Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

deófol

Grammar
deófol, <b>;
Entry preview:

</b> add Hé sende sumne heáhgeréfan ... swíðe hetel deófol, Hml. S. 29, 204

rýmetleást

(n.)
Grammar
rýmetleást, e; f.

Want of room

Entry preview:

Want of room Maria hire sunu for rýmetleáste on ánre binne geléde, Homl. Th. i. 34, 22

Linked entry: rýmet

hassuc

(n.)
Grammar
hassuc, es; m.

Coarse grass, a place where such grass grows

Entry preview:

Coarse grass, a place where such grass grows On ðone hassuc, Cod. Dipl. Kmbl. iii. 223, 25

Linked entry: hæssec

gearwe

(adj.)
Grammar
gearwe, nom. pl. n. of gearo; adj.

preparedpărāta

Entry preview:

prepared; părāta Ealle míne þing synt gearwe omnia părāta sunt, Mt. Bos. 22, 4;

hungor-lǽwe

(adj.)
Grammar
hungor-lǽwe, adj.

Hungryfamished

Entry preview:

Hungry, famished Ða hungerlǽwan gefylde synt famelici saturati sunt, Ps. Lamb. Cantic. Annæ, 5

Linked entry: lǽwe

náwiht-

(adv.; prefix)
Grammar
náwiht-, nóht-líce; adv.

Worthlesslyevilly

Entry preview:

Surt. 36, 8, 9

célod

Grammar
célod, l. celod, and substitute: Having a boss or
Entry preview:

cf. cele, and see Worsaae's Primeval Antiquities, p. 52, for such a 'beak')

ge-deón

(v.)
Grammar
ge-deón, p. de
Entry preview:

To suck Ðá breósto ðá ðú gediides ubera quae suxisti, Lk. L. ii. 27

Linked entry: deón

innemest

(adj.)
Grammar
innemest, adj.
Entry preview:

Innemyste his fulle synd fácne interiora eius plena sunt dolo, Scint. 19, 14. Add

Tíw

Entry preview:

Tíwesdæges nama wæs of Martie Iovis sunu þæs scyndles, Angl. xiii. 321, 15. Add

brég

(n.)

an eye-lid,

Entry preview:

Surt. 131, 4: Bd. 4, 32 ; S. 611, note 18

ofer-hygdigian

(v.)

to be proud

Entry preview:

Surt. 9, 23

Linked entry: -hygdigian

on-cunness

(n.)
Grammar
on-cunness, e; f.

An accusation(?), excuse(?)

Entry preview:

Surt. 140, 4

Linked entry: cunness

þearfa

(adj.)
Grammar
þearfa, adj.
Entry preview:

Ðá sæt ðǽr sum þearfa æt ðæm burggeate, Blickl. Homl. 213, 32. Ðá sæt ðǽr sum blind þearfa, 15, 16. Ná ðæt án ðæt hé wolde mann beón, ac eác swylce hé wolde beón þearfa for ús, Homl. Th. i. 140, 10. Fela sind ðearfan þurh hafenleáste ...

Linked entry: EARM

leán

(v.)
Grammar
leán, p. lóg [a weak form also occurs (cf. Icel.) Se ðe wolde leógan oftost on his wordon, ealle hine leádan, ða ðe God lufedan,
  • Wulfst. 168, 17
  • .]

To blamereproachdisapprovescorn

Entry preview:

Herigaþ oft suá suíðe suá hié hit leán scoldon plerumque laudant etiam, quod reprobare debuerant, Past. 17, 3; Swt. 111, 6. Ða déman beóþ swíðor tó herigenne ðonne tó leánne, Blickl. 63, 21. Eal swilc is tó leánne nǽfre tó lufianne, L.

wǽdelness

(n.)
Grammar
wǽdelness, e; f.

Povertywantindigencepenury

Entry preview:

Surt.) de inopia, Ps. Spl. C. 106, 41: 87, 10. On wǽdlnysse (wéðelnisse, Ps. Surt.) in mendicitate, 106, 10. Ðonne ðæs sellendan mód ne cann ða wǽdelnesse (inopiam) geðolian, Past. 44; Swt. 325, 14. Wédelnisse, Ps. Surt. 43, 24

Linked entry: wǽdlness

wealcan

(v.)
Grammar
wealcan, p. weólc; pp. wealcen

To roll, toss. of the movement of watertrans. of other movement literal metaph. of action of thought, trans. To turn over in the mindto revolve, consider with a preposition intrans.to turn over, deal with

Entry preview:

Ðæt éce líf on his móde hé wealce vitam aeternam animo suo revolvat, R. Ben. Interl. 29, 2: Hymn. Surt. 121, 9.

Linked entry: wealcian

morgen-tíd

(n.)
Grammar
morgen-tíd, e; f.

Morning-tidemorning

Entry preview:

Surt. 100, 8. On morgentíd. Beo. Th. 973; B. 484: 1041; B. 518: Chr. 937; Erl. 112, 14. On ða morgentíd, Judth. 12; Thw. 25, 1; Jud. 236. Útgong margentíde exitus matutini, Ps. Surt. 64, 9. Tó margentíde ad matutinum, 29, 6.

Linked entry: merigen-tíd

twi-telged

(adj.)
Grammar
twi-telged, adj.
Entry preview:

Surt. 108, 29

Linked entries: telgan wig-telgode

a-tíhþ

Grammar
a-tíhþ, a-tíþ

draws awaydraws toabstrahitattrahit

Entry preview:

Surt. 9, 30