Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

feónd-sceaða

(n.)
Grammar
feónd-sceaða, -scaða, an; m.

A fiend-enemydire enemyrobberhostis nŏcīvuslatro

Entry preview:

A fiend-enemy, dire enemy, robber; hostis nŏcīvus, latro Slóh ðone feóndsceaðan fágum méce she [Judith] slew the dire enemy [Holofernes] with a blood-stained sword, Judth. 10; Thw. 23, 4; Jud. 104.

feorh-gifa

(n.)
Grammar
feorh-gifa, -giefa, an; m.

Giver of lifevītæ dător

Entry preview:

Giver of life; vītæ dător Me onsende sigedryhten mín, folca feorhgiefa, gǽst háligne my glorious Lord, Giver of life to people, sent a holy spirit to me, Exon. 50 b; Th. 176, 20; Gú, 1213.

fleaðe

(n.)
Grammar
fleaðe, fleoðe, an; f.

The water-lilynymphæa alba

Entry preview:

The water-lily; nymphæa alba, Lin Of fleaðan wyrte from the plant of the water-lily, L. M. 2, 51; Lchdm. ii. 264, 20

Linked entry: fleoðe

flyne

(n.)
Grammar
flyne, flene, an; f.

What is made softbatterfluĭdum quid

Entry preview:

What is made soft, batter; fluĭdum quid Gewyrce to flynan micelne citel fulne work a large kettle full into a batter, L. M. 1, 38; Lchdm. ii. 98, 6. Geót ða flynan on pour the batter on, 1, 38; Lchdm. ii. 98, 10

Linked entry: flene

folc-gestealla

(n.)
Grammar
folc-gestealla, -gestælla, an; m.

A noble companiongentis cŏmespŏpŭlāris

Entry preview:

A noble companion; gentis cŏmes, pŏpŭlāris Mid swilcum mæg man fón folcgesteallan with such, one may obtain adherents, Cd. 15; Th. 19, 6; Gen. 287

Linked entry: folc-gestælla

freó-nama

(n.)
Grammar
freó-nama, -noma, an; m.

A surnamecognōmen

Entry preview:

A surname; cognōmen Ðæs fæder wæs háten Oeríc, wæs his freónama Oesc cūjus păter Oeric, cognōmento Oisc, Bd. 2, 5; S. 506, 33: 4, 2; S. 565, 39: 5, 19; S. 637, 39.

Linked entry: freó-noma

hunig-súce

(n.)
Grammar
hunig-súce, -súge, an; f.

Privet

Entry preview:

Privet, a plant from which honey may be sucked Hunisúge ligustrum, Ælfc. Gl. 47; Som. 65, 31; Wrt. Voc. 33, 30. Hunisúce, Wrt. Voc. 68, 3

Linked entry: súce

manna

(n.)
Grammar
manna, monna, an; m.

Mana man

Entry preview:

Man, a man Hwæt is se manna quid est homo? Ps. Th. 143, 4. On mannan mód, 117, 8. For ðissum earfoþnessum ðe wé ðissum mannan dydon, Blickl. Homl. 247, 18. Ic ádilige ðone mannan delebo hominem, Gen. 6, 7. God geworhte ǽnne mannan of láme, Homl.

meduma

(n.)
Grammar
meduma, meoduma, an; m.

A weaver's beam

Entry preview:

A weaver's beam Meoduma insubula, Wrt. Voc. i. 66, 33: 282, 18. (Cf. Webbeámas insubulæ, 59, 43.) Meodoma, ii. 46, 33

mere

(n.)
Grammar
mere, myre, an; f.

A mare

Entry preview:

A mare Mere equa, Wrt. Voc. i. 23, 7. Mire, 287, 78. Myre, ii. 30, 42: Ælfc. Gr. 7; Som. 7, 2. Myran meolc, Ors. 1, 1; Swt. 20, 16. Ðære myran sunu, Bd. 3, 14; S. 540, 30. On myran rídan, 2, 13; S. 517, 7

mirra

(n.)
Grammar
mirra, merra, an; m.

One who leads astraya deceiver

Entry preview:

One who leads astray, a deceiver Merra seductor, Mt. Kmbl. Lind. 27, 63

Linked entry: merra

murra

(n.)
Grammar
murra, myrra, an; m.

Cicely

Entry preview:

Cicely Murra hátte wyrt, Lchdm. ii. 18, 3. Nim murran ða wyrt, iii. 8, 1 Myrran, 14, 20

nepte

(n.)
Grammar
nepte, nefte, an; f.

Nepnipcat's mint

Entry preview:

Ðás wyrte man nepitamon, and óðrum naman nepte nemneþ, and eác Grécas hý mente orinon hátaþ, Lchdm. i. 208, 7-9. Nefte, ii. 122, 13 : 316, 5 : 318, 12. Neptan sǽd, iii. 72, 11. Wyl neftan, ii. 62, 25 : 76, 19 : 142, 3 : 266, 11

Linked entries: næpte nefte

níd-cleofa

(n.)
Grammar
níd-cleofa, -clafa (?), an; m.

A prison

Entry preview:

A prison Ðæt hine man of nearwe and of nýdcleofan fram ðam engan hofe up forléte, Elen. Kmbl. 1419; El. 711. In nédcleofan nearwe geheaðrod, 2249; El. 1276. Ðá wæs carcernes duru behliden . . . symle heó wuldorcyning herede in ðam nýdclafan, Exon.

niht-scúa

(n.)
Grammar
niht-scúa, -scúwa, an; m.

The darknessshades of night

Entry preview:

The darkness, shades of night Ðonne nípeþ nihtscúa, Exon. Th. 292, 24; Wand. 104 : 307, 29; Seef. 31. Æfter nihtscúan, 162, 5; Gú. 971. Under nihtscúwan, Cd. Th. 124, 10; Gen. 2060. Neowle nihtscúwan, 184, 28; Exod. 114

pisle

(n.)
Grammar
pisle, an; f. (?) A warm (?) chamber
Entry preview:

pis(a)le fýrhús), Wrt. Voc. i. 58, 58

ge-wana

(n.)
Grammar
ge-wana, -wona, an; m.

A lackwant

Entry preview:

A lack, want Huædd me gwona is quid mihi deest, Mt. Kmbl. Lind. 19, 20

Linked entry: wana

ge-endebredian

(v.)
Grammar
ge-endebredian, p. ade; pp. ad

To set in order

Entry preview:

To set in order, Rtl. 69. 4 : 109, 4

ge-dweola

(n.)
Grammar
ge-dweola, -dweolda, an; m.

Errorheresyerrorhærĕsis

Entry preview:

Error, heresy; error, hærĕsis Se ge-dweola wæs on ðam Nyceniscan sinoþe geniðerad the error was put down in the Nicene synod, Bd. 1, 8; S. 479, 36. Gé gedweolan lifdon ye lived in error, Invent. Crs. Recd. 623; El. 311. Se Arrianisca gedweolda Arriāna

ge-fyrhtian

(v.)
Grammar
ge-fyrhtian, p. ade; pp. ad

To frighten

Entry preview:

To frighten Wífo sume gefyrhtadon úsig mulieres quædam terruerunt nos, Lk. Skt. Lind. 24, 22. Miþ fyrhto gefyrhtad timore exterriti, Mk. Skt. Lind. 9, 6

Linked entry: fyrhtan