Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

for-grípan

(v.)
Grammar
for-grípan, p. -gráp, pl. -gripon; subj. pres. -grípe, pl. -grípen; pp. -gripen [for-, grípan to grasp]

To graspsnatch awayseizeassailoverwhelmcorrĭpĕrecomprehendĕreapprehendĕrevim afferreobruĕre

Entry preview:

Ðeáh gé mínne flǽschoman fýres wylme forgrípen though ye assail my body with fire's heat, Exon. 38 a; Th. 124, 31; Gú. 346

for-swelan

(v.)
Grammar
for-swelan, p. -swæl, pl. -swǽlon; pp. -swolen [swelan to burn]

To burn upkindlecombūri

Entry preview:

To burn up, kindle; combūri Hit fǽringa fýre byrneþ, forsweleþ under sunnan it suddenly burns with fire, kindles under the sun, Exon. 63 b; Th. 233, 29; Ph. 532

Linked entry: swelan

fyrd-wíte

(n.)
Grammar
fyrd-wíte, ferd-wíte, es; n.

A fine for neglecting the fyrd

Entry preview:

A fine for neglecting the fyrd, L. C. S. 12; Th. i. 382, 14: 15; Th. i. 384, 3: Th. Diplm. A.D. 1066; 411, 31

Linked entry: ferd-wíte

for-bærnan

Grammar
for-bærnan, -bernan.

burnscald

Entry preview:

Gif mon sié mid fýre áne forbærned. . . . Gif mon sié mid wǽtan forbærned, ii. 324, 12-14

FIRAS

(n.)
Grammar
FIRAS, fyras; gen. a; dat. um; pl. m.

Living beingsthe chief of living beingsmenmankindhŏmĭnesvĭrigĕnus hūmānum

Entry preview:

Living beings, the chief of living beings, men, mankind; hŏmĭnes, vĭri, gĕnus hūmānum Firas monige many men, Runic pm. 26; Kmbl. 344, 28; Hick. Thes. i. 135, 52. Me wítan ne þearf Waldend fira the Ruler of men need not upbraid me, Beo. Th. 5476; B. 2741

Linked entry: fyras

for-glendrad

(v.)
Grammar
for-glendrad, for-glendran.

To devourconsume

Entry preview:

Swá hwaet manncynnes swá fýr forbærnde and forglendrede, 183, 33. Forglendrian (? ?glendra? Wright prints forgend, Wülcker forgle[ndrian] lurcare, Wrt. Voc. ii. 52, 72. Se líchoma byð from wyrmum freten and forglendred, Bl. H. 99, 9.

fyrn-geweorc

(n.)
Grammar
fyrn-geweorc, es; n.

An ancient workpriscum vel jam diu perfectum ŏpus

Entry preview:

Freá sceáwode fyra fyrngeweorc the lord beheld the ancient work of men, Beo. Th. 4561; B. 2286

for-niman

to comprehendcarry offdo away withdefraudconsume

Entry preview:

Fýres gecynd is þæt hit fornimð swá hwæt swá gehende bið, Hml. Th. i. 320, 27. ꝥ fýr be fornam ne án hǽr heora feaxes, Hml. S. 30, 464. Tó fornimene voraturos (ardores), An. Ox. 3979. God is fornymende fýr (ignis consumens), Hml. Th. i. 322, 9.

Linked entry: for-nǽman

for-beornan

Entry preview:

His weorc sceal on ðám fýre forbyrnan. Hml. Th. ii. 590, ii. Þá þá seó ceaster swýþlíce barn . . . heom þúhte ꝥ eall seó burh forbyrnan sceolde cum civitas vehementer arderet . . . ut flamma totius urbis interitum minari videretur, Gr.

for-irþ

(n.)
Grammar
for-irþ, e; f.

A headland

Entry preview:

Trans. 1898, p. 530), vox agrimensorum, apud quos in agrorum distinctionibus pars ea dicitur quae latus suum alterius fini, fronti seu capiti opponit, Migne] Andlanges ðǽre fyrh tó ánum andheáfdum, tó ánre forierðe, and seó forierð gǽð; intó ðám lande

Linked entry: for-yrþ

súþ-fór

(n.)
Grammar
súþ-fór, e; f.
Entry preview:

Flosi fór suór um sjá ok hóf þá upp göngu sína ok gekk suðr ok ljetti ekki fyrr enn hann kom til Rómaborgar, Njala. c. 158.]

for-niman

(v.)
Grammar
for-niman, -nyman; p. -nam, -nom, pl. -námon, -nómon; pp. -numen; v. trans.

To take awaydeformplunderdestroyransackwasteconsumedevourrapĕreperdĕreextermĭnārevastāreconsūmĕredevŏrāre

Entry preview:

Wylt ðú we secgaþ ðæt fýr cume of heofone, and fornime hig vis dīcĭmus ut ignis descendat de cælo, et consūmat illos? Lk. Bos. 9, 54.

Linked entry: for-nyman

for-hergian

(v.)
Grammar
for-hergian, -heregian, to -hergianne; part, -hergiende, -hergende; p. ode, ade, ede; pp. od, ad, ed

To lay wastedestroyravagedevastateplundervastāredevastāredepŏpŭlāre

Entry preview:

Ecgfriþ Norþan-Hymbra cyning sende wered and fyrd on Hibernia Scotta eálonde, and hí ða unscæððendan þeóde, and symble Angelcynne ða holdestan earmlíce forhergodon Ecgfrid rex Nordanhymbrōrum misso Hĭberniam exercĭtu vastāvit mĭsĕre gentem innoxiam et

Linked entry: hergian

for-sewen

(adj.)
Grammar
for-sewen, adj. (ptcpl.)

Despisedabject

Entry preview:

Despised, abject Þú hæfst ús gehwyrfde on bæclincg and ús forsewenran gedóne þonne úre fýnd avertisti nos retrorsum prae inimicis nostris, Ps. Th. 43, 12.

for-bærnan

(v.)
Grammar
for-bærnan, -bearnan, to -bærnenne; part. -bærnende; p. -bærnde, pl. -bærndon; pp. -bærned, -bærnd; v. trans.

To burn upconsumeŭrĕrecombūrĕre

Entry preview:

Da ceafu he forbærnþ on unadwæscendlícum fýre păleas combūret igni inextinguĭbĭli, Mt. Bos. 3, 12: Bt. 15; Fox 48, 22: 33, 4; Fox 130, 12. Hí hine forbærnaþ they burn him, Ors. 1. 1; Bos. 22, 26.

Linked entries: for-bearnan for-bernan

for-sittan

(v.)
Grammar
for-sittan, he -siteþ; p. -sæt, pl. -sǽton; pp. -seten

To mis-sitto be absent fromneglectdelaydeferdiminishobstructbesiegeabesse aneglĭgĕresupersĕdēredesĕrĕrepræstruĕreobsĭdēre

Entry preview:

Be ðon ðe man fyrde forsitte in case a man neglect the army, L. In. 51; Th. i. 134, 7, 8. Ne forsæt he ðý síðe he delayed not the journey, Cd. 138; Th. 173, 10; Gen. 2859. Ne he tíd forsæt he deferred not the time. Exon. 37 b; Th. 122, 26; Gú. 311.

for-ealdian

(v.)

to run outexpire

Entry preview:

Ic him sǽde ꝥ hé forealdod wǽre, and tó þæs eald wǽre ꝥ hé ne mihte elcor gewearmigan búton æt fýre, Nar. 18, 14. Swá forealdod mon decrepitus senex, 21. Foreald[od] decrepita, An. Ox. 2109. On fótum forealdudes (ueterani), Scint. 223, 13.

for-swelgan

Entry preview:

Ben. 51, 6. denoting destructive action. of material agents Blódig regn and fýren fundiaþ þás eorþan tó forswylgenne and tó forbærnenne, Bl. H. 93, 4. of non-material agenes Se deáð hý forswylcð on écnesse mors depascet eos, Ps. Th. 48, 13.

for-faran

(v.)

To perishTo destroyto blockade

Entry preview:

Fýse hí man út of þissan earde, oþþe on earde forfaran hí mid ealle, Ll. Th. i. 378, 9. Gé sceolon forfaran, Hml. Th. ii. 494, 13. trans. To destroy. the object a person Tó eácan óðran þe man unscyldige forfór, Wlfst. 160, 37.

Linked entry: fór-faran

for-standan

(v.)
Grammar
for-standan, fór-standan (l. for-).
Entry preview:

Gif gé þæt fæsten fýre willað forstandan, on þǽre stówe wé gesunde magon sǽles bídan, Gen. 2522. to avail, profit, be good for Hwæt forstent his gehlýd?, Past. 91, 25: Ps. Th. 2, 4. Habbe ic nú forbærned ðá ealdan gewritu ðe ic geáhsian mihte.

Linked entry: for-licgan