Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hyrne

Grammar
hyrne, in l. 6 for norð hyrnan l. norðhyrnan,
Entry preview:

and add Andlang þǽre díc ; of þǽre díce hyrnan, C. D. B. ii. 434, 37. Anlang weges on ðǽre díce hyrnan, C. D. iii. 411, 13. Hirnan, ii. 205, 16. Tó herpaðe; ðonan tó dǽre dícan hyrnan; ðonan andlang díc, v. 78, 30: vi. 170, 34.

on-beódan

Entry preview:

Þá sóna wæs onboden of ðám mynstre þæt hé selfa cóme dum protinus mandatum de monasterio fuisset ut veniret ipse, Gr. D. 130, 24

án-tíd

Entry preview:

Add:as an alternative meaning: An appointed hour, time when something is due Ymb ántíd óðres dógores wundenstefna gewaden hæfde þæt þá liðende land gesáwon, i. e. the boat was in sight of land at the time when it was due to be so. Cf. án-daga

be-weaxan

to overgrow

Entry preview:

Wæs se mere eall mid wudu beweaxen stagnum erat circumdatum habun*-*danti silva, Nar. 12, 8. to overgrow, cover with a growth Sumne dǽl þæs meóses þe seó ród mid beweaxen wæs, Hml. S. 26, 37

canon

Entry preview:

Hí gesetton ðone canon þæt nán mæssepreóst on his wununge wíf hádes mann næbbe, Hml. Th. i. 97, 29. Canones beódaþ, Hml. S. 36, 387

eln

Entry preview:

Hé geseah hí úp áhefene swá swá mannes elne fram þǽre eorðan, Hml. S. 23 b, 274. Add

feþe-leás

Entry preview:

Ac hé gecreáp in þæs eádgan Berhtinus ciricean . . . Þá meahte hé gehýran and gangan, Shrn. 126, 22. For 'Footless' substitute: Without the power to walk, and add

fulla

(n.)
Grammar
fulla, an; m.
Entry preview:

The full, the highest stage reached by anything, the perfection, perfect specimen of a kind or class Hwæt mæg beón wóp oððe sárignys, gif þæt næs se mǽsta ǽgðres? oþþe hwæt mæg beón geómrung and wánung, gyf ꝥ næs se fulla ǽgðres?, Hml. S. 23, 104

ge-bendan

(v.)
Grammar
ge-bendan, to put in bonds.
Entry preview:

Ac hé fealh of þǽm bendum þe hiene mon gebende (lapsus e vinculis), Ors. 5, 11; S. 236, 13. Man þá hálgan hæfte and gebende, Hml. S. 23, 105. Gebænde, Wlfst. 14, 6. xi síðan hund þúsenda hí lǽddon gebende, 296, 26. Add

gilm

Entry preview:

., and add: a wk. pl. occurs Genim þǽre ilcan wyrte gódne gelm, Lch. ii. 30, 23 : 60, 5. Gylma manipu-lorum An. Ox. 5252. Gilmum fasciculi's 7, 270. Gylmas manipulos, i. fasces 3431. Gilman, 2366

hord-weorþung

Entry preview:

Hé þám bátwearde bunden golde swurd gesealde, þæt hé syððan wæs máðme ðý weorðra, B. 1902), costly reward Ful oft ic for lǽssan leán teohhade, hordweorðunge, hnáhran rince, sǽmran æt sæcce, B. 952. Cf. hring-, sinc-weorþung; weorþung; III

hwatu

(n.)
Grammar
hwatu, e; f.
Entry preview:

Warna þé þæt þú ne gíme drýcræfta ne swefena ne hwatena nec inveniatur in te qui ariolos sciscitetur et observet somnia atque auguria, Deut. 18, 10

samod-gang

(adj.)
Grammar
samod-gang, adj.
Entry preview:

Continuous In þǽre stówe fram þám nyþeran dǽle intó þám uferan wæs samodgang (somedtoncg, v. l.) þurh gewisne úpstige quo in loco inferiora superioribus pervius continuabat ascensus, Gr. D. 170, 23.

Linked entry: samod-tang

sceþ-wræc

Entry preview:

Substitute for the passage Eálá hú swíþe eádge wǽron þá æþelan cennend(ẹ) Sancte Ióhannes, þǽm ne sceþede nǽnig scyld þisse sceþwracan worlde, ne hié nǽnigo firen ne gewundode beati, quos in saeculo isto aliqua culpa non percutit, nullum vulnerat crimen

spere

Entry preview:

Þæt yrre slihð ꝥ geðyld mid his spere (sceafte, v. l. conto), Prud. 18 b. Ꝥ yrre scýt his spere (lanceam) ongeán ꝥ geðyld, 20 b. Swá sé ásent speru and flána sicut qui mittit lanceas et sagittas, Scint. 193, 16. v. eofor-, nægel-spere; gewriþ. Add

sundor-land

Entry preview:

, and add Wæs ic ácenned on sundorlande (sundur-, v. l.) þæs ylcan mynstres natus in territorio eiusdem monasterii, Bd. 5, 23; Sch. 694, 19.

swæþ

Entry preview:

S. 23 b, 710. add Hé gemétte ꝥ fæt swá gehál ꝥ on him ne mihton beón fundene náne swaðu ( vestigia ) þæs bryces, Gr. D. 97, 23. v. (?) swæþ ?

wær

(adj.)
Grammar
wær, adj.
Entry preview:

Sió wiþerweardnes biþ . . . wæru . . . mid þǽre styringe hire ágenre frécennesse adversam fortunam videos ipsius adversitatis exercitatione prudentem, Bt. 20; F. 72, 6. Se wara weard his ágenre þearfednesse ille sollicitus suae paupertatis custos.

wæter-stoppa

(n.)
Grammar
wæter-stoppa, an ; m.
Entry preview:

Þá arn án wencel mid treówenum æscene tó þǽre wyllan, and sóna swá hit ꝥ wæter hlód, þá becóm án fisc in þone wæterstoppan ( situlam ), II, 22

Linked entry: stoppa

am-byre

Grammar
am-byre, (am-byre = and-byre).
Entry preview:

Substitute: Unfavourable, contrary (of wind) Þyder, hé cwæð, þæt man ne mihte geseglian on ánum n, mónðe, gyf man . . . ǽlce dæge hæfde ambyrne wind, Ors. l, I ; Bos. 21, 20. [Cf. Icel. aud-viðri a head wind. Mod. Icel. and-byrr (= mðt-byrr). (Dr.