Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

-wǽða

(suffix)

Similar entry: here-wǽða

wæð

Similar entry: wæd

-þísa

(suffix)
Grammar
-þísa, v. brim-, wæter-þísa.

wáþ

(n.)
Grammar
wáþ, e ; f.

wandering roving hunting

Entry preview:

wandering, roving Deóra gesíð of wáðe cwom, Nabochodonossor, Cd. Th. 257, 26; Dan. 663. Féðan sǽton, reste gefégon, wérige æfter wǽðe, Andr. Kmbl. 1185 ; An. 593. Ic (a storm) beámas fylle . . . wrecan on wáþe wide sended I fell trees . . . sent driving

Linked entries: wǽðe wǽðan

wǽting

(n.)
Grammar
wǽting, (-ung), e; f.

Wetting, moistening

Entry preview:

Wetting, moistening Ðara breósta biþ deáwig wǽtung (v. wǽtian), swá swá sié geswát, Lchdm. ii. 258, 17. Mid wǽtingum (v. wǽtan) and mettum gelácnian, 222, 8

wæd

(n.)
Grammar
wæd, es; n.

A fordshallow waterwater that may be traverseda body of watersea

Entry preview:

A ford, shallow water, water that may be traversed (cf. wadan, and the forms wade, wath in place-names, e.g. Biggles-wade, Longwathby); poet. a body of water, sea Bí wædes ófre, Exon. Th. 360, 22; Wal. 9. Wyllelm king lǽdde scypferde and landfyrde tó

Linked entries: ge-wæd wæð

ǽder

(n.)
Grammar
ǽder, ǽdder, e; f. ǽd(d)re, an; f. (wæter-ǽdre occurs once neuter). Add:to ǽdre:

a channel for fluidsa sinewa rein, kidney

Entry preview:

Ðæt wæter gewende þurh ðá díglan ǽddran ðisse eorþan (per occultas terrae venas), Angl. vii. 36, 342. in reference to living things :-- Ǽddre arteria, Wrt. Voc. i. 64, 63: vena, 71, 44. His cræft gecymþ on ǽlcere ǽdre, Bt. 34, 11; F. 152, 2.

Linked entry: héþir

wearmness

(n.)
Grammar
wearmness, e; f.

Warmness, warmth

Entry preview:

Warmness, warmth Hé wolde hine baðian on þam wlacum wætere, ac hé gewát sóna swá hé ðæt wæter hrepode, and wearð seó wearmnys him áwend tó deáðe, Homl. Skt. i. 11, 160

brosniend-líc

(adj.)
Grammar
brosniend-líc, brosnigend-líc; adj.
Entry preview:

Corruptible, perishable; corruptibilis Ðæt wæter is brosniendlíc wǽta water is a corruptible fluid, Homl. Th. ii. 270, 5, 8, 13, 33. Geneálǽhþ ðam brosniendlícum wætere he approaches the corruptible water, ii. 270, 1

ge-milscod

(adj.)
Grammar
ge-milscod, ge-milscad, ge-mislced; adj.
Entry preview:

(ptcpl. ) Sweetened with honey Ge-milscod wín melicratum, gemilscad wæter mulsurum, Wrt. Voc. ii. 59, 32, 33. Gewyrce him gemilscade drincan, ꝥ is micel dǽl bewylledes wæteres on huniges godum dǽle, Lch, ii. 202, 26.

Linked entry: miliscian

sprengan

Grammar
sprengan, <b>II a.</b>
Entry preview:

Se abbud bletsige þá candela and sprenge (conspergat) mid wætere gebletsedum, Angl. xiii. 403, 547. <b>II b.</b> add :-- 'Gang hrædlíce and spreng (stregd, v. l.) þis wæter ofer þæs licgendan líchaman'. . .

líf-welle

(adj.)
Grammar
líf-welle, adj.
Entry preview:

From a living spring Lífwelle wæter [wæter cwicwelle, Rush.] aquam vivam, Jn. Skt. Lind. 4, 10

dróf

Entry preview:

Take first passage under drófig, and add Gyf hé fæger wæter geseó.... Gyf hine méteð ꝥ he dróf wæter geseó, Lch. iii. 168, 27

ge-hǽt

(v.)
Entry preview:

Substitute: <b>ge-hǽtan;</b> p. te To heat. physical Genim senepes sǽd . . . and xx piporcorna, gesamna eall mid ecede, gehǽt on wætere, Lch. ii. 24, 17. Gehǽt ceald wæter mid hátan íserne, 100, 20. Gegníd mid wíne, and gehǽte, 214, 21.

wín-líc

(adj.)
Grammar
wín-líc, adj.
Entry preview:

Of wine Hé wæter áwende tó wínlícum drence, Ælfc. T. Grn. 13, 37. Hé gemét ðæt wæter tó wínlícum swæcce áwend (cf. 1. 16), Homl. Th. ii. 58, 31: 64, 29

ofer-helmian

(v.)
Entry preview:

to overshadow Wudu wæter oferhelmaþ, Beo. Th. 2733; B. 1364

scearflian

(v.)
Grammar
scearflian, ode

To scrape

Entry preview:

To scrape Scearfla on wæter, Lchdm. i. 184, 18

fant-hálig

(adj.)
Grammar
fant-hálig, adj.
Entry preview:

Consecrated in a font Fanthálig [wæter], Lch. iii. 14, 21

Linked entry: fant-hálgung

mylen-troh

Entry preview:

Cf. wæter-þeóte

neáh-munt

(n.)
Grammar
neáh-munt, es; m.

A neighbouring mountain

Entry preview:

A neighbouring mountain Of ðæm neáhmunte ( ex vicino monte ) wealleþ wæter, Nar. 31, 7

Linked entry: munt