Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

be-reccan

Entry preview:

Sé þe frióne- forstǽle, . . . and hit hym on bestæled sié, ꝥ hé hine bereccean ne mæg, swelte sé deáðe, 48, 6. Of ðære scylde ðe hé hine berecc(e)an ne mæge ex eo quod defendere nequeunt, Past. 209, 23

fin

(n.)
Grammar
fin, fíne e; f.

a heap

Entry preview:

: Fín cella lignaria, Txts. no, 1169. a heap of other material On cyniges límfíne; of ðǽre fíne, C. D. B. i. 518, 41

ge-scínan

Entry preview:

L. 9, 29. to shine on Swá se fiicbeám ofersceadað ðæt lond ðæt hit under him ne mæg gegrówan, for ðǽm hit sió sunne ne mót gescínan, Past. 337, 12

in-gán

Entry preview:

Hé hine swá swýþe deóplíce mid his láre ineóde þæt hé nǽfre ǽr ne syþþan swylc ne gehýrde numquam ante neque post tam magnam profunditatem scientiae se ab ullius ore audisse testatur, Guth. Gr. 163, 46.

sár-slege

(n.)
Grammar
sár-slege, es; m.

A painful blow, a blow that wounds or pains

Entry preview:

Ne móstun hý Gúþláces gǽste sceþþan, ne þurh sárslege sáwle gedǽlan wið líchoman, 115, 31; Gú. 198. Ðá wæs hé swungen sárslegum, swát ýðum weóll, Andr. Kmbl. 2551; Ann. 1277

ofer-sprecan

(v.)

to say too much, use too many wordsto say too much, more than is justblasphemare

Entry preview:

to say too much, use too many words Ne flýt ðú wið ánwilne man ne wið ofersprecenne don't dispute with an obstinate man, or with one using too many words, Prov. Kmbl. 5. to say too much, more than is just Ofersprecendes obloquentis, Ps.

hefig-ness

oppressivenessburdensomenessa troubledullnessdiseaseoppression

Entry preview:

L. 20, 12. a trouble; a difficult matter Hú ne witon wé ꝥ nán nearewnes ne nán earfoþu ne nán unrótnes ne nán sár ne nán hefignes nis nán gesǽlð?

láreów-dóm

(n.)
Grammar
láreów-dóm, es; m.

mastershipgovernanceteaching

Entry preview:

Ne hí scoldon ne underfón ða áre ðæs láreówdómes ne locum regiminis subeant, 2, arg; Swt. 29, 19.

driht-gesíþ

(n.)
Grammar
driht-gesíþ, es; m. [gesíþ a companion]

An associate, attendantsatelles

Entry preview:

An associate, attendant; satelles Nán ne feól drihtgesíþa none of the associates fell, Fins. Th. 84; Fin. 42

Linked entry: dryht-gesíþ

eldre

(adj.)
Entry preview:

omne Ne dyde he áhwǽr swá eldran cynne non fēcit tālĭter omni nātiōni, Ps. Th. 147, 9

mangung-hús

(n.)
Grammar
mangung-hús, es; n.

A house for traffic

Entry preview:

A house for traffic Ne wyrce gé mínes feder hús tó mangunghúse (domum negotiationis), Jn. Skt. 2, 16

mynetian

(v.)
Grammar
mynetian, p. ode

To mintcoin

Entry preview:

To mint, coin Nán man ne mynetege bútan on porte, L. Ath. i. 14; Th. i. 206, 19

scyrtan

(v.)
Grammar
scyrtan, p. te
Entry preview:

To make short, to shorten Gif God his hwíle ne scyrte (gescyrte, MSS. B. C.), Wulfst. 19, 9

slǽpor

(adj.)
Grammar
slǽpor, adj.
Entry preview:

Addicted to sleep Ne beó ðú tó slǽpor, forðan ðe slép fét unhǽlo ðæs líchoman. Prov. Kmbl. i

Sigelhearwen

(adj.)
Grammar
Sigelhearwen, adj.
Entry preview:

Ethiopian For his Sigelhearwenan wífe propter uxorem ejus Aethiopissam, Num. 12, 1. Sýlhearwenre, Aethiopica, Hpt. Gl. 514, 49

un-geleáf

(adj.)
Grammar
un-geleáf, adj.

Unbelieving

Entry preview:

Unbelieving Ne magon ðǽr eard niman ungeleáfe menn qui non credunt inhabitare in eo, Ps. Th. 67, 19

Linked entry: ge-leáf

wamm-scyldig

(adj.)
Grammar
wamm-scyldig, adj.
Entry preview:

Sinful, criminal Ne mæg ðǽr (paradise in*-*witfull ǽnig geféran, womscyldig mon, Cd. Th. 58, 20; Gen. 949

wrǽste

(adv.)
Grammar
wrǽste, adf.

Delicatelyelegantly

Entry preview:

Delicately, elegantly Ne hafu ic in heáfde hwíte loccas wrǽste gewundne, Exon. Th. 427, 30; Rä. 41, 99

ge-sceandness

Entry preview:

Shame :-- Þ þú mé ne genýde tó áreccenne míne gesceandnysse (-scynd-, v.l. ), Hml. S. 23 b, 361. Add

here-hlóþ

Entry preview:

Ne ic me herehlóðe helleþegna swíðe onsitte nor do I fear much a crew of hell's ministers. Add