Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ceaster-geware

(n.)
Grammar
ceaster-geware, ceaster-gewara; pl.
Entry preview:

Citizens Ealle cæstergewara heofonlice omnes cives celici, Hy. S. 118, 27. Cæstergewara blissigendra civium gaudentium, 56, 1: 103, 25. Ceastregewara, Hpt. Gl. 452, 39. Ceast(re)gewara, 414, 7. v. ceaster-ware, and preceding word

Linked entries: ceaster-ware ge-ware

fnǽrettan

(v.)
Grammar
fnǽrettan, p. te

To snortneigh

Entry preview:

To snort, neigh, make a loud sound with the breath Frendens hnǽgende, fnǽrettende (printed fnæs-, but see E. S. xi. 511), vel grymettende, frendit i. stridet dentibus, rugiet grymetteþ. Wrt. Voc. ii. 150. 52-55

for-drencan

Entry preview:

Heó gelaðode þá cwelleras swilce for cýððe and fordrencte hí mid wíne. Hml. S. 29, 327. Holofernis fordræncte hine sylfne mid þám strangum wíne ... and ealle his þegnas wǽron fordræncte, Hml. A. 111, 294. Add:

gydig

(adj.)
Grammar
gydig, adj.
Entry preview:

Possessed by an evil spirit, mad Þæne gidian limphaticum, s. Saul (gy[digne], þæne gidigan limphaticum, i. vecordem, Hpt. Gl. 520, 63: cf. limphaticum wódan, Wrt. Voc. ii. 53, 56), An. Ox. 5009. Cf. god

Linked entry: gidig

lyffetung

Entry preview:

Ðæt mód undercrýpð seó leáse liffetung (adulatio), 3r. D. 35, 16. Manna lyffetunge ic lufode tó swíðe, Angl. xi. 113, 51. Þás magon þyllice óðre mid lyffetungum tó leahtrum gehnexian, Hml. S. 16, 174. Add

leás

(n.)
Grammar
leás, n.
Entry preview:

Add: what is untrue, untruth Sege ús nú sóðe búton ǽlcon leáse, Hml. S. 23, 590. what is incorrect Micel yfel déð sé ðe leás wrít, búton hé hit gerihte, Hml. Th. ii. 2, 23

mægen-fæst

Entry preview:

Þes eard nis eác ealles swá mægenfæst hér on úteweardan þǽre eorðan brádnesse swá swá heó is tómiddes on mægen-fæstum eardum, þǽr man mæg fæstan freólícor þonne hér, Hml. S. 13, 106-109. Add

on-middan

Entry preview:

Add: ¶ where the governed noun comes between on and middan Þá wæs þǽr án mycel burh on heora wege middan, Hml. S. 25, 440. Hé wearð forbærned on þám bæþe middan, Hml. A. 60, 209

scip-hláford

Entry preview:

Þá geseah þæs scypes hláford ꝥ Eustachies wíf swíðe fæger wæs; þá gewilnode hé hí habban . . . þá bícnode se sciphláford tó his mannum ꝥ hí hine (Eustachius) út sceoldon wurpan, Hml. S. 30, 169. Add

scop-leóþ

Entry preview:

Mé wæs swilce swíðlic lust þǽra sceandlicra sceopleóða mé gedréfde (-on, MS.), þonne hí mé on móde gebróhton þá deóflican leóþ tó singanne þe ic ǽr on worulde geleornode, Hml. S. 23 b, 539. Add

snoru

Entry preview:

Sum æþele gesíðwíf hæfde áne snore ( nurum ) þá hire sunu lytle ǽr him tó wífe onféng, Gr. D. 71, 31. Se sweór bemǽnde his snore, and se brýdguma his brýd, Hml. S. 31, 191. Add

strewung

Entry preview:

Add: bedding Hé læg . . . mid fefore gewǽht . . . on stíþre hǽran licgende mid axum bestreówod. Þá bǽdon þá gebróðra ꝥ hí his bed móston mid wáccre streówunge (strewunge, v. l.) húru underlecgan, Hml. S. 31, 1353

wealdan

Grammar
wealdan, <b>. V c.</b>
Entry preview:

For second passage see <b>weald; II</b> above. Add Þonne hié heora willan móton wel wealdan when they could quite do what they wanted, Ors. 2, l; S. 60, 7

wrítian

(v.)
Grammar
wrítian, <b>; I.</b> substitute: <b>writian</b> (?)
Entry preview:

to cut (v. wrítan; ) or to draw (v. wrítan; ) a figure Ðonne wercað hió of weaxe, writiaþ (wrítaþ?) Fénix, métaþ Fénix they make waxen images of the Phenix, draw it, paint it, E. S. 478

FROM

(adj.)
Grammar
FROM, freom; comp. fromra; sup. fromest, frommast; adj.

FIRMstrongstoutboldstrenuousfortisstrēnuusrichabundantexcellentūberabundanspræstans

Entry preview:

FIRM, strong, stout, bold, strenuous; fortis, strēnuus Ic eom on móde from I am firm in mind, Beo. Th. 5048; B. 2527: Exon. 46 a; Th. 156, 13; Gú. 874. Ic eom forþsíþes from I am strenuous of departure, 124 b; Th. 479, 21; Rä. 63, 2: 126 b; Th. 487,

Linked entries: fram freom fromnis frum

on-bryrdan

(v.)
Grammar
on-bryrdan, p. de.
Entry preview:

to instigate, stimulate, incite, inspire, animate Onbryrde instigavit, Wrt. Voc. ii. 44, 82. Hé hí tó geleáfan onbryrde, Blickl. Homl. 107, 2. Hí se héhsta Déma mid elne onbryrde inspired her with courage, Judth. Thw. 22, 37; Jud. 95. Git mid fullwihte

þancung

(n.)
Grammar
þancung, e; f.
Entry preview:

Thanking, thanks, thanksgiving Gode sié lof and wuldor and dǽda þoncung ealra ðæra góda ðe hé ús forgifen hafaþ, Chart. Th. 136, 32. Sáwla þancung thanksgiving by souls, Hy. 9, 45. Ic ete mid micelre þancunge manduco cum gratiarum actione, Coll. Monast.Th

ge-scildan

Entry preview:

Add: (i) to defend, save Ne geortriéwe ic ná Gode þæt hé ús ne mæge gescildan tó beteran tídun ut se ad meliora tempora reservarent, Ors. 2, 5 ; S. 86, 4. God mec mæg eáðe gescyldan, Gú. 213. Hió mægen ne hæfde hié tó gescildanne, Ors. 4, 6; S. 174,

fultum

Entry preview:

Add: help, assistance Fultum (fulteám, Erf.) emolumentum, Txts. 59, 743. Fultum oððe leán emolomentum, Wrt. Voc. ii. 29, 29. Hé fultumes bæd solatium petivit, Past. 305, 3. Mundbyrde and fultome presidio, Wrt. Voc. ii. 67, 41. Hannibal tó his fultume

herung

praiseapprobationpraiselauds

Entry preview:

Add: praise, approbation Mon sceal ðone ingong ðǽre tǽlinge wið heringe gemengan, ðætte hié for ðǽre lícunga ðǽre heringe . . . eác geðafigen ðá tǽlinge ipsa invectionis exordia permixta sunt laude temperanda, ut dum admittunt favores etiam correptiones