Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þeów-cnapa

(n.)
Grammar
þeów-cnapa, an; m.
Entry preview:

A servant-lad His ðeówcnapena án wearð þearle áwéd; ðá sette Martinus his handa him onuppon, and se feónd fleáh forht for ðam hálgan, and se ðeówa siððan gesundful leofode, Homl. Th. ii. 510, 27

cnafa

(n.)
Grammar
cnafa, an; m.
Entry preview:

A boy, lad, young man Gamenian mid cnafan jocari cum parvulo, Scint. 172, 19. Cnafan þínum puero tuo, Ps. Spl. C. 85, 15. Sýn twégen tó þám sylfan gescyfte cnafan ( pueri ), Angl. xiii. 410, 640

engel

Entry preview:

Voc. i. 41, 51: Lk. L. 22, 43. Se angel, 1, 30. Sum swíðe fæger æncgel, H. R. 3, 18. Ðurh ðone ængel (engel, v. l.), Past. 69, 10. Add

for-myrþrian

(v.)
Grammar
for-myrþrian, -myrþran
Entry preview:

Gif hwylc wíf hyre cild ámyrð innan hire ... oððe eft formyrþreþ (occiderit) siþþan hit forð cymð, Ll. Th. ii. 182, 25. Þǽr (at doom's day) swutelað ǽlc cild hwá hit formyrðrode, Wlfst. 137, 28. Add:

frécend-lic

Entry preview:

Ǽgðer is swíðe frécendlic, ge ꝥ him hwá unmedomlíce onfoo, and eác ꝥ him hwá tó lange bútan sý, Ll. Th. ii. 440, 21. Uneáðe þá frécendlican nýdþearfnysse ádreógende, Hml. S. 23 b, 538. Add

Linked entry: fréced-lic

ge-genga

(n.)
Grammar
ge-genga, an; m.
Entry preview:

Þæt éce fýr wæs deófle gegearwod and his gegengum (-gencgum, -gængum, geférum, v. ll. ) eallum, Wlfst. 184, 18

ga-máhnes

Entry preview:

Lk. II, 8), 74, 48. Gemáhgnesse (printed -mang-), 46, 55. Þá unfordyttan [ánwillan) gemágnysse obstinatam inportunitatem i. garrulitatem, An. Ox. 3614

nón-belle

(n.)
Grammar
nón-belle, an ; f.
Entry preview:

The bell rung at the hour for the service of nones Monegra monna gewuna is þonne hé fæstan sceolan, ꝥ sóna swá hig þá nónbellan gehýrað hig tó mete fóð, Ll. Th. ii. 436, 34

healsed

(n.)
Grammar
healsed, healsod, healscod

a cloth for the head

Entry preview:

a cloth for the head Healsed caputium, Cot. 170, Lye. In halsado in sudario, Lk. Skt. Lind. 19, 20. Mið halsodo sudario, Jn. Skt. Rush. [halscode, Lind.] 11, 44. Halsodu sudarium [hascode, Lind.] 20, 7

Linked entry: háls

sunne

(n.)
Grammar
sunne, an (sunnu, Cd. Th. 286, 14; Sat. 352, and acc. sunne, 147, 11; Gen. 2437:
Entry preview:

<b>I b.

Linked entries: sunna sunnu sól

feormian

(v.)

to maintainfosterto feast

Entry preview:

Brond . . . fealo líg feormað flammam parturit ipse calor, Ph. 218. Fúl náwár friðian ne feormian, Ll. Th. i. 162, 26. to entertain a guest Gif man cuman feormæð .iii. niht an his ágenum háme, Ll. Th. i. 32, 16.

grǽdig

Entry preview:

<b>III a.</b> with gen. :--- keen, eager Grédig inians, Wrt. Voc. ii. 110, 59. Grǽdig inhians, 43, 75. Mín módsefa hweorfeð wíde ..., cymeð eft tó mé gífre and grǽdig, Seef. 62. <b>IV a.

ídel

Entry preview:

<b>II a.</b> of persons, in respect to their actions, useless, ineffective, unprofitable Lǽreð ꝥ ðá ídlo hiá gefyldon ðá ðe beboden woeron geondetad sint docet ut inutiles (cf. ðorleáso, Lk. L.

late

Entry preview:

Add: slowly Þá mettas þe late melten, Lch. ii. 176, 23. Listnie and late gange let him listen and go slowly (?); gradu lento [but late might be instrumental of læt], Wrt. Voc. ii. 41, 76.

embe-þencan

(v.)
Grammar
embe-þencan, part. -þencende; p. -þohte; pp. -þoht

To think about, to be anxious for, careful sollĭcĭtus esse

Entry preview:

To think about, to be anxious for, careful; sollĭcĭtus esse Ne beó ge embeþencende hú oððe hwæt ge sprecon, oððe andswarion nōlīte sollĭcĭti esse quālĭter aut quid respondeātis, aut quid dīcātis, Lk. Bos. 12, 11

Linked entry: ymb-þencan

in-laðian

(v.)
Grammar
in-laðian, p. ode

To invite

Entry preview:

To invite Ðá cwæþ hé tó ðam ðe hine inlaðode dicebat ei qui se invitaverat, Lk. Skt. 14, 12. Ic wæs cuma and gé mé inlaðodon hospes eram, et collegistis me, Mt. Kmbl. 25. 35

midde-winter

(n.)
Grammar
midde-winter, es; m.

Mid-winterChristmas

Entry preview:

Mid-winter, Christmas Ðis sceal on Sunnandæg betweox myddewintres mæssedæge and twelftan dæge, Lk. Skt. 2, 33, rubric. Ne miht ðú wín wringan on midne winter (meddewinter, MS. Bod.), Bt. 5, 2; Fox 10, 32

Linked entry: midde-sumor

ge-ceówan

(v.)
Grammar
ge-ceówan, p. -ceáw, pl. -cuwon; pp. -cowen [ceówan to chew]

To chewrūmĭnāre

Entry preview:

To chew; rūmĭnāre Sume dweorgedwostlan geceówaþ some chew pennyroyal, L. M. 2, 32; Lchdm. ii. 236, 11. Lege dweorgedwostlan gecowene on ðone nafolan lay chewed pennyroyal on the navel, 2, 30; Lchdm. ii. 228, 20

Linked entry: ceówan

sícan

(v.)
Grammar
sícan, sýcan; p. te
Entry preview:

A.) ubera quae non lactauenmt, Lk. Skt. 23, 29

Linked entry: sýcan

swéging

(n.)
Grammar
swéging, e; f.
Entry preview:

Súegungnisso (swégung ł swégnisso?) sǽs sonitus maris, Lk. Skt. 21, 25. Swégincga beátendra slecgea sonitus tundentium malleorum, Coll. Monast. Th. 31, 7