Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

leóhtian

(v.)
Entry preview:

Add: to give light, shine Þá sceán þǽr fǽringa leóht inn æt þám eástende . . . þá wæs hit swá leng swá leóhtre, swá lange hit leóhtode, Vis.

líhtan

(v.)
Grammar
líhtan, to shine.
Entry preview:

Take here leóhtan in Dict. and add: to be light Þá sceán leóht inn, swylce níwe móna árise, swá ꝥ hit líhte under þǽre róde swýðran earme . . . hit líhte geond ealle þá cyrcan, Vis. Lfc. 51-56.

un-scrýdan

(v.)
Grammar
un-scrýdan, p. de

To undressstripdivest

Entry preview:

Grammar un-scrýdan, with acc. of person Baðiendra manna hús, ðǽr hí hí unscrédaþ inne apodyterium, Wrt. Voc. i. 37, 6. Hine man sóna unscrýde and ða reáf nime ðe hé ǽr notode mox exuatur rebus propriis quibus vestitus est, R. Ben. 101, 22.

crimman

Entry preview:

Substitute: To cram, stuff, insert Homes sceafoþan swíðe smale gesceaf, crim on ꝥ dolh innan, Lch. ii. 132, 12. Cram inseruit, immisit, Germ. 401, 22

lín-æcer

(n.)
Grammar
lín-æcer, (?), es; m.
Entry preview:

wege þám innmæstan ; of línaceran innan ðone hege, Cht. . 239, 10, Cf. lín-leáh, fleax-æcer

fæstrǽdnes

constancyunchangeableness

Entry preview:

Add: constancy of mind Mon forlǽt ðone ege and ðá fæsðrǽdnesse ðe hé mid ryhte on him innan habban scolde a timoris intimi soliditate vacuatur, Past. 37, 17.

for-togenes

(n.)
Grammar
for-togenes, -ness, e; f.

A tuggingdrawing togethergripingcrampconvulsioncontractioconvulsiospasmus

Entry preview:

A tugging, drawing together, griping, cramp, convulsion; contractio, convulsio; spasmus Wið fortogenesse innan for inward griping or colic, L. M. 2, 33; Lchdm. ii. 236, 32

Linked entry: togenness

spere-wyrt

(n.)
Grammar
spere-wyrt, e; f.

innule(-a)campane(-a)nap silvatica

Entry preview:

A plant name; the word translates innule(-a) campane(-a), Wrt. Voc. i. 68, 17: Lchdm. i. 210, 7: nap silvatica, Wrt. Voc. i. 31, 27

hristung

(n.)
Grammar
hristung, e; f.

A quivering

Entry preview:

A quivering, spasmodic action Ceolan hristung and hreóung hlýdende swíðust innan [or should hristlung (v. preceding word) be read ?], L. M. 2, 46; Lchdm. ii. 258, 18

þrútian

(v.)
Grammar
þrútian, p. ode

To swell with pride or anger

Entry preview:

Ðá gesæt Benedictus forn ongeán ðam Riggon, ðe mid ðam leáslícum getote inn eode ðearle ðrútigende ( he entered in a very pompous manner ), Homl. Th. ii. 168, 16. Hé cwæþ hire þus tó mid þrútigendum móde ( angrily, passionately ), Homl.

Linked entry: á-þrúten

ýtan

(v.)
Grammar
ýtan, p. te
Entry preview:

To put out, to put out a person from a place, expel, banish Hér man ýtte út Ælfgár eorl, ac hé com sóna inn ongeán þurh Gryffines fultum, Chr. 1058; Erl. 192, 35. to put out a thing from one's possession, alienate, give away Hé ná mynstres ǽhta ne ýte

Linked entries: útian ýtend

efen-fela

(v.)
Grammar
efen-fela, (em-).
Entry preview:

Gán inn emfela manna of ǽgðre healfe, Ll. Th. i. 226, 20. Dó béga emfela, Lch. ii. 20, 24. Ealra emfela, 28, 14. adjective Mid efenfealum (-feol-, Hpt. Gl. 511, 4) reádum rosum cum purpureis totidem rosis, An. Ox. 4509

gylece

(n.)
Grammar
gylece, gyleca ?, an; f.
Entry preview:

Some part of a monk's dress Gylecan tácen his þæt þú strece ford þín wenstre handstoc and plyce innan mid þínre wynstran hande, Tech. ii. 127, 14

scearfung

(n.)
Grammar
scearfung, e; f.

Scraping, scarifying

Entry preview:

Scraping, scarifying Ða wǽtan ða yfelan weorðaþ gegaderode on ðone magan, and ðǽr ríxiaþ mid scearfunga innan, Lchdm. ii. 176, 7. Áberan ða stranganscearfunga ðæra wǽtena, 176, 10

folc-mægen

a peopletribe

Entry preview:

Gewát him Andreas inn on ceastre gangan tó þæs þe hé gramragemðt, fára folcmægen (the Mermedonians), gefrægen hæfde, An. 1062. Substitute:

ofer-cæfed

(adj.; part.)

covered with ornamental work

Entry preview:

covered with ornamental work Ofercæfedu innexa, Germ. 394, 353. Cf.be-cæfed falerata, Wrt. Voc. ii. 34, 67; cæfing discriminale (ornamentum capitis mulieris, Wülck. Gl. 656, 13), 141, 1

Linked entry: cæfian

pyll

(n.)
Grammar
pyll, es ; m.
Entry preview:

See also Seebohm's English Village Community, pp. 149-150) Andlang dice west on pull; of pylle on ford ... eft on gerihte innan mycela pyll ; of mycela pylle on smala pyll ; andlang pylles . . . on ða díc innan holapyll; andlang holapylles, Cod.

Linked entry: pull

a-wellan

(v.)
Grammar
a-wellan, p. de; pp. ed

To cause to bubbleto wellfacere ut aliquid ferveat vel ebulliat

Entry preview:

To cause to bubble, to well; facere ut aliquid ferveat vel ebulliat Hreðor innan wæs wynnum awelled the breast within was welled with joy, Andr. Kmbl. 2037; An. 1021

Linked entry: on-willan

ge-þring

Grammar
ge-þring, ge-þryng.
Entry preview:

Ic mé ongan mæncgan tó óþrum, ꝥ ic wolde inn geþringan ... Mín líchama wæs swíðe geswenced for þám nýde þæs geþringes, Hml. S. 23 b, 421. Ealle ðá gehýrdon þe ðǽr æt wǽron ... on ðám egeslican geþryngce ðá man þá martyras cwylmde, 23, 92. Add

letting

Entry preview:

Add: [In the passages from Lch. iii. letting glosses impeditio] : hindering, hinderance, impediment Hí ealle þyder inn onfangene wǽron bútan ǽlcere lettinge, þá wæs ic ána út ásceofen, Hml. S. 23 b, 414. Lættinge, 407.