preview:

Add: a prince Ðǽr sitte sum cynebearn, Sal. K. p. 85, 38: Lch. iii. 166, 28. Siððan ríxadon West-Seaxna cyne*-*barn (-béarn, v. l. ) of þám dæge, Chr. 519; P. 17, 3. Hér Óswiu ofslóh Penda and .xxx. cynebearna ( duces regii xxx interfecti, Bd. 3, 24)

féster-bearn

Entry preview:

Gregorius is úre altor and wé syndan his alumni, ðæt is ðæt hé is úre fésterfæder on Críste, and wé syndon his fésterbearn on fullwihte, Shrn. 62, 21. Substitutefor passage

Linked entry: féster-fæder

for-bernan

Similar entry: for-bærnan

freó-bearn

Entry preview:

Add: of human beings Hié ( the descendants of Abraham ) gesittað be sǽm tweónum ... leóde þíne, freóbearn fæder, folca sélost, Exod. 445. Abraham andswarode '... Gǽð geréfa mín fægen freóbearnum,' Gen. 2182. of Christ Háligne Gást swá écne swá Fæder

ge-berian

(v.)

Similar entry: ge-byrian

ge-bernan

Similar entry: ge-bærnan

full-bétan

Entry preview:

Oþ þæt þám abbode þince þæt hí fulbét hæbben usque dum abbas judicaverit satisfactum esse, R. Ben. 70, 8, 18: 71, 2. Add