Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-hlúd

(adj.)
Grammar
un-hlúd, adj.
Entry preview:

Not loud, low Hé þone forðfarenan be naman gecígde mid unhlúdre stefne non grandi voce defunctum per nomen vocavit, Gr. D. 85, 5

ryniga

(n.)
Grammar
ryniga, (?), an; m.

Liquid that runs off

Entry preview:

Genim rynian sealt[es], gehǽt, þweah mid ðý, 156, 16

wæstmberendness

(n.)
Grammar
wæstmberendness, e; f.

Fertility, fecundity

Entry preview:

Fertility, fecundity Mid ðý nis ǽnig synn wæstmberendnesse líchoman cum non sit culpa aliqua foecunditas carnis, Bd. 1, 27; M. 74, 24 note

wig-smiþ

(n.)
Grammar
wig-smiþ, es; m.

An idol-smitha maker of idols

Entry preview:

An idol-smith, a maker of idols Deófulgild . . . ða hér menn worhtan, wígsmiðas mid folmum simulacra. . . . opera manuum hominum Ps. Th. 113, 12

on-weorpness

(n.)
Grammar
on-weorpness, e; f.

A throwing on

Entry preview:

A throwing on Ðæt lég swíðe weóx and him nǽnig mon mid wætra onweorpnesse ( injectu ) wiðstondan meahte, Bd. 2, 7; S. 509, 20

Linked entry: weorpness

snid-ísen

(n.)
Grammar
snid-ísen, es; n.

A lancet

Entry preview:

A lancet Ðonne ðú ongite ðæt geswel hnescige and swiþrige, ðonne hrín ðú him mid snidísene and sníð listum Lchdm. ii. 208, 16

á-þencan

Entry preview:

Hwylc man áþóhte ǽrest mid sul tó erianne ?, Sal. K. 186, 28. Áþóht commentum, Wrt. Voc. ii. 105, 12. Áðóht, 15, 16. Add:

yfele

(adv.)
Grammar
yfele, adv.
Entry preview:

Th. 430, 18; Rä. 44, 10. where there is hurt or suffering Mín dohtor ys yfle (yfele, v. l.) mid deófle gedreht (grievously afflicted ), Mt. Kmbl. 15, 22.

LEÓF

(adj.; adv.)
Grammar
LEÓF, adj.

LIEFdesirablepleasantacceptablelovedbeloveddeara friendloved one

Entry preview:

Brúc ðisses beáges, Beówulf leófa, mid hǽle, Beo. Th. 2437; B. 1216. Eálá leóf hláford, O, mi domine, Coll. Monast. Th. 19, 13. Hér is mín leófa sunu hic est filius meus dilectus, Mt. Kmbl. 17, 5. Matheus mín se leófa, beheald on mé, Blickl.

Linked entry: leóf

fyrhþ

(n.)
Grammar
fyrhþ, es; m. n.

the soulspiritmindănĭmusmenslifevīta

Entry preview:

the soul, spirit, mind; ănĭmus, mens Biþ fyrhþ afréfred the spirit is comforted, Andr. Kmbl. 1275; An. 638. Ic ne can ðæt ic nát findan on fyrhþe I cannot find what I know not in my mind, Elen.

Linked entries: ge-fyrhþe firhþ

nigon

(n.; num.; adj.)

nine

Entry preview:

Ðá hét se cyng faran mid nigonum ðara níwena scipa, Chr. 897; Erl. 95, 20. Grammar nigon, as adj. : Harold wes gewend mid nigon scipon, 1052; Erl. 183, 18. Nigon nihtum ǽr middum sumere, 898; Erl. 96, 19. Ic ofslóh niceras nigene, Beo.

pípe

(n.)
Grammar
pípe, an ; f.
Entry preview:

mid pípan on, Lchdm. ii. 126, 3. Mid ondóunge wyrtdrences þurh horn oððe pípan, 260, 11 : 224, 28

setlung

(n.)
Grammar
setlung, e; f.
Entry preview:

a taking of a seat, a sitting down Ðú understóde setlunge míne and ǽriste míne tu cognovisti sessionem meam et resurrectionem meam, Ps.

felo-ferþ

(n.)
Grammar
felo-ferþ, fele-, feolu-, -feorþ

a breaststomachmaw

Entry preview:

Gescyld feoluferð mid lungenne (feleferð mið ðǽre lungene, v. l.) tege toracem cum pulmone, Lch. i. lxxii. 29

hrine

Entry preview:

D. 15, 8. the sense of touch Þú þe wé ne magon líchamlíce ongytan . . . ne mid smecce, ne mid hrine quem sensus ignorat, Solil. H. 6, 15

nyttian

(v.)
Entry preview:

Eald man sceal þá eágan weccan mid gnídingum, mid gongum . . . and hý sculan nyttian lytlum metum (they must use these remedies very moderately), Lch. ii. 30, 30. Add

pyle

Entry preview:

Pyles tácen is þæt þú mid þínum scytefingre sume feþer tácnum gestríce on þýne wynstran hand innewearde and lecge tó þínum eáron, Tech. ii. 126, 6. Bið se elnboga underléd mid pyle, Past. 143, 18.

scapulare

(n.)
Grammar
scapulare, es; n. : <b>scapularie,</b> an; f.
Entry preview:

Hæbban hý eác mid tó wyrcenne scapulare, þæt is gehwǽde cugelan and slýfleás (scapularian for weorcum, R. Ben. I. 91, 17) scapulare propter opera, R. Ben. 89. 13

hál-wenda

(n.)
Grammar
hál-wenda, an; m.

A saviour

Entry preview:

A saviour Míne eágan habbaþ gesewen ðínne Hálwendan. Se hálwenda ðe hé embe spræc is úre Hǽlend Crist se ðe com tó gehǽlenne úre wunda ðæt sindon úre synna mine eyes have seen thy Saviour [viderunt oculi mei salutare tuum].

tó-tredan

(v.)
Grammar
tó-tredan, p. -træd, pl. -trǽdon; pp. -treden

To tread to piecestrample upon

Entry preview:

Heo hit totreden mid horsen, Laym. 26771. Sixti hundred weoren totredene mid horsen, 27473. Wordliche þinges totreden & forhowien, A. R. 166, 22. Totrad conculcavit, Wick. Ps. 55, 2

Linked entry: te-treþ