Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

tǽling

Grammar
tǽling, <b>. II.</b>
Entry preview:

after 'calumny' add: detraction, derogation Ne wéne ic ná ꝥ þes wer wǽre gelustfullod on árfæstnysse weorke, ne on þæs bisceopes tǽlinge ( episcopi derogatione ), Gr. D. 76, 17. derision, mockery.

mete-leás

(adj.)
Grammar
mete-leás, adj.

Without foodlacking food

Entry preview:

Without food, lacking food On sumere tíde wæs micel menigu mid ðam Hǽlende on ánum wéstene meteleás ( nec haberent, quod manducarent ), Homl. Th. ii. 396, 1: Elen. Kmbl. 1220; El. 612: 1392; El. 698.

ge-hwearfness

(n.)
Grammar
ge-hwearfness, ge-hwerfness, e; f.
Entry preview:

Conversion S Paules gehwerf-nes tó Críste, Shrn. 58, 26.

gód-dónd

(n.)
Grammar
gód-dónd, gód-dénd.
Entry preview:

Th. 52, 2. one who does good to another, a benefactor Þá neát ongitað hira gðddénd, El. 359. Cf. yfel-dónd

talian

(v.)
Grammar
talian, <b>. I a.</b>
Entry preview:

Wé taliað ducimus (nec legitimum connubium spernendum ducimus, Ald. 7, 27), An. Ox. 419. Tó for náht taliende parui pendendam, 504. <b>I c.

of-dæl

(adj.)
Grammar
of-dæl, adj.

Tending downwards, inclined to anything inferior

Entry preview:

Similar entries v. next word

Linked entry: æf-dæl

stefna

(n.)
Grammar
stefna, an; m.
Entry preview:

-stefn, and next word

swíþ-from

(adj.)
Grammar
swíþ-from, adj.
Entry preview:

Mín geswíþfroma ( addressing the Deity ), Anglia xii. 508, 1. v. next word

þǽr-mid

(adv.)
Grammar
þǽr-mid, adv.
Entry preview:

Skt, ii. 23 b, 767. temporal, straightway, at the same time Ðá forceáw hé his ágenan tungan and wearp hine ðǽrmid on ðæt neb foran, Bt. 16, 2; Fox 52, 25

Linked entry: mid

bladesian

(v.)
Grammar
bladesian, (blat-) ; p. ode.

to flameblazebe hot

Entry preview:

Similar entries v. next words

Linked entries: bladesnung blatesian

cócnunga

(n.)
Entry preview:

Sume of rigenum melwe wyrceað bríwas and cócnunga mid sealte, 236, 10. v. next word

gríg

(n.)
Grammar
gríg, (?), gregg
Entry preview:

See next word

Linked entry: gregg

milite

(n.)
Grammar
milite, pl.
Entry preview:

See next word

lyffetung

(n.)
Grammar
lyffetung, e; f.

Flatteryadulation

Entry preview:

Herige hine ná on ðisum lífe, ac æfter his geendunge, ðonne ne deraþ nán lyffetung ðám herigendum, and nán upáhefednys ne costnaþ ðone, geheredan, Homl. Th. ii. 560, 19. Ne hlyste gé heora geswǽsan lyffetunge, 404, 29.

un-maga

(n.)
Grammar
un-maga, an; m.: un-magu; f.

a person without meansa needy persona person who cannot maintain himselfone who is dependent upon others

Entry preview:

a person without means, a needy person Se maga and se unmaga ne beóð ná gelíce, ne ne magon ná gelíce byrðene áhebban ... and ðý man sceal gescádlíce tóscádan ... welan and wǽdle, L. Eth. vi. 52; Th. i. 328, 16: L. C. S. 69; Th. i. 412, 6.

Linked entry: un-mægness

fleógan

to flyto fleeto avoid

Entry preview:

Similar entries Cf. fleón, III: Se móna næfð nánre mihte wiht ꝥ hé þǽre nihte genipu mæge fleógan (flecgan, MS. ) pallida nocturnam nec praestat luna lucernam, Dom. L. 110

mistran

(v.)
Grammar
mistran, p. ede

To grow dim

Entry preview:

To grow dim His eágan ne mistredon non caligavit oculus ejus, Deut. 34, 7

scínness

(n.)
Grammar
scínness, e; f.
Entry preview:

Brightness, splendour Ðe móna ne seleþ scínisse ( splendorem ) his, Mk. Skt. Lind. 13, 24

á-fǽttian

(v.)
Grammar
á-fǽttian, p. ode
Entry preview:

To fatten Ele þæs synfullan ne áfǽttaþ ( inpinguet ) heáfod mín, Ps. L. 140, 5

heard-mód

Entry preview:

Heardmód bið se mon þe ne mage þysum gelýfan. Hml. S. 36, 326. Add