Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-edbyrdan

(v.)
Grammar
ge-edbyrdan, p. de; pp. ed

To cause to be born againto regeneratefacere ut aliquis renascaturregenerare

Entry preview:

To cause to be born again, to regenerate; facere ut aliquis renascatur, regenerare Ðonne he unc hafaþ geedbyrded óðre síðe when he hath caused us two to be born again a second time, Exon. 99 b; Th. 372, 30; Seel. 100

Linked entry: ed-byrdan

flot

Entry preview:

Spéda unrihtwísra eall swá flot (fluuius; flód?) beóð ádtúgude, Scint. 179, 15. Swá ðæt ðonne hit bið full flód and ðæt scip bið á-flote ita ut natante naue in flumine cum plenum fuerit, C. D. iv. 24, 1. Add

gén

(adv.)
Grammar
gén, adv.
Entry preview:

Add: — Ðæs gén tó tácne is (is git to tácne, v. l.) denique, Bd. 2, 6; Sch. 138, 14. And gýn (gyt, v. l.) sóðre þæt ic Drihtnes wordum sprece immo ut uerbis Domini loquar, 4, 23; Sch. 476, 13

godwræc-lic

(adj.)
Grammar
godwræc-lic, adj.
Entry preview:

Sacrilegious Ꝥ hé náme æt his handa ꝥ húsl þǽre godwræclican (-wræt-, -wret-, v. ll.) gehálgunge ut ex ejus manu sacrilegae consecrationis communionem perciperet, Gr. D. 238, 12. Gehrínan þám godwræclican (-wræt-, v. l.) mete contingere cibum sacrilegum

mægden-lic

Entry preview:

Onféng heó þis bebod ꝥ ; heó náht ofer ꝥ ne dyde leóhtlices ne mægdenlicere wísan oððe merwelicre mandatum accepit, ut nihil ultra leve et puellare ageret Gr. D. 287, 20. Gesáwon hí cuman mycel mǽdenlic werod, Hml. S. 7, 251. Add

nán-wiht

Grammar
nán-wiht, <b>. I.</b>
Entry preview:

Þæt hé þé nánwiht (náwiht, nóht, v.l.) láðes ne dó ut nec tibi aliquid mali faciat, Bd. 2, 12 ; Sch. 156, 23. Nát ic nánwiht betere þonne þú ðé gebidde, Solil. H. 4, 14. Nǽniht nullam, Lk. L. 23, 14. Add

or-treówe

Entry preview:

Add: distrustful, without confidence Þá nolde God ꝥ þá ðe his gódan weorc gesáwon wǽron ungelýfende oððe ortreówe be þám wéne þára ælmessena þæs diácones ut neque hi qui bona ejus viderant de eleemosynarum illius aestimatione fallerentur, Gr. D. 331,

sceald

(adj.)
Grammar
sceald, adj. ?
Entry preview:

Shoal, shallow Andlang streámes út on scealdan fleót; ðonnen andlang scealdan fleótes, C. D. iii. 431, 21. Tó scelden mære, iv. 158, 10. Útt on scealdan ford (cf. on ðæs deópan fordes ende, iii. 431, 12), v. 256, 16: 300, 19

weorc-stán

Grammar
weorc-stán, <b>. I.</b>
Entry preview:

Add Hí ðǽr swíðe fæsthealdne weorcstán upp áhwylfdon . . . hí fundon ǽcne stán on óðerne befégedne, Hml. Th. i. 23, 423. Add Hét hé niman Claudium and lǽdan tó sǽ and wurpan hine út mid ánum weorcstáne, Hml. S. 35, 226

tó-drǽfedness

(n.)
Grammar
tó-drǽfedness, e; f.

Dispersion,expulsion

Entry preview:

Dispersion, expulsion Hé worhte áne swipe of rápum and hí ealle út áscynde. Ðeós tódrǽfednys getácnode ða tóweardan tóworpennysse, Homl. Th. i. 406, 8. On ðeóda tódrǽfednysse in dispersionem gentium, Jn. Skt. 7, 35. Tódrǽfednesse dispersiones, Ps. Lamb

ádlian

(v.)
Grammar
ádlian, -igan; p. ode; pp. od

To ailto be sickto languishægrotarelanguere

Entry preview:

To ail, to be sick, to languish; ægrotare, languere Ðæt se ylca biscop án ádliende mæden gebiddende gehǽlde ut idem episcopus puellam languentem orando sanaverit, Bd. 5, 3; S. 615, 35. Ic ádlige langueo, Ælfc. Gr. 26, 2; Som. 28, 46

æfter-fyligend

(n.)
Grammar
æfter-fyligend, -fylgend, es; m.

One who follows or succeedsa followersuccessor

Entry preview:

One who follows or succeeds, a follower ; successor Ac Oswald his æfterfyligend hí ge-endade swá we ǽr beforan sǽdon sed successor ejus Oswaldus perfecit ut supra docuimus, Bd. 2, 20; S. 521, 36: Bd. 5, 23; S. 646, 2

ald

(adj.)
Grammar
ald, se alda

old

Entry preview:

old Alde méce with an ancient sword, Cd. 167; Th. 209, 5; Exod. 494: Elen. Grm. 252: Bd. 3, 7; S. 530, 11. Se alda út of helle the old one out of hell, Cd. 213; Th. 267, 6; Sat. 34

Linked entry: wyrd

eiseg

(adj.)
Grammar
eiseg, adj. [ = egseg, egeseg, from egesa fear]

Terrible, horribleterrĭbĭlis

Entry preview:

Terrible, horrible; terrĭbĭlis Cleopaþ ðonne se alda út of helle, wriceþ word-cwedas wéregan reorde, eisegan stefne then the chief calleth out of hell, uttereth words with accursed speech, with horrible voice, Cd. 213; Th. 267, 6-10; Sat. 34-36

Linked entry: egesig

stán-boga

(n.)
Grammar
stán-boga, an; m.
Entry preview:

A natural stone arch Hé geseah stondan stánbogan, streám út ðonan brecan of beorge, Beo. Th. 5083; B. 2545. Seah on enta geweorc hú ða stánbogan ( of the cave within the rock ) stapulum fæste éce eorðreced innan healde, 5429; B. 2718

tún-weg

(n.)
Grammar
tún-weg, es; m.
Entry preview:

A road on a tún, a private road Ealles hereweg publica via, tuunweg privata via, Wrt. Voc. i. 37, 39-40. Tó túnweges ende, Cod. Dip. Kmbl. v. 281, 21. Ðǽr túnwegas út sceótaþ . . . þurh ðone tún, vi. 235, 6

á-feohtan

(v.)
Entry preview:

Add: trans. To fight against Áfeht ðú ( expugna ) ðá onfehtendo mé, Rtl. 167, 39. intrans. To Fight one's way, make one's way by fighting Þæt sume þurh ealle þá truman út áfuhten, gif hié mehten, Ors. 5, 7; S. 230, 21

clif-stán

Entry preview:

Substitute Clifstánas cautes, Wrt. Voc. ii. 18, 16. Neólnes tóweaxen mid mycelnessum þára clifstána praecipitium saxorum molibus asperum, Gr. D. 159, 26. Hé sceolde beón tósliten for þám clifstánum ( scopulis ) þe þǽr gehwǽr út sceoredon of þám munte

ele-tredde

(n.)
Grammar
ele-tredde, an; f.
Entry preview:

An oil-press, press in which olives are crushed Wǽron feáwa eleberian . . . hét hé þá gegaderian and dón on eletreddan ( in praelo ), Gr. D. 50, 29. Of þǽre eletreddan ( ex prelo ) nǽnige gemete ǽnig dǽl eles út eóde, 251, 2

feald

(num.; suffix)

fold

Entry preview:

fold (as a multiplicative) Þæt man ǽlcne ceáp mihte be twám fealdum (be twiefealdan, S. 248, 2) bet geceápian þonne man ǽr mihte ut duplicia quam usque ad id fuerant rerum venalium pretia statuerentur, Ors. 5, 13; Bos. 113, 37