Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ærnan

(v.)
Grammar
ærnan, p. de; pp. ed; v. intrans.

To runcurrere

Entry preview:

To run; currere Ærnan to run, Bd. 5, 6; S. 618, 42: S. 619, 12. Ærnaþ hý they run, Ors. 1, 1; Bos. 22, 36

Linked entry: hors-ærnnes

eástor-líc

(adj.)
Grammar
eástor-líc, adj.

Easter, paschal paschālis

Entry preview:

Easter, paschal; paschālis On ðære sylfan eástor-lícan symbelnesse on the same easter-feast. Bd. 4, 28; S. 606, 23: 3, 24; S. 557, 40

senatus

Entry preview:

Mid þára senata (senatuses, v. l.) willan voluntate senatus, Ors. 4, 10; S. 202, 20. For þára senatum ege, 5, 9; S. 232, 28. Add

bénsian

(v.)
Grammar
bénsian, part. ende; p. ode; pp. od [bén a prayer, sian or sigan to fall down]

To fall down in prayerto prayentreat in prayersupplicaredeprecariorare

Entry preview:

To fall down in prayer, to pray, entreat in prayer; supplicare, deprecari, orare Ðrihten bénsian Dominum deprecari Bd. 4, 25; S. 601, 4. He wæs bénsiende ða uplícan árfæstnesse mínra gesynta supplicans erat supernæ pietati pro sospitate mea 5, 6; S.

Linked entry: ge-bénsian

ge-lǽrednes

(n.)
Grammar
ge-lǽrednes, -ness, -nys, -nyss, e; f.

Learningknowledgeskillerŭdītiopĕrītia

Entry preview:

Learning, knowledge, skill; erŭdītio, pĕrītia Wæs Cúþberhte swá mycel getýdnes and gelǽrednes to sprecanne Cudbercto tanta ĕrat dīcendi pĕrītia, Bd. 4, 27; S 604, 19. Ðá se cyning his gelǽrednesse geseah cujus erŭdĭtiōnem videns rex, 3, 7; S. 529, 46

fóre

(n.)
Grammar
fóre, gen. dat. acc. of fór

a goingjourneycourseapproach

Entry preview:

a going, journey, course, approach. Exon. 111 a; Th. 426, 10; Rä. 41, 71: Bd. 5, 9; S. 623, 23: 4, 27; S. 604, 29

sǽ-wár

(n.)
Entry preview:

sea-weed Sǽwaar alga, Wrt. Voc. i. 31, 35. Cf. waar alga, ii. 99, 29. See E. D. S. Pub. Plant Names. s. v. waur

Linked entry: wár

fór-grípan

(v.)
Grammar
fór-grípan, p. -gráp, pl. -gripon; subj. pres. -grípe, pl. -grípen; pp. -gripen

To take beforecarry off prematurelypre-occupyprærĭpĕrepræ-occŭpāre

Entry preview:

To take before, carry off prematurely, pre-occupy; prærĭpĕre, præ-occŭpāre Wæs heó mid deáþe fórgripen illa morte prærepta est, Bd. 3, 8; S. 532, 27: 3, 29; S. 561, 17. Ðý-læs hit sí mid deáþe fórgripen ne morte præ-occŭpētur, 1, 27; S. 492, 30, note

framlíce

(adv.)
Grammar
framlíce, adv.

Stronglyfirmlystoutlyfortĭterstrēnue

Entry preview:

Strongly, firmly, stoutly; fortĭter, strēnue Ðes Cásere framlíce rehte da cynewísan this Cæsar firmly ruled the kingdom, Bd. 1, 5; S. 476, 7: 4, 10; S. 578, 6. Benedictus ðone síþfæt framlíce to Róme geferde Benedict stoutly went his journey to Rome,

mæsse-sang

(n.)
Grammar
mæsse-sang, es; m.

The service of the mass

Entry preview:

The service of the mass Ða symbelnysse to mǽrsianne mæssæsanges missarum sollemnia celebrandi, Bd. 27; S. 497, 1. Mæssesong dón missas facere, 1, 26; S. 488, 4. Gewuna, mæssesonga consuetudo missarum, 1, 27; S. 489, 33. On mæssesangum and on sealmsangum

be-hydig

(adj.)
Grammar
be-hydig, bí-hidig; adj.

Carefulvigilantwarywatchfulsolicitousanxioussollers

Entry preview:

Careful, vigilant, wary, watchful, solicitous, anxious; sollers He wæs se behydegesta [MS. behydegæsta] erat sollertissimus Bd. 5, 20; S. 642, 13 : 4, 7; S. 574, 33

Linked entries: big-hydig bí-hydig

ealdor-mon

(n.)
Grammar
ealdor-mon, -monn, es; m.

An elderman, alderman, nobleman, chief mājor nātu, princeps

Entry preview:

An elderman, alderman, nobleman, chief; mājor nātu, princeps Ebrinus se ealdormon Ebrinus mājor dŏmus rēgiae. Bd 4, 1; S. 564, 33: 2, 13; S. 515, 32

a-wunian

(v.)
Grammar
a-wunian, p. ode, ade; pp. od, ad [a, wunian to dwell]

To abideremaincontinueinsistmanerepermanereinsistere

Entry preview:

To abide, remain, continue, insist; manere, permanere, insistere Ðeós sibb awunade on Cristes cyrican hæc pax mansit in ecclesia Christi, Bd. 1, 8 ; S. 479, 26. He lét hit on his bósme awunian he let it remain in his bosom, 3, 2 ; S. 525, 14. He on hálgum

ge-haldan

(v.)
Grammar
ge-haldan, pp. -halden

To keeppreserveholdservārerecondĕretĕnēre

Entry preview:

To keep, preserve, hold; servāre, recondĕre, tĕnēre On ðam heó wilnode gehaldan ða árwurþan bán hire fæderan in quo desīdĕrābat hŏnōranda patrui sui, ossa recondĕre, Bd. 3, 11; S. 535, 16. Mid ðý hine ðá nǽnig man ne gehaldan ne gebindan mihte cum a

ono

(con.)
Entry preview:

if Ono nú ðæt wíf wel gedyrstgade si igitur bene praesumsit, Bd. 1, 27; S. 494, 19. Ono hé wiste hine on wónyssum geeácnodne, hé ðá geómrade hine fram scylde ácennedne qui enim in iniquitatibus conceptum se noverat, a delicto se natum gemebat, S. 495

hwítian

(v.)
Entry preview:

Hwítað heofon albescit polus Hy. S. 21, 23. Hwæs blód reádaþ on rosan gelicnysse, and hwæs líchama hwítað on lilian lægernysse, Hml. S. 34, 113. Add

for-dilgian

(v.)
Grammar
for-dilgian, -diligian; p. ode, ade; pp. od, ad

To blot outdestroydēlēreobnūbĭlāreoblītĕrāre

Entry preview:

To blot out, destroy; dēlēre, obnūbĭlāre, oblītĕrāre He wolde ealle his þeóde fram ðam gingrum óþ ða yldran fordón and fordilgian he would do for and blot out all his nation from the younger to the elder, Bd. 3, 24; S. 556, 13: 5, 21; S. 643, 26. He

martyr

(n.)
Grammar
martyr, martyre, es: m.

A martyr

Entry preview:

A martyr Se strengesta martyr martyr fortissimus, Bd. 1, 7; S. 478, 33. Wæs se martyre from moncynnes synnum ásundrad, Exon. 40 a; Th. 133, 5; Gú. 485. Hé wilnade ðæt hé mid ðone martyr þrowian móste, Bd. 1, 7; S. 478, 18. Hí cóman tó ðæs martyres húse

wracian

(v.)
Grammar
wracian, p. ode

To be in exile

Entry preview:

To be in exile Wracode exulat, Wrt. Voc. ii. 81, 13 : 31, 14. Hé ge mid Scottum ge mid Pehtum wracode apud Scotias she Pictos exulabat, Bd. 3, l ; S. 523, 17. Hé on Gallia wracode (wrecca wæs, v. l.), 3, 18; S. 545, 38. Wracade, 4, 23; S. 594, 44. His

eástane

(adv.)
Grammar
eástane, (-ene); adv.
Entry preview:

marking direction of movement, from the east Gif hé eástane of Asiam Italiam gesóhte, Ors. 3, 8; S. 122, 28. Þonne hé eft wǽre eástane (-ene, v. l. ) hámweard, 6, 31; S. 286, 10. marking direction of measurement, v. eástan, Þá beorgas onginnað ǽrest