Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

beód-ern

Entry preview:

On beódernne (beódd-, v. l. ), R. Ben. 117, 10. Twá land . . . ðám gebró;ðrum tó bryce intó heora beódderne, C. D. iv. 72, 23, 28: 305, 13. Intó hære béddarn . . . of hira bǽddern, Cht. Th. 493, 7, 18.

blód-reád

Entry preview:

His micgge bið blódreád swilce hió blódig sié, Lch. ii. 198, 20. His fét syndon blódreáde, E. S. viii. 477, 34. Add

blyscan

(v.)

shine

Entry preview:

to be red, shine Bliscan (blyscan) ł glitian rutilare, coruscare, Hpt. Gl. 434, 75

bóc

(n.)
Grammar
bóc, g. béc, bóce, bóc; d. béc, bóc.

a booka documentregistercataloguea chariera bookvolumeliterary workpages

Entry preview:

Æfter Crístes bóce tǽcinge, R. Ben. 104, 19

bóc-cest

(n.)
Grammar
bóc-cest, -cist, e; -ciste, an; f.
Entry preview:

Substitute: A receptacle for books, of books for reading Béc of bóccystan codices de blibliotheca, R. Ben. I. 83, 3. Apollonius his bócciste untýnde and ásmeáde þone rǽdels æfter údwitena wísdóme, Ap. Th. 5, 24. Bóccysta armaria, An.

bóc-reád

Entry preview:

Of bócreáde ex mineto, 30, 61. For Cot. 75: 176 substitute: Wrt. Voc. ii. 71, 45

bleó-reád

Entry preview:

For Cot. 135 substitute Wrt. Voc. ii. 58, 8

beóftun

Grammar
beóftun, Lk. R. 23, 27.

Similar entry: beaftan

beorhtnian

(v.)

to glorify

Entry preview:

R. 12, 28. Ic ðec bertnade, R. 17, 4

bere

barley

Entry preview:

R. 6, 13. Hláfas of bere (bero, L. 9. Mid onlegene of wearmum bere. Lch. ii. 82, 15. Beras ordea, Ælfc. Gr. Z. 84, 6. Dele first passage, and add

brǽdan

(v.)

to broadento extendenlargeunfoldpitchTo spreadincrease

Entry preview:

R. 11, 8. intrans. To spread, increase Ða yfelan oferlíce swýðe brǽdað on worulde, Wlfst. 83, 14. Lícceteras árísað and brǽdað tó swýðe, 89, 18

Linked entry: brǽding

brastlian

(v.)
Entry preview:

Fýren líg bláweð and braslad reád and réðe ignea sonitus perfundet flamma feroces, Dóm. L. 151 : Wlfst. 138, 8. Bærstlaþ crepuerit. Wrt. Voc. ii. 16, 12. Brastlade crepuit, i. sonuit, 136, 71.

bréman

(v.)
Grammar
bréman, p. de

To rage

Entry preview:

To rage; Hine broemende eum fervere, Mt. p. 7, 5

bod

(n.)
Grammar
bod, es; n.

a commanda messagepreaching

Entry preview:

R. 19, 14. preaching :-- Ðæs godspellesca bodes euangelicae praedicationis, Mk. p. 1, 11

bógan

(v.)
Grammar
bógan, bógian, bón; p. bóe
Entry preview:

Ic ne férde on mǽrðum, ne wundorlíce mid getote ne bóde, R. Ben. 22, 17. Þæt nán þing flǽsclices beforan Gode mid getote ne bógie ut non glorietur omnis caro coram Deo, 139, 2. Add:

bútan

(prep.; adv.)
Entry preview:

. ¶ bútan þám þe besides :-- Wurdon .viiii. folcgefeoht gefohten, and bútan þám þe Ælfréd and ánlípig aldormon oft ráde onridon þe mon ná ne rímde. Chr. 871; P. 72 13.

bycgan

Entry preview:

R. 20,1

býdla

(n.)
Grammar
býdla, an; m.
Entry preview:

R. 9, 31. Cf. buan

búend

Grammar
búend, búende.
Entry preview:

Býend habitator, Rtl. 98, 8. Þá búendan habitatores, Cant. M. 14: 15. Ðá búendo (býende, R.) coloni, Mk. L. 12, 7: Lk. L. (R.) 20, 14. Búgendra accolarum, i. habitatorum, An. Ox. 2230. Ðǽm yrrestum búendum colonis pessimis, Mk. p. 4, 20.

burg

(n.)
Grammar
burg, burh, burhg, buruh (-ug, -ig), byrg, byrig; gen. byrig, burge, burhge, burcge; dat. byrg, byrig, byrh, burh; n. acc. pl. byrg, byrig, burh, burga, burha; gen. pl. burga, burha; dat. pl. burgum, burhum, byrgum.
Entry preview:

R. 4, 26. Þæt ígland hæfð on him X byrg ( decem civitates ), Ors. 1, 1; S. 10, 18. Monega byrig, 2, 2; S. 66, 23. Geond þá byrig, 3, 7; S. 114, 30. v. castel-, eardung-, sǽ-burh; burge?