Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þringan

Entry preview:

In l. 9 the MS. has þrym̃e (not þryme). Add Gúðcyst on þrang, Exod. 343

cum-líþe

Entry preview:

Wé sýn gemingode ꝥ wé cumlíðe beón instruimur in colligendis hospitibus, Chrd. 51, 6. Add

sárig-ferhþ

(adj.)
Grammar
sárig-ferhþ, adj.

Sad in soul

Entry preview:

Sad in soul Geseóþ sorga mǽste synfá men sárigferþe, Exon. Th. 67, 4;Cri. 1083

Linked entry: sár-ferhþ

un-wittol

(adj.)
Grammar
un-wittol, adj.

Ignorant

Entry preview:

Ignorant On manegum beó ðú swylce unwittol in multis esto quasi inscius, Scint. 80, 12

Linked entry: -wittol

wel-gecwémness

(n.)
Grammar
wel-gecwémness, e; f.

Well-pleasingnessgood pleasure

Entry preview:

Well-pleasingness, good pleasure In welgccuoemnise (beneplacito) áncendes bearnes ðínes Rtl. 174, 33: 173, 25

Linked entry: ge-cwémnes

braccas

(n.)
Grammar
braccas, pl. m.

Breechesbracæ

Entry preview:

Breeches; bracæ Braccas on swefnum geseón to see breeches in dreams, Lchdm. iii. 198, 28

cól-nes

(n.)
Grammar
cól-nes, -ness, e; f.

COOLNESScool aira breezerefrigeriumaura

Entry preview:

COOLNESS, cool air, a breeze; refrigerium, aura On cólnesse in refrigerium Ps. Th. 65, 11

Linked entry: coelnes

on-orþung

(n.)
Grammar
on-orþung, e; f.

A breathing in or on

Entry preview:

A breathing in or on Fram onorþunge ( inspiratione ) gástes yrres ðínes, Ps. Lamb. 17, 16

Linked entry: orpung

on-sægung

(n.)
Grammar
on-sægung, e ; f.

An offering in sacrificeimmolatio

Entry preview:

An offering in sacrifice; immolatio Onsægung, Wrt. Voc. i. 28, 48. Onsægcgiung, ii. 49, 45

Linked entry: -sægung

tín-strenge

(adj.)
Grammar
tín-strenge, adj.

Having ten strings

Entry preview:

Having ten strings On týnstrengum saltere in decacordo psalterio, Ps. Spl. 91, 3: 143, 11

Linked entries: -strenge tín-strenged

sprecolness

(n.)
Grammar
sprecolness, e; f.

Talkativeness, loquacity

Entry preview:

Talkativeness, loquacity Genihtsumian on gebeórscypum specolnyss gewunaþ abundare in conuiuiis loquacitas solet, Scint. 170, 15

bénsian

(v.)
Grammar
bénsian, part. ende; p. ode; pp. od [bén a prayer, sian or sigan to fall down]

To fall down in prayerto prayentreat in prayersupplicaredeprecariorare

Entry preview:

To fall down in prayer, to pray, entreat in prayer; supplicare, deprecari, orare Ðrihten bénsian Dominum deprecari Bd. 4, 25; S. 601, 4.

Linked entry: ge-bénsian

Beofer-lic

(n.)
Grammar
Beofer-lic, Beofor-lic, es; m. [beofer, lic ? = lie, leá, leáh, q. v. Ric. A. D. 1184, Beverli : Brom. 1330, Beverlith]

BEVERLEYYorkshireBeverlea in agro Eboracensi

Entry preview:

BEVERLEY, Yorkshire; Beverlea in agro Eboracensi Hér forþférde se hálga biscop Iohannes, and his líc resteþ [MS. restad] in Beoferlic here, A.

Linked entry: Befor-leág

clauster

(n.)
Grammar
clauster, claustres; n.

a cloisterclaustrum

Entry preview:

An inclosed place, a cloister; claustrum Eálá ge cildra, gáþ út, bútan hygeleáste, to claustre, oððe to leorninge O vos pueri, egredimini, sine scurrilitate, in claustrum, vel in gymnasium, Coll. Monast. Th. 36, 9.

drý-cræftig

(adj.)
Grammar
drý-cræftig, drí-cræfteg; adj. [cræftig crafty, skilful]

Skilful or crafty in magic or sorcery, magicalmagĭcæ artis perītus, magĭcus

Entry preview:

Skilful or crafty in magic or sorcery, magical; magĭcæ artis perītus, magĭcus Sió, hí sǽdon, sceolde bión swíðe drýcræftigu she, they said, would be very skilful in sorcery, Bt. 38, 1; Fox. 194, 20.

Linked entries: drí-cræfteg cræftig

hwider

(adv.)
Grammar
hwider, adv.

Whither

Entry preview:

Whither [in direct interrogation, or in dependent clauses] Hwider wylt ðú quo vadis? Gen. 16, 8: Deut. 1, 28. Hwyder gǽst ðú quo vadis? Jn. Skt. 13, 36. Ðú nást hwanon hé cymþ ne hwyder hé gǽþ non scis unde veniat et quo vadat, 3, 8: 12, 35

Linked entries: hwæder hwyder

ísen-smiþ

(n.)
Grammar
ísen-smiþ, es ; m.

An iron-smithblacksmith

Entry preview:

An iron-smith, worker in iron, blacksmith Tubalcain wæs égðer ge goldsmiþ ge ísensmiþ Tubalcain fuit malleator et faber in cuncta opera æris et ferri, Gen. 4, 22.

Linked entries: iren-smiþ ísen-wyrhta

land-lagu

(n.)
Grammar
land-lagu, e; f.
Entry preview:

Law or regulation prevailing in a district Ðeós landlagu stænt on suman lande hæc consuetudo stat in quibusdam locis, L. R. S. 4; Th. i. 434, 29.

Linked entry: lagu

mealmiht

(adj.)
Grammar
mealmiht, adj.

Sandychalky

Entry preview:

Tó mealmehtan leáhe ( the land lay in Surrey ), Cod. Dip. Kmbl. iii. 394, 13. [E. D. S. Ellis' Farming Words, 'The chalk and mould were so mixed together, that in Hertfordshire we call it a maumy (malmey) earth.' 'A chalk or a maume.'

mynster-hám

(n.)
Grammar
mynster-hám, es; m.

A monastic housemonastery

Entry preview:

Ðone oferécan mon gedǽle gind mynsterhámas tó Godes ciricum in Súðregum and in Cent, Chart. Th. 482, 18