áscung
Entry preview:
Hió þóhtan hwæt seó ácsung beón scolde, H. R. 7, 27. Mé sprekendum is óðer áxung (quaestio ) on mód becumen, Gr. D. 137, 29. Áxsung (interrogatio ) múð þínne geopenige, Scint. 81, 8.
beód-gereordu
A table-meal ⬩ a feast ⬩ convivium
Entry preview:
A table-meal, a feast; convivium Cd. 74; Th. 91, 27; Gen. 1518
fram-búgan
To turn from or away ⬩ leave ⬩ deflectĕre ⬩ declīnāre
Entry preview:
To turn from or away, leave; deflectĕre, declīnāre Ðæt him ða frambugon [MS. frambugan], ðe hí betst getreówodon that those left them, whom they most trusted, Ors. 2, 5; Bos. 47, 44
bogetung
A bending, crook ⬩ anfractus
Entry preview:
A bending, crook; anfractus, Cot. 18
berigeblæ
farcille
Entry preview:
farcille [for beri-geblæ (= bere-gafle) furcille ? ? This form, however, which might be possible in the Erfurt Glossary, is quite out of keeping with the glossary in which it occurs]Wrt. Voc. ii. 40. 1
Linked entry: gafol
BELLAN
To BELLOW ⬩ to make a hollow noise ⬩ to roar ⬩ bark ⬩ grunt ⬩ boare ⬩ latrare ⬩ grunnire
Entry preview:
To BELLOW, to make a hollow noise, to roar, bark, grunt; boare, latrare, grunnire Bearg bellende a roaring [grunting] boar Exon. 111 b; Th. 428, 10; Rä. 41, 106
æppel-bearo
An orchard ⬩ pomarium
Entry preview:
An orchard; pomarium, Ps. Th. 78, 2
Deorwente
The river DERWENT, in Yorkshire, Derbyshire, Cumberland, and Durham ⬩ quatuor fluviōrum nomen in agris Eboracensi Derbiensi Cumbriensi et Dunholmensi
Entry preview:
The river DERWENT, in Yorkshire, Derbyshire, Cumberland, and Durham; quatuor fluviōrum nomen in agris Eboracensi Derbiensi Cumbriensi et Dunholmensi Be Deorwentan ðære eá by the river Derwent [Yorkshire], Bd. 2, 9; S. 511, 18: 2, 13; S. 517, 16.
ge-medmicel
Similar entry: medum-micel
menigdu
Similar entry: mægenig
mis-beódan
To do wrong to ⬩ to offend ⬩ abuse ⬩ ill-use
Entry preview:
To do wrong to, to offend, abuse, ill-use Hé misbeád his munecan on fela þingan he ill-used his monks in many things, Chr. 1083; Erl. 217, 3. Ðé læs ǽnig man óðrum misbeóde lest any do wrong to other, L. I. P. 7; Th. ii. 312, 22: Chart. Th. 320, 13:
un-bealu
Innocence
Entry preview:
Innocence Mid unbealuwe ealre heortan in innocentia cordis mei, Ps. Th. 100, 2
on-beódan
to bid, order ⬩ to announce, tell, proclaim, send word
Entry preview:
to bid, order Ðú onbude hǽlu qui mandas salutem, Ps. Surt. 43, 5: 118, 138. Hé onbeád ipse mandavit, 148, 5. Ðá onbeád Basilla and cwæþ, Shrn. 86, 17. Ðá onbeád heó him ðæt hé hire tó onsænde all ða gesiðwíf, 87, 20. Hé onbeád ðæt hé of Róme cóme, Bd
Linked entry: in-beódan
líf-leást
Entry preview:
Gif þás lác ne beóð bebrocene þurh Bel, beo hit úre lífleást (let us die), Shrn. 4, 5. Wé synd ealle beléwde tó úre lif-leáste traditi sumuss Add: —
BEORCAN
to make a sharp explosive sound ⬩ latratum vel sonum edere ⬩ to BARK ⬩ latrare
Entry preview:
Ne mæg he fram húndum beón borcen he may not be barked at by dogs Herb. 67, 2; Lchdm. i. 170, 17
Linked entry: borcian
Bedan ford
BEDFORD ⬩ oppidi nomen
Entry preview:
BEDFORD; oppidi nomen Ða yldestan men to Bedan forda hyrdon the first men belonged to Bedford, Chr. 918; Ing. 133. 2. Eádweard cyning fór to Bedan forda king Edward went to Bedford, 919; Ing. 133. 13. Hie gedydon æt Bedan forda pervenirent ad Bedanfordam
Linked entries: Beda-ford Bedcan ford Bede-ford Bedican ford Biedcan ford
hosu
Entry preview:
Ben I. 93, 9, calige ), R. Ben. 92, 3. Habbon hig tó fótgewǽdum hosa (hosan, R. Ben. I. 92, 1), 88, 14. Hý habbaþ pohhede hosa ( caligas follicantes ), 136, 23.
Linked entry: hosa
helle-gást
- Exon. 72 a; Th. 269, 28; Jul. 457 :
- 74 b; Th. 279, 17; Jul. 615 :
- Beo. Th. 2552; B. 1274.
beód-ern
A refectory ⬩ a dining-room ⬩ refectorium
Entry preview:
A refectory, a dining-room; refectorium, Ælfc. Gl. 107; Som. 78, 94; Wrt. Voc. 58, 9
berhtra
brighter
Entry preview:
brighter, Bt. Met. Fox 22, 43; Met. 22, 22;