Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mǽg

(n.)
Grammar
mǽg, f.
Entry preview:

Seó fríðe mǽg ( the bird that hatches the cuckoo?s egg ), Rä. 10, 9. Add

máge

Entry preview:

Ꝥ nán biscop ne nán mæssepreóst næbbe on his húse wunigende ǽnigne wífman, búton hit sý his módor oððe his swustor, faðu oððe móddrige, oððe máge of þám þe ne mage nán unhlísa áspringan, Ll. Th. ii. 376, 23. Fón mágas tó and weddian heora mágan tó wife

marc

Entry preview:

Add:

máwan

Entry preview:

Hé mǽwð (máweþ, v. l. ) gærs (heig, v. l.) fenum secat, Gr. D. 36, 2. Máwaþ tondent, An. Ox. 43, 15. Hé stóp on þá mǽde, and þá geseah hé ꝥ hý ealle meówan (meówan ꝥ heig, v. l. ) pratum ingressus, et omnes intuens fenum secantes, Gr. D. 36, 12. On hærfeste

malm

Entry preview:

Add:

-mǽl

(suffix)
Grammar
-mǽl, n.

mǽne

Grammar
mǽne, <b>; II.</b>
Entry preview:

Þá synleahtras þe ús forbodene synd, þæt is . . . leásunga and mǽne áþas, Wlfst. 135, 3. Ic eom anddetta mǽnra áða, Angl. xi. 101, 35. Add

gum-man

(n.)
Grammar
gum-man, -mann, es; m.

A famous man, a manvir clarus, homo,

Entry preview:

A famous man, a man; vir clarus, homo, Beo. Th. 2061; B. 1028

ambeht-man

(n.)
Grammar
ambeht-man, -mann, es; m.

A servant-man

Entry preview:

A servant-man

gió-man

(n.)
Grammar
gió-man, -mann, es; m.

A man of oldqui olim vixit

Entry preview:

A man of old; qui olim vixit Giómonna gestrión the wealth of men of old, Bt. Met. Fox 1, 46; Met. 1, 23. v. iú-man

Linked entries: geó-man gú-mann

ancer-man

(n.)
Grammar
ancer-man, -mann, es; m.

An anchor-manthe man in charge of the anchorproreta

Entry preview:

An anchor-man, the man in charge of the anchor; proreta, Ælfc. Gl. 104; Som. 77, 126

drý-man

(n.)
Grammar
drý-man, drý-mann, es; m.
Entry preview:

A magician, sorcerer Hé eóde tó ánum drýmen ... þá gebróhte se drýman þone cnapan tó his deófle, Hml. S. 3, 367. Fela sǽdon þá drýmen þurh deófles cræft, Iamnes and Mambres, 17, 114. Drýmen þe mid dydrunge farað, Hml. Th. ii. 330, 27. Þurhdrýmanna dydrunge

almes-man

(n.)
Grammar
almes-man, -mann, es; m.

An almsmaneleemosynarius

Entry preview:

An almsman; eleemosynarius Ðonne nime man uncúþ sǽd æt almesmannum then let one take strange seed of almsmen, Lchdm, i. 400, 17

fyrn-man

(n.)
Grammar
fyrn-man, -mann, es; m.

A man of yorequi ōlim vixit

Entry preview:

A man of yore; qui ōlim vixit Geseah he fyrnmanna fatu he saw vessels of men of yore, Beo. Th. 5515; B. 2761

æsc-man

(n.)
Grammar
æsc-man, -mann, es; m.

A ship-mansailorpiratenautapirata

Entry preview:

A ship-man, sailor, and hence a pirate; nauta, pirata Ǽgþer ge æscmanna ge óðerra both of the ship-men and of the others, Chr. 921; Th. 195, 15: Cot. 155

mana-scipe

(n.)
Grammar
mana-scipe, es; m.

Humanitykindnesscivility

Entry preview:

Humanity, kindness, civility Manscipes weldǽdum underþeódde humanitatis offitiis deditos, Cod. Dip. Birch 154, 38. Manscipe gyfan beþearfendum and ælþeódigum humanitatem peregrinis et egentibus impendere, 155, 5

glí-man

(n.)
Grammar
glí-man, glii-man, gliig-man, glig-man.

mád

(adj.)
Grammar
mád, (v. ge-maad vecors,
  • Wrt. Voc. ii. 123, 36
); adj.

Unreasoningfoolishmad

Entry preview:

Unreasoning, foolish, mad Þrinteþ him on innan ungeméde mád mód within him (one guilty of oferhygd) swells a mind displeasing by its folly, Exon. 83 b; Th. 315, 2; Mód. 25

ǽwda-man

(n.)
Grammar
ǽwda-man, -mann, es; m.

A witnessfidejussorconsacramentalis

Entry preview:

A witness; fidejussor, consacramentalis Rim ǽwdamanna a number of witnesses, L. H. E. 5; Th. i. 28, 12

féðe-man

(n.)
Grammar
féðe-man, -mann, es; m.

A footmansoldierpĕdestris mīlespĕdes

Entry preview:

A footman or soldier; pĕdestris mīles, pĕdes, Som. Ben. Lye