Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-wita

Entry preview:

[U]nw[i]t[a]n stolidi, An. Ox. 56, 229. Add

úþ-wita

Entry preview:

Weoruldlice úðwitan (sapientes mundi) sǽdan ꝥ seó tunglene heofon feólle for hire swiftnysse gif þá seofon dweligendan steorran hyre ryne ne wiðhæfton, Angl. vii. 12, 110. Add

wite-lic

(adj.)
Grammar
wite-lic, wítig-lic; adj.
Entry preview:

Penal Hwæthugu wítelices poenale aliquid, Gr. D 324, 1. Gclǽded æfter deáðe tó wítiglicre stówe ( ad poenalem locum), 331, 18. Se hunger sóna ácwelleð and álýseð of dám wítelican lífe, Verc. Först. 178. Tó þon ꝥ hí heom ne ondrǽdon þone wítelican dóm

wíte-steng

Entry preview:

Wítstenges eculei, An. Ox. 2, 147. Add

wiþ-æftan

Grammar
wiþ-æftan, <b>. I</b> I.
Entry preview:

Sceoldon hiera senatus rídan on crætwǽnum wiðaeftan þǽm consulum, Ors. 2, 4; S. 70, 28. Add

wiþ-cweþan

Grammar
wiþ-cweþan, <b>.
Entry preview:

III.</b> add Þonne wiðcwyð cum refragetur, An. Ox. 7, 341. Add Wiþcweþan frustrari, An. Ox. 3616: abdicare, 7, 108

Linked entry: wiþer-cweþan

wiþ-hæftan

(v.)
Grammar
wiþ-hæftan, to restrain, Angl. vii. 12, 112.
Entry preview:

See preceding word

wiþ-hindan

Entry preview:

Hé rihte ꝥ lytle scip þe wiþhindan þám máran scipe gefæstnod wæs post navem carabum regebat, Gr. D. 347, 2. Add

wiþ-innan

Entry preview:

Add Wé fundon dá weardas wiðútan standende, ac wí ne gemétton nǽnne wiðinnan, Hml. Th. i. 572, 35. Hé weardas wiðinnan and widútan gesette, 574, 3. Add Wiþinnan þan infra, An. Ox. 129: 1441

wiþ-metendlíce

(adv.)

Linked entry: -metend-líce

wiþ-neoþan

Entry preview:

Add: prep Swá eástweardes þæt hit cymeð eft wiðnioðan þæt gelád on Sæferne, C. D. ii. 150, 14

wiþ-teón

Grammar
wiþ-teón, <b>. I.</b>
Entry preview:

Hwílum hé seleð hálgan wítedómes gást, hwílon hé eft wiðtýhð (subtrahit) þám módum þára wítegana, Gr. D. 146, 31. Add

á-wiht

Grammar
á-wiht, <b>. II.</b>
Entry preview:

Þára mínra áwiht feala on gewrit settan, Ll. Th. i. 58, 21. Add

ed-wist

Entry preview:

Críst is on twám edwistum, on Godcundnysse and on menniscnyise, Hml. Th. ii. 292, 15. Add

un-wita

(n.)
Grammar
un-wita, an; m.

A foolish, stupid, witless persona fool

Entry preview:

A foolish, stupid, witless person, a fool Se unwita insipiens, Ps. Lamb. 13, 1. Eorp unwita, Exon. Th. 433, 21; Rä. 50, 11. Gebíg fram unwitan (insensato) and ðú ná wiþerast on stuntnysse his, Scint. 188, 11. Wé lǽraþ ðæt preósta gehwilc tó sinoðe gefædne

gador-wist

Similar entry: gader-wist

Wiht-land

Similar entry: wiht

wiht-mearc

(n.)
Grammar
wiht-mearc, e; f.

A weight-marka plumb-line

Entry preview:

A weight-mark, a plumb-line Of punder, ol wihtmearce perpendiculo . Hpt. Gl. 476, 75

á-wiht

aloneany goodgood for anything

Entry preview:

Add:, ó-wiht, óht. substantive alone Him þǽr ówiht ne derede, Dan. 274. with governed gen. Ne sceþþeð þé wólberendes áwiht, Lch. i. 326, 19. Ne mæg ðæs unrihtes beón áwiht bedígled, Bl. H. 111, 1. Ǽr þon óht þisses ǽfre gewurde, Cri. 238.

úþ-wita

(n.)
Grammar
úþ-wita, -weota, an; m.

a philosopherscribegeo metrician

Entry preview:

Ic sende tó iúh wítgo and snotre menu and úðuto (scribas), 23, 34. Úðwiotan his seniores suos, Ps. Surt. 104, 22: 118, 100