Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

earm-stoc

(n.)
Grammar
earm-stoc, es; m(?).
Entry preview:

A sleeve Feald þú mid þínre swíðran hande þane hem þínes wynstran earmstoces ofer þínne wynstran scytefinger, Tech. ii. 128, 2. [Cf. O. H. Ger. stúcha manica: Icel. stuka a sleeve.]

Linked entry: -stoc

earm-þenning

Similar entry: þenning

ears-gang

(n.)
Grammar
ears-gang, es; m.
Entry preview:

a privy. v. gang, Hwílum þurh þá nosa hym yrnþ ꝥ blód, hwílum þanne on arsganga sitt hyt hym fram yrnþ, Lch. iii. 138, 5. Þanne hé tó arsganga gǽþ, þanne ꝥ hym from gǽþ byþ swýþe wyþ blóde gemenged, 140, 18. Ar[s]ganga latrinarum, An. Ox. 3917. faecal

innan-earm

(n.)
Grammar
innan-earm, es; m.
Entry preview:

The side of the arm towards the body Lǽt him blód of innanearme, Lch. ii. . 134, 6

Linked entry: earm

ís-earn

(n.)
Grammar
ís-earn, es; m.
Entry preview:

A kingfisher Ísern (-ęrn, -aern) alcion, alchior, Txts. 39, 115. Ísen alcion, Wrt. Voc. ii. 6, 44: alchior, 7, ll

Linked entry: earn

middan-eard

Entry preview:

Þá tóweardan frécednyssa þises losigendlican middaneardes, Hml. Th. i. 538, 7. Add

earm-stoc

(n.)
Entry preview:

For 'm.(?)' l. n

sǽ-earm

(n.)
Grammar
sǽ-earm, es; m.

An arm of the sea

Entry preview:

An arm of the sea Scýt se sǽearm up of ðæm sǽ westrihte, Ors. 1, 1; Swt. 22, 4

samod-eard

(n.)
Grammar
samod-eard, es; m.

A common country

Entry preview:

A common country Git (Guthlac and his sister ) á mósten in ðam écan gefeán mid ða sibgedryht somudeard niman, Exon. Th. 184, 19; Gú. 1346

orc-eard

(n.)
Grammar
orc-eard, -geard.

Similar entry: ort-geard

earm-heort

(adj.)
Grammar
earm-heort, adj.

Tender-hearted, mercifulmisĕrĭcors

Entry preview:

Tender-hearted, merciful; misĕrĭcors, Greg. Dial. 1, 2

earm-strang

(adj.)
Grammar
earm-strang, adj.

Arm-strong, muscular tŏrōsus

Entry preview:

Arm-strong, muscular; tŏrōsus, Ælfc. Gl. 72; Som. 70, 124; Wrt. Voc. 43, 49

un-earh

(adj.)
Grammar
un-earh, adj.

Undauntedintrepidfearless

Entry preview:

Undaunted, intrepid, fearless Unærh impavidus, intrepidus, Hpt. Gl. 502, 61. Sum cásere wæs on ðám dagum unearh on gefeohtum, Homl. Skt. ii. 27, 47. Gif mane bið ákenned on .xxii. nihta ealdne mónan se bið unearh fihtling, Lchdm. iii. 158, 11. Ðǽr mihton

eáre-finger

Similar entry: eár-finger

earg-lic

(adj.)
Grammar
earg-lic, adj.
Entry preview:

Cowardly, craven, timid Ne gewurðe hit ná on lífe ꝥ wé álecgan úre wuldor mid earhlicum fleáme, Hml. S. 25, 661. Ful earhlice laga ( laws that only cowards would submit to ) and scandlice nýdgyld ús synt gemǽne, Wlfst. 162, 10. Cwæð hé earhlicon wordum

earm-sceapen

Entry preview:

Substitute: Miserable, wretched. suffering misfortune, hardship, &c. Gewát þá earmsceapen ( Nebuchadnezzar ) eft síðian, nacod nýdgenga, wundorlic wræcca tó mancynne, Dan. 632. Ne mihte earmsceapen ( the youth about to be eaten by the cannibals

earm-swíþ

Entry preview:

For Cot. 133: 200 substitute Ðǽm earmswíðum lacertosis (viiribus ), Wrt. Voc. ii. 76, 41: 52, 27

hearh-eard

(n.)
Grammar
hearh-eard, (?)
Entry preview:

a grove-dwelling (?), a dwelling in a grove, a grove as a dwelling, Hét mec hláford mín herheard niman (cf. héht mec mon wunian on wuda bearwe, 27. Cf. too, the phrase úpeard niman, Gú. 1051

open-ears

Entry preview:

Add:

earh-faru

Entry preview:

Aerigfaerae, Txts. 151, 10. Add