Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

brég

(n.)

an eye-lid,

Entry preview:

an eye-lid, Ps. Surt. 131, 4: Bd. 4, 32 ; S. 611, note 18

on-dǽlan

(v.)

to impart, infuse infundere

Entry preview:

Lind. 10, 34

Linked entry: dǽlan

ge-strengan

(v.)
Grammar
ge-strengan, pp. ed

To strengthen;confortare

Entry preview:

Lind. 1, 80

tó-fær

(n.)
Grammar
tó-fær, es; n.

A going away,departure,decease

Entry preview:

Lind. 9, 31

un-berende

(adj.)
Grammar
un-berende, adj.

not bearingbarrensterileunbearable

Entry preview:

Lind. 15, 2 margin. Unbeorende sterilem, Ps. Surt. 112, 9. Eádige syndon ða men ða ðe wǽron unberende, Blickl. Homl. 93, 30. Unberende telgan spadones, Wrt. Voc. i. 38, 58. unbearable Byrðenna unbærende onera importabilia, Mt. Kmbl. Lind. 23, 4

ge-tǽlan

(v.)
Grammar
ge-tǽlan, -télan; p. ede; pp. ed

To accusereproveaccusareexprobrarecalumniarireprehendere

Entry preview:

Lind. 20, 26. Óðerne getéleþ alterum contemnet, Mt. Kmbl. Lind. 6, 24. Nǽfre getéldon gé ða unsuinnigo numquam condemnassetis innocentes, 12, 7. Ðætte hé getéldon him ut accusarent eum, 10: Mk. Skt. Lind. 3, 2.

Linked entry: ge-télan

hlot

(n.)
Grammar
hlot, es; n.

A lot, portion, share

Entry preview:

Lind. 15, 24. Hlott ł tán, Jn. Skt. Lind. 19, 24. Æfter gewunan ðæs sacerdhádes hlotes secundum consuetudinem sacerdoti sorte, Lk. Skt. 1, 9. Sel mé dǽl ł hlodd [hlott, Rush.] striónes da mihi portionem substantiæ, Lind. 15, 12.

Linked entries: hlét hlodd hlyt

ge-wuna

(adj.)
Grammar
ge-wuna, indecl. adj.

Accustomed

Entry preview:

Lind. 10, 1. Gewuna wæs se groefa consueverat præses, Mt. Kmbl. Lind. 27, 15: Cd. 166; Th. 207, 27; Gen. 473

aldor-leás

(adj.)

deprived of parentsorphanus

Entry preview:

Lind. War. 14, 18. Aldorleás [MS. aldoras], Beo. Th. 30; B. 15

éd-módian

(v.)
Grammar
éd-módian, -módigan; p. ode; pp. od

To be humble, to obey obēdīre

Entry preview:

Lind. War. 1. 27

lustgeorn-ness

(n.)
Grammar
lustgeorn-ness, e; f.

Desireconcupiscence

Entry preview:

Lind. 4, 19

neáwung

(n.)
Grammar
neáwung, e; f.

Nearnesscoming near

Entry preview:

Lind. 13, 28

loccod

(adj.)
Grammar
loccod, loccode; adj.
Entry preview:

Ox. 56, 13. v. hwít-, líg-loccod[e]

Linked entry: -locced

wilm-hát

(adj.)
Grammar
wilm-hát, adj.

Burning hot

Entry preview:

Burning hot Him brego engla wylmhátne líg tó wræce sende, Cd. Th. 156, 5 ; Gen. 2584

wín-trog

(n.)
Grammar
wín-trog, es; m.

A wine-press

Entry preview:

Lind. 21, 33

ge-slítan

(v.)
Grammar
ge-slítan, p. -slát; pp. -sliten

To tearrendbreak

Entry preview:

Lind. 8, 29

ge-þeód

(v.)
Grammar
ge-þeód, part. p.

Captive;captivus

Entry preview:

Lind. 21, 24. Fore geþeádum pro captivis, Rtl. 177, 19

Linked entry: ge-þeád

cedelc

(n.)
Grammar
cedelc, e; f.

The herb mercurymercurialis perennis, Lin

Entry preview:

The herb mercury; mercurialis perennis, Lin Cedelc mercurialis, Glos. Brux. Recd. 41, 44. Herba mercurialis, ðæt is, cedelc the herb mercurialis, that is, mercury, Herb. cont. 84; Lchdm. i. 34, 3.

gagel

(n.)
Grammar
gagel, es; m? gagelle, gagille, gagolle, an; f.

Galesweet galemyrica gale

Entry preview:

Gale, sweet gale; myrica gale, Lin Genim gagel take gale, L. M. 1, 36; Lchdm. ii. 86, 10 : iii. 22, 21. Nim þré leáf gageles take three leaves of gale, Lchdm. iii. 6, 17.

Acsan mynster

(n.)
Grammar
Acsan mynster, Ascan mynster, Axan minster, es; n. [Acsa, an; m? the river Axe; mynster a monastery: Flor. Axanminster: Hunt. Acseminster]

AXMINSTER in Devonshirehodie Axminster, in agro Devoniensi

Entry preview:

AXMINSTER in Devonshire; hodie Axminster, in agro Devoniensi; ita dictum quod situm est ad ripam fluminis Axi Se Cynewulf rícsode xxxi wintra, and his líc líþ æt Wintan ceastre, and ðæs æðelinges æt Ascan [Acsan, Gib. 59, 3; Ing. 71, 28] mynster Cynewulf