wel-gecwémness
Well-pleasingness ⬩ good pleasure
Entry preview:
Well-pleasingness, good pleasure In welgccuoemnise (beneplacito) áncendes bearnes ðínes Rtl. 174, 33: 173, 25
Linked entry: ge-cwémnes
braccas
Breeches ⬩ bracæ
Entry preview:
Breeches; bracæ Braccas on swefnum geseón to see breeches in dreams, Lchdm. iii. 198, 28
cól-nes
COOLNESS ⬩ cool air ⬩ a breeze ⬩ refrigerium ⬩ aura
Entry preview:
COOLNESS, cool air, a breeze; refrigerium, aura On cólnesse in refrigerium Ps. Th. 65, 11
Linked entry: coelnes
on-orþung
A breathing in or on
Entry preview:
A breathing in or on Fram onorþunge ( inspiratione ) gástes yrres ðínes, Ps. Lamb. 17, 16
Linked entry: orpung
on-sægung
An offering in sacrifice ⬩ immolatio
Entry preview:
An offering in sacrifice; immolatio Onsægung, Wrt. Voc. i. 28, 48. Onsægcgiung, ii. 49, 45
Linked entry: -sægung
tín-strenge
Having ten strings
Entry preview:
Having ten strings On týnstrengum saltere in decacordo psalterio, Ps. Spl. 91, 3: 143, 11
Linked entries: -strenge tín-strenged
sprecolness
Talkativeness, loquacity
Entry preview:
Talkativeness, loquacity Genihtsumian on gebeórscypum specolnyss gewunaþ abundare in conuiuiis loquacitas solet, Scint. 170, 15
bénsian
To fall down in prayer ⬩ to pray ⬩ entreat in prayer ⬩ supplicare ⬩ deprecari ⬩ orare
Entry preview:
To fall down in prayer, to pray, entreat in prayer; supplicare, deprecari, orare Ðrihten bénsian Dominum deprecari Bd. 4, 25; S. 601, 4. He wæs bénsiende ða uplícan árfæstnesse mínra gesynta supplicans erat supernæ pietati pro sospitate mea 5, 6; S.
Linked entry: ge-bénsian
Beofer-lic
BEVERLEY ⬩ Yorkshire ⬩ Beverlea in agro Eboracensi
Entry preview:
BEVERLEY, Yorkshire; Beverlea in agro Eboracensi Hér forþférde se hálga biscop Iohannes, and his líc resteþ [MS. restad] in Beoferlic here, A. D. 721, the holy bishop John died, and his body resteth at Beverley Chr. 721; Erl. 45, 25; Th. 73, 15, col.
Linked entry: Befor-leág
clauster
a cloister ⬩ claustrum
Entry preview:
An inclosed place, a cloister; claustrum Eálá ge cildra, gáþ út, bútan hygeleáste, to claustre, oððe to leorninge O vos pueri, egredimini, sine scurrilitate, in claustrum, vel in gymnasium, Coll. Monast. Th. 36, 9. Fæsten vel clauster claustrum, Ælfc
drý-cræftig
Skilful or crafty in magic or sorcery, magical ⬩ magĭcæ artis perītus, magĭcus
Entry preview:
Skilful or crafty in magic or sorcery, magical; magĭcæ artis perītus, magĭcus Sió, hí sǽdon, sceolde bión swíðe drýcræftigu she, they said, would be very skilful in sorcery, Bt. 38, 1; Fox. 194, 20. Pharaon gegaderude ealle ða drícræftegustan men vocāvit
Linked entries: drí-cræfteg cræftig
hwider
Whither
Entry preview:
Whither [in direct interrogation, or in dependent clauses] Hwider wylt ðú quo vadis? Gen. 16, 8: Deut. 1, 28. Hwyder gǽst ðú quo vadis? Jn. Skt. 13, 36. Ðú nást hwanon hé cymþ ne hwyder hé gǽþ non scis unde veniat et quo vadat, 3, 8: 12, 35
ísen-smiþ
An iron-smith ⬩ blacksmith
Entry preview:
An iron-smith, worker in iron, blacksmith Tubalcain wæs égðer ge goldsmiþ ge ísensmiþ Tubalcain fuit malleator et faber in cuncta opera æris et ferri, Gen. 4, 22. Ic hæbbe smiþas ísen[e]smiþas goldsmiþ seolforsmiþ ársmiþ habeo fabros, ferrarios, aurificem
Linked entries: iren-smiþ ísen-wyrhta
land-lagu
Entry preview:
Law or regulation prevailing in a district Ðeós landlagu stænt on suman lande hæc consuetudo stat in quibusdam locis, L. R. S. 4; Th. i. 434, 29. Landlaga sýn mistlíce swá ic ǽr sǽde leges et consuetudines terrarum sunt multiplices et varie, sicut prelibavimus
Linked entry: lagu
mealmiht
Sandy ⬩ chalky
Entry preview:
Sandy, chalky(?) Tó mealmehtan leáhe ( the land lay in Surrey ), Cod. Dip. Kmbl. iii. 394, 13. [E. D. S. Ellis' Farming Words, 'The chalk and mould were so mixed together, that in Hertfordshire we call it a maumy (malmey) earth.' 'A chalk or a maume.
mynster-hám
A monastic house ⬩ monastery
Entry preview:
A monastic house, monastery Gif hwá ðara mynsterháma hwelcne, for hwelcre scylde geséce, ðe cyninges feorm tó belimpe, oððe óðerne freóne hiéréd, L. Alf. pol. 2; Th. i. 60, 23. Ðone oferécan mon gedǽle gind mynsterhámas tó Godes ciricum in Súðregum and
gold-fæt
Entry preview:
A thin plate of gold; bractea, lamina aurea Stáne gelícast gladum gimme ðonne in goldfate smiþa orþoncum biseted weorþeþ to a stone most like to a bright jewel when by the smiths' art it has been set in a bracelet, Exon. 60 a; Th. 219, 7; Ph. 303
scín-feld
Entry preview:
The beautiful, Elysîan field, applied to Tempe Hwæt synt ða twegen men on neorxna wange? Enoch and Helias. Hwǽr wuniaþ hý? Malifica and Intimphonis (in Ternpis?), ðæt is on sunfelda and on sceánfelda (sceón-?), Salm. Kmbl. 202, 2. On scénfeldum in Tempis
Linked entries: sceán-feld scén-feld
wer-beám
Entry preview:
A strong man, warrior Ðá slóh mid hálige hand heofonríces weard werbeámas ( the Egyptians in the Red Sea ), wlance ðeóde, Cod. Th. 208, 20; Exod. 486. Cf. the epithets derived from words denoting trees which are applied to men in Icelandic poetry. v.
wyn-dæg
A day of gladness ⬩ a joyous time
Entry preview:
A day of gladness, a joyous time Wǽrun wudubearwas on wyndagum exultabunt omnia ligna sylvarum, Ps. Th. 95, 12. Ne móstun gé á wunian in wyndagum, ac scofene wurdon in éce fýr, Exon. Th. 140, 3; Gú. 604. Eádig weorþan, wunian wyndagum, and welan þicgan