Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

á-bisgian

(v.)
Entry preview:

Ábysegode exercitos Germ. 388, 23. to busy, employ, engage, occupy, exercise, with acc. of person (or passive) and gen. of occupation Ne sceal hé hyne ná ábysgian worldlícra bysgunga non debet occupari mundanis negotiis L. Ecg. P. i. 7; Th. ii. 174,

Linked entry: a-bysgian

a-bitweónum

Entry preview:

Dele

á-bíwan

(v.)
Grammar
á-bíwan, -beówan (-býwan, v.
Entry preview:

Dict. ), to rub up, polish, burnish, scour Ǽren fæt nyþewerd ábýwed, Lch. iii. 292, 10. Ábeówed defricatum Wrt. Voc. ii. 138, 26

Linked entries: á-beówed a-býwan

á-blǽst

(adj.)
Grammar
á-blǽst, adj.
Entry preview:

inspired Áblǽst afflatus (spiritu ), Hpt. Gl. 466, 8, infuriated, furious Hé hét geótan týn orcas fulle eles, ðæt hé wolde ðæt ðæs fýres hǽto ðe réðre wǽre and ðe áblǽstre that the heat of the fire might be the more fierce and furious Angl. xvii. 113

Linked entry: blǽstan

á-bláwung

(n.)
Grammar
á-bláwung, e; f.
Entry preview:

A blowing or swelling up, inflation Sió ábláwung on ðǽre lifre, Lch. ii. 204, 17, 23 : 206, 1 : 248, 5. Sió áþenung ðæs magan and sió ábláwunge hǽto, 192, 17. Sealf gód wið swelcre ábláwunge ( quinsy ), 48, 11. Hé onfindeþ swile and ðæt ðá óman beóð

á-blendar

Entry preview:

Add: literal, where sight is destroyed Áblendeþ suffundit (cf. ? oculi suffusio = cataract ), Wrt. Voc. ii. 121, 47. Sedechias man áblende, Ælfc. T. 8, 13, Hí hine ( Samson ) áblendon, Jud. 16, 21. Hét se cyng áblendan Ælfgár, Chr. 993; P. 127, 29. Him

á-bléred

(adj.; part.)
Grammar
á-bléred, bald, bared of hair. v.
Entry preview:

passage in Dict. under tyslian

á-blinn

Similar entry: un-áblinn

á-blinnan

Entry preview:

Add Ne áblinnaþ non desistunt Wrt. Voc. ii. 59, 51. Áblinnende desistens, áblon desistit 25, 44, 45. Áblunnan desierant 26, 6. of persons, absolute, to cease, leave off, stop Ic áblinne cessam, i. desistam Wrt. Voc. ii. 131, 5. Tó hwan áblinnest ðú?

Linked entry: on-blinnan

á-blinnendlíce

(adv.)
Grammar
á-blinnendlíce, =
Entry preview:

fatigabiliter in Hpt. Gl. 429, 32 Infatigabiliter .i. indeficienter áblindnendlíce

a-blísian

(v.)

Similar entry: á-blysian

á-blycgan

(v.)
Grammar
á-blycgan, p. de; pp. -blyged, -blycged.
Entry preview:

to get affected by fear, get dismayed Diriguit, i. obstipuit, horruit, induruit áblycde. Wrt. Voc. ii. 140, 46. Ðá áblicgde Aman unblíþum andwlitan, and ne mihte ná ácuman ðæs cyninges graman, Hml. A. 100, 265. Hé wearð swíðe þearle áblycged vehementer

á-blysian

(v.)
Grammar
á-blysian, to redden with shame,
Entry preview:

to blush, to be ashamed Áblysien erubescant Bl. Gl. Áblysian, Ps. L. 6, 11; 34, 26. Add:passage from a-blísian in Dict

Linked entries: a-blísian blysian

á-bolgenness

(n.)
Grammar
á-bolgenness, e; f. Exasperation, irritation
Entry preview:

Exacerbatio, irritatio ábolgennes, Wrt. Voc. ii. 144, 53

Linked entry: -bolgenness

á-brǽdan

(v.)
Grammar
á-brǽdan, p. de
Entry preview:

To fry; — Ábrǽd cicel, Lch. ii. 114, 25

Linked entry: brǽdan

á-brǽdan

(v.)
Grammar
á-brǽdan, p. de
Entry preview:

To dilate, extend, spread out Ábraed múð ðínne dilata os tuum, Ps. Srt. 80,11. Ðeáh ðe seofon middangeardas sýn ealle onefn ábrǽdde, Salm. K. p. 150, 29. Mid ábrǽdedum handum, Hml. S. 23 b, 701. [Goth. us-braidjan expandere.]

á-brastlian

(v.)
Entry preview:

to resound, crash Áweóx and ábraslude mára swég and hefigra gravior sonitus excrevit, Gr. D. 236, 12

Linked entry: brastlian

á-brecendlic

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

á-brectat

Similar entry: á-brácian

á-bregdan

(v.)
Grammar
á-bregdan, -brédan.
Entry preview:

Add: trans. with idea of quick or forcible movement, to drag, pull, snatch, pluck Se heofon ábrét ðás tunglan underbæc, Angl. vii. 14, 137. Februarius mónð bissextus up ábrét, viii. 307, 29. Hí ðone mete him of ðám múðe ábrúdon, Hml. Th. i. 404, 5. Ðá

Linked entry: á-brédan