Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

in-beornan

(v.)
Grammar
in-beornan, p. -bearn

To burn

Entry preview:

To burn, be on fire Inbiorne wé inardescamus, Rtl. 95. 27

un-birnende

(adj.)
Grammar
un-birnende, adj.

Without burningwithout being on fire

Entry preview:

Without burning, without being on fire, Beo. Th. 5089; B.2548

be-þráwan

(v.)

to twist

Entry preview:

to twist Riscene weocan beþráwene fila scirpea conlita, Germ. 391, 16

stól

Entry preview:

In the compounds dele gebed, and for fealde l. fild(e)

weard-wíte

(n.)
Grammar
weard-wíte, es; n.

A fine for neglecting to keep guard,

Entry preview:

A fine for neglecting to keep guard, Chart. Th. 411, 31

ge-siftan

(v.)
Grammar
ge-siftan, p. -sifte; pp. -sifted, -sift

To sift

Entry preview:

melu fine meal, Ex. 12, 34

Linked entry: ge-syft

mearc-stede

(n.)
Grammar
mearc-stede, es; m.

Desolateborder-land

Entry preview:

Desolate, border-land Saga mé from ðam lande ðǽr nǽnig fira ne mæg fótum gestæppan ... Hé on ðam felde geslóg xxv dracena,.. forðan ðás foldan ne mæg fira ǽnig, ðone mearcstede, mon gesécan, fugol gefleógan, ne ðon má foldan neát, Salm.

wyrm

(n.)
Grammar
wyrm, wurm, weorm, es; m.

a reptileserpenta creeping insecta worm

Entry preview:

Wið wyrmas on innoðe, i. 272, 10. fig. Ic eam wyrm (vermis) and nales mon, Ps. Surt. 21,-7. Wyrm (weorm, v.l.), R. Ben. 29, 13

Linked entries: weorm wurm

facg

(n.)
Grammar
facg, fagc, es; n?

A flat-fish, plaice plătesia

Entry preview:

A flat-fish, plaice; plătesia, Ælfc. Gl. 102; Som. 77, 64; Wrt. Voc. 55, 69

Linked entry: fagc

fýr-spearca

(n.)
Grammar
fýr-spearca, an; m.

A fire-sparkscintilla

Entry preview:

A fire-spark; scintilla Búton ísene fýrspearcan nĭsi ferreas scintillas, Coll. Monast. Th. 31, 5

Linked entry: spearca

sin-birnende

(adj.)
Entry preview:

ever burning, continually burning Hit ( the fire of Etna ) simle biþ sinbyrnende, Met. 8, 52

Linked entry: birnan

stearc-heort

(adj.)
Grammar
stearc-heort, adj.
Entry preview:

Stout-hearted Stearcheort (the fire-drake), Beo. Th. 4566; B. 2288: (Beowulf), 5097; B. 2552

stefnettan

(v.)
Grammar
stefnettan, stemnettan; p. te
Entry preview:

To stand firm(?) Swá stemnetton stíðhugende hysas æt hilde, Byrht. Th. 135, 22; By. 122

Linked entry: stemnettan

creás

(adj.)
Grammar
creás, adj.
Entry preview:

Fine, elegant Ne beó gé tó creásum reáfum ( cultis vestibus ) gefrætwade, ac medemlicum, Nap. 13

fíftig-wintre

(adj.)
Grammar
fíftig-wintre, adj.
Entry preview:

Fifty years old Gyt þú ne eart fíftigwintre quinquaginta annos nondum habes, Jn. 8, 57

hweól-godwebb

(n.)
Grammar
hweól-godwebb, es; n.
Entry preview:

A robe of fine material circular in form Hweglgodwebbum cycladibus, Wrt. Voc. ii. 24, 15

reohhe

(n.)
Grammar
reohhe, an;f.;

The name of a fish

Entry preview:

The name of a fish Reohhe ;fannus,; Wrt. Voc. i. 56, 5. Reohche, 77, 66

Linked entry: hreoce

flówan

to pass awaybe transitoryto issueto flowto be floodedto flowto abound

Entry preview:

Ðæt of ðǽm innoðum á libbendu wætru fleówen, Past. 467, 30. to flow (opposed to to ebb) Seó sǽ symle feówer prican oððe fíf lator flówð. Ðonne se móna úp áríst, þonne ongiuð seó sǽtó flówanne, Angl. viii. 327, 27.

æled-fýr

(n.)
Grammar
æled-fýr, es; n.

Flame of fireincendii flamma

Entry preview:

Flame of fire; incendii flamma,Exon. 61a; Th. 223, 27; Ph. 366

fíftigfeald

(num.; adj.)
Grammar
fíftigfeald, adj.

Fiftyfoldcontaining fiftyquinquāgēnārius

Entry preview:

Fiftyfold, containing fifty; quinquāgēnārius Fíftigfeald quinquāgēnārius, Ælfc. Gr. 49; Som. 50, 19