Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

æt-swerian

(v.)
Grammar
æt-swerian, p. -swór; pp. -sworen

To forsweardeny with an oathabjurare

Entry preview:

To forswear, deny with an oath; abjurare, L. In. 35; Th. i. 124, 11, note

án-swége

(adj.)
Grammar
án-swége, adj. [án one, swég a sound]

Of the same soundagreeing in soundconsonantconsonus

Entry preview:

Of the same sound, agreeing in sound, consonant; consonus Ánswége sang symphonia, Ælfc. Gl. 34; Wrt. Voc. 28, 40

ge-swétan

(v.)
Grammar
ge-swétan, p. -swétte; pp. -swéted, -swét [swéte sweet]

To make sweetsweetenseasoncondīreindulcāreindulcōrāre

Entry preview:

To make sweet, sweeten, season; condīre, indulcāre, indulcōrāre Ic geswéte synna lustas I sweeten the delights of sins, Exon. 71 a; Th. 264, 24; Jul. 369. His bodunga mid sóþre lufe symle geswétte he ever sweetened his preachings with true love, Homl

Linked entry: swétan

a-suond

(v.; part.)
Grammar
a-suond, = a-swand

languished

Entry preview:

languished,Cot. 101;

a-swond

(v.; part.)
Grammar
a-swond, = a-swand

he weakenedenervatedenervavit

Entry preview:

he weakened, enervated; enervavit,Cot. 71;

swerian

(v.)
Grammar
swerian, p. swór (but a weak swerede occurs; cf.
Entry preview:

Ðæt Drihten swóre áð swíðe, ðæt God wolde sendan hungor, Wulfst. 209, 26. (3 a) with adjuration :-- Áð swereþ engla þeóden þurh his sylfes líf, ðæt ðínes cynnes rím ne cunnon yldo, Cd. Th. 205, 5; Exod. 431

Linked entry: fore-swerian

for-swerian

(v.)
Grammar
for-swerian, p. -swór, pl. -swóron; pp. -sworen

To FORSWEARto swear falselyperjureejūrārepējĕrāre

Entry preview:

To FORSWEAR, to swear falsely, perjure; ejūrāre, pējĕrāre He sigewǽpnum forsworen hæfde he had forsworn martial weapons, Beo. Th. 1613; B. 804. Ic forswerige pējĕro, Ælfc. Gl. 84; Som. 73, 98; Wrt. Voc. 49, 6. Ne forswere ðú non perjūrābis, Mt. Bos.

eft-swá-micel

(adv.)

Even so much tantundem

Entry preview:

Even so much; tantundem eft-swa-miceles for so much, at that price; tantīdem, Som. Ben. Lye

eal-swá

(adv.)
Grammar
eal-swá, eall-swá; adv.

ALSO, so, so as, likewise, even as, even so simĭlĭter, sīcut

Entry preview:

ALSO, so, so as, likewise, even as, even so; simĭlĭter, sīcut Cristenum cyninge gebýreþ ðæt he sý ealswá hit riht is it is the duty of a Christian king to be as it is right, L. I. P. 2; Th. ii. 304, 8, 22. Ðá cwæþ he ealswá to ðám óðrum dixit simĭlĭter

Linked entries: swá al-swá eall-swá

swæðer

(pronoun.)
Grammar
swæðer, swaðer (= swá hwæðer, cf.
Entry preview:

O. H. Ger. sueder). pronoun. Whichever of two Swaðer uncer leng wǽre, Cod. Dip. Kmbl. ii. 113, 20, 25. Hwæðres ðara yfela is betere ǽr tó tilianne búton swæðres swæðer frécenlícre is quae pestis ardentius insequenda est, nisi quae periculosius premit

Linked entry: swaðor

swencan

(v.)
Grammar
swencan, p. te; pp. swenced, swenct (cf. swinkt = wearied, Comus v. 293)
Entry preview:

Þeáh hine se wind woruldearfoþa swíðe swence, Met. 7, 50. Ðý læs ðe mon unmihtigne man tó feor and tó lange for his ágenan swencte lest a man of small means should be made to toil too far and too long for his own, L. Eth. ii. 9; Th. i. 290, 4.

a-swerian

(v.)
Grammar
a-swerian, p. -swór, pl. -swóron; pp. -sworen; v.a.

To swearjurare

Entry preview:

To swear; jurare Ðæs deópne áþ Drihten aswór juravit Dominus veritatem, Ps. Th. 131, 11. Ðæt he hine for hóle ǽr ne aswóre non frustrabitur eam, 131, 11

for-sweltan

(v.)
Grammar
for-sweltan, he -swilt; p. -swealt, pl. -swulton; pp. -swolten

To die awayperishpermŏri

Entry preview:

To die away, perish; permŏri Manig wíf forswilt for hire bearne many a woman dies because of her child, Bt. 31, 1; Fox 112, 11, note 17. Forswealt disparuit, Cot. 65: 190

þeána

(adv.)
Grammar
þeána, (combined with swá, se); adv. conj.
Entry preview:

Yet Pápa on Róme swá þeána gesette papa Romanus tamen statuit, L. Ecg. C. 7; Th. ii. 138, 36. Lífe ne gielpeþ hláfordes gifum, hýreþ swá þeána þeódne sínum, Exon. Th. 440, 6; Rä. 59, 13: 108, 32; Gú. 81. Nó God wolde ðæt seó sáwl sár þrowade, lýfde se

a-swógan

(v.)
Grammar
a-swógan, p. -swég, pl. -swégon ; pp. -swógen [a, swógan to rush]

To rush intoinvadeoverrunchokeirruereinvadereoccuparesuffocare

Entry preview:

To rush into, invade, overrun, choke; irruere, invadere, occupare, suffocare We witon ðæt we lufiaþ ðone æcer ðe ǽr wæs mid þornum aswógen, and æfter ðæm ðe ða þornas beóþ aheáwene and se æcer biþ onered, bringþ gódne wæstm we know that we love the land

lor

(n.)
Grammar
lor, es; n. (v. ðæt forlor, Past. Swt. 403, 13).

Lossdestruction

Entry preview:

Ðonne hié him ǽr tíde tó tióþ ðæt hí ne mágon, ðonne is him tó ondrǽdenne ðæt him weorþe tó lore ðæt hié tó ryhtre tíde gefolgian meahton, ðæt is se wisdóm, ðe hié ǽr tíde wilniaþ and eówiaþ, ac hé him wyrþ ðonne swíðe ryhtlíce tó lore admonendi ne, cum

Linked entries: los lyre

ge-swerian

(v.)
Grammar
ge-swerian, ic -swerige, -swerge; p. -swór, -sweór, pl. -swóron; pp. -sworen [swerian to swear]

To sweartake an oathjūrāre

Entry preview:

To swear, take an oath; jūrāre Ic ðæt geswerige þurh sunu Meotudes this I swear by the son of the Creator, Elen. Kmbl. 1368; El. 686. Ic geswerge I swear, Exon. 67 a; Th. 247, 17; Jul. 80. Swá ic geswór wið Drihten sīcut jūrāvit Domĭno, Ps. Th. 131,

fóre-swerian

(v.)
Grammar
fóre-swerian, p. ic, he -swór, ðú -swóre, pl. -swóron; pp. -sworen

To FORESWEARdeclare beforeantejūrāre

Entry preview:

To FORESWEAR, declare before; antejūrāre Ðæt land, ðe ic fóreswór heora fæderum terram, pro qua [ante-] jūrāvi patrĭbus eōrum, Num. 14, 23. Ðæt land, ðe ðú hira fæderum fóreswóre terram, pro qua [ante-] jūrasti patrĭbus eōrum, 11. 12

a-swindan

(v.)
Grammar
a-swindan, p. -swand, pl. -swundon ; pp. -swunden [a away, swindan to languish]

To languish awayto enervatepineconsume awayto decayperishdissolvetabesceretorpescereconsumi

Entry preview:

To languish away, to enervate, pine, consume away, to decay, perish, dissolve; tabescere, torpescere, consumi Hwý ge swá aswundene sión why are ye so enervated? Bt. 40, 4; Fox 238, 31. Ðýlæs ealle gesceafta aswindaþ lest all creatures perish, Bt. 33,

þríste

(adv.)
Grammar
þríste, adv.

Boldlyconfidentlywithout apprehension, fear, hesitation, reservewithout sense of shamepresumptuouslyaudaciously

Entry preview:

Ic ðín bebod þríste gelýfde, 118, 66. in a bad sense, without sense of shame, presumptuously, audaciously Heó þríste ongan wið Sarran swíðe winnan, Cd. Th. 135, 10; Gen. 2240.