Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ærnan

(v.)
Grammar
ærnan, p. de; pp. ed; v. intrans.

To runcurrere

Entry preview:

To run; currere Ærnan to run, Bd. 5, 6; S. 618, 42: S. 619, 12. Ærnaþ hý they run, Ors. 1, 1; Bos. 22, 36

Linked entry: hors-ærnnes

eástor-líc

(adj.)
Grammar
eástor-líc, adj.

Easter, paschal paschālis

Entry preview:

Easter, paschal; paschālis On ðære sylfan eástor-lícan symbelnesse on the same easter-feast. Bd. 4, 28; S. 606, 23: 3, 24; S. 557, 40

senatus

Entry preview:

Mid þára senata (senatuses, v. l.) willan voluntate senatus, Ors. 4, 10; S. 202, 20. For þára senatum ege, 5, 9; S. 232, 28. Add

bénsian

(v.)
Grammar
bénsian, part. ende; p. ode; pp. od [bén a prayer, sian or sigan to fall down]

To fall down in prayerto prayentreat in prayersupplicaredeprecariorare

Entry preview:

To fall down in prayer, to pray, entreat in prayer; supplicare, deprecari, orare Ðrihten bénsian Dominum deprecari Bd. 4, 25; S. 601, 4. He wæs bénsiende ða uplícan árfæstnesse mínra gesynta supplicans erat supernæ pietati pro sospitate mea 5, 6; S.

Linked entry: ge-bénsian

ge-lǽrednes

(n.)
Grammar
ge-lǽrednes, -ness, -nys, -nyss, e; f.

Learningknowledgeskillerŭdītiopĕrītia

Entry preview:

Learning, knowledge, skill; erŭdītio, pĕrītia Wæs Cúþberhte swá mycel getýdnes and gelǽrednes to sprecanne Cudbercto tanta ĕrat dīcendi pĕrītia, Bd. 4, 27; S 604, 19. Ðá se cyning his gelǽrednesse geseah cujus erŭdĭtiōnem videns rex, 3, 7; S. 529, 46

a-wunian

(v.)
Grammar
a-wunian, p. ode, ade; pp. od, ad [a, wunian to dwell]

To abideremaincontinueinsistmanerepermanereinsistere

Entry preview:

To abide, remain, continue, insist; manere, permanere, insistere Ðeós sibb awunade on Cristes cyrican hæc pax mansit in ecclesia Christi, Bd. 1, 8 ; S. 479, 26. He lét hit on his bósme awunian he let it remain in his bosom, 3, 2 ; S. 525, 14. He on hálgum

ge-haldan

(v.)
Grammar
ge-haldan, pp. -halden

To keeppreserveholdservārerecondĕretĕnēre

Entry preview:

To keep, preserve, hold; servāre, recondĕre, tĕnēre On ðam heó wilnode gehaldan ða árwurþan bán hire fæderan in quo desīdĕrābat hŏnōranda patrui sui, ossa recondĕre, Bd. 3, 11; S. 535, 16. Mid ðý hine ðá nǽnig man ne gehaldan ne gebindan mihte cum a

abbud-dóm

(n.)
Grammar
abbud-dóm, es; m. [ = abbod-ríce, q. v.]

An abbacythe rule or authority of an abbotabbātiaabbātis jus vel auctoritas

Entry preview:

An abbacy, the rule or authority of an abbot; abbātia, abbātis jus vel auctoritas Abbuddómes, gen. Bd. 5, 1; S. 613, 18. Abbuddóme, dat. 5, 21; S. 642, 37

Linked entry: abbad-dóm

of-geótan

Entry preview:

Add Beána mid wætere ofgotene, Hml. S. 23b, 128: 663. to pour out Ðaera mynetra ofgǽt (-geátt, R. ágeát, W. S.) mæslen nummulariorum effudit aes, Jn. L. 2, 15

sǽ-wár

(n.)

sea-weed

Entry preview:

sea-weed Sǽwaar alga, Wrt. Voc. i. 31, 35. Cf. Similar entries waar alga, ii.99, 29. See E. D. S. Pub. Plant Names. s. Similar entries v. waur

Linked entry: wár

ǽ-men

Grammar
ǽ-men, ǽ-menne, ǽ-mann
Entry preview:

Ðá wundrade Alexander hwý hit swá ǽmenne wǽre vacuam civitatem ratus, Ors. 3, 9; S. 134, 12. Hié hit ðǽr swá ǽmenne métton, 2, 4; S. 76, 16. Add:

Linked entry: ǽ-manne

be-hydig

(adj.)
Grammar
be-hydig, bí-hidig; adj.

Carefulvigilantwarywatchfulsolicitousanxioussollers

Entry preview:

Careful, vigilant, wary, watchful, solicitous, anxious; sollers He wæs se behydegesta [MS. behydegæsta] erat sollertissimus Bd. 5, 20; S. 642, 13 : 4, 7; S. 574, 33

Linked entries: big-hydig bí-hydig

ealdor-mon

(n.)
Grammar
ealdor-mon, -monn, es; m.

An elderman, alderman, nobleman, chief mājor nātu, princeps

Entry preview:

An elderman, alderman, nobleman, chief; mājor nātu, princeps Ebrinus se ealdormon Ebrinus mājor dŏmus rēgiae. Bd 4, 1; S. 564, 33: 2, 13; S. 515, 32

ealdor-biscop

(n.)
Grammar
ealdor-biscop, es; m.

An elder or chief bishop, an archbishopsĕnior episcŏpus, archiepiscŏpus

Entry preview:

An elder or chief bishop, an archbishop; sĕnior episcŏpus, archiepiscŏpus; the Pope is so called by king Alfred Ðá wæs Vitalianus Papa ðæs apostolícan setlesealdorbiscop then Pope Vitalian was the chief bishop of the apostolic seat; sedi apostŏlĭcæ præerat

a-þweán

(v.)
Grammar
a-þweán, ic -þweá, -þweah, ðú -þweahst, -þwyhst, -þwehst, he -þwyhþ, -þwehþ, pl. -þweáþ ; p. -þwóh, pl. -þwógon; pp. -þwegen [a from, out; þweán = þweahan to wash]

To wash outto washcleansebaptizeanointabluerelucrelavarebaptizareunguere

Entry preview:

To wash out, to wash, cleanse, baptize, anoint; abluere, lucre, lavare, baptizare, unguere Gif ðú aþweán wylt if thou wilt wash out, Guthl. 5 ; Gdwin. 32, 8. Aþweah me lava me, Ps. Spl. 50, 3. Ðú aþweahst me lavabis me, 50, 8. He þegnas mid ða hálgan

wune-ness

(n.)
Grammar
wune-ness, (wunu-), e; f.

a dwellinghabitationcontinuanceperseverance

Entry preview:

a dwelling, habitation Hé him wunonesse stówe (locum mansionis) sealde, Bd. 5, 11; S. 626, 13. In wununise in habitaculo, Rtl. 58, 5: habitatione, 68, 20. Ðá geworhte hé him nearo wíc and wunenesse (mansionem angustam), Bd. 4, 28; S. 605, 23. Ðá sealde

Linked entry: wununess

Rómánisc

(adj.)
Grammar
Rómánisc, adj.

Roman

Entry preview:

Roman Se Rómánisca cásere Octavianus, Homl. Th. i. 30, 1. Se Rómánisca here, Bd. 1, 12; S. 480, 33. Man Rómánisces cynnes, 1, 16; S. 484,18. On ðære hálgan Rómánisce cyricean, 1, 27; S. 489, 33. Fram ðam Rómániscan Pápan, 2, 20; S. 522, 19. Ealde Rómánisce

sceafoþa

(n.)
Grammar
sceafoþa, sceafþa, scæfþa,an ; m. (or -e; f. ?)

A shaving, chip, what is shaved, scraped, or rubbed of

Entry preview:

A shaving, chip, what is shaved, scraped, or rubbed of Ðá gehálgode ic wæter and scæfþan dyde on ðæs foresprecenan treówes tunc benedixi aquam, et astulam roboris praefati inmittens, Bd. 2, 13; S. 539, 5. Ða scæfþan ðe ðǽron genumene wǽron lǽcedóm bǽron

Linked entry: sceafþa

for-dilgian

(v.)
Grammar
for-dilgian, -diligian; p. ode, ade; pp. od, ad

To blot outdestroydēlēreobnūbĭlāreoblītĕrāre

Entry preview:

To blot out, destroy; dēlēre, obnūbĭlāre, oblītĕrāre He wolde ealle his þeóde fram ðam gingrum óþ ða yldran fordón and fordilgian he would do for and blot out all his nation from the younger to the elder, Bd. 3, 24; S. 556, 13: 5, 21; S. 643, 26. He

martyr

(n.)
Grammar
martyr, martyre, es: m.

A martyr

Entry preview:

A martyr Se strengesta martyr martyr fortissimus, Bd. 1, 7; S. 478, 33. Wæs se martyre from moncynnes synnum ásundrad, Exon. 40 a; Th. 133, 5; Gú. 485. Hé wilnade ðæt hé mid ðone martyr þrowian móste, Bd. 1, 7; S. 478, 18. Hí cóman tó ðæs martyres húse