Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fracoþ

(n.)
Grammar
fracoþ, es; n.
Entry preview:

Sume men beóð swá gehíwode líceteras, swylce hý Godes ege habban, and bið eal heora ingeþanc mid fracoðe áfylled. Wlfst. 54, 7. Mið fræceðo geyfled contumelia adfectus. Mt. L. 22, 6. Unclǽnnessa ł fracede squalores, immunditias. Hpt.

ge-hýdan

(v.)
Entry preview:

cf. þæt gafol bið . . . on þǽm sciprápum þe beóð of hwæles hýde geworht, Ors. l, l; S. 18, 18) Wénað wǽglíðende þæt hý on eálond sum eágum wlíten, and bonne gehýdað heáhstefn scipu tó þám unlonde (the whale) oncyrrápum, . . . and þonne in þæt églond

nearulíce

(adv.)
Grammar
nearulíce, <b>. II.</b>
Entry preview:

Þe nearolíce (nequiter) dóþ beóð ge-teórode, Ps. Rdr. 36, 8-9

wedd

Grammar
wedd, <b>. I.</b>
Entry preview:

On þére bóc beóð áwritene ǽghwylces mannes dǽda, Verc. Först. 134, 16. <b>I a.</b> add :-- Giftlicum wedde nuptiali dote. An. Ox. ii. 159. Add

bær

(adj.)
Grammar
bær, adj.
Entry preview:

Hine lyst bet cyssan óðerne on bær líc þonne þér þǽr cláðas betweónan beóð, 185, 31: 186, 1. Hé eóde ofer byrnende gléda mid his barum fótum, Hml. S. 5, 378. Hé tóbræc hire ceaflas mid his barum handum, Ælfc. T. Grn. 7, 17. Add

irringa

(adv.)
Grammar
irringa, irrenga; adv.

Angrilyin anger

Entry preview:

Gé mec yrringa up gelǽddon ðæt ic of lyfte londa getimbru geseón meahte, 39 b ; Th. 131, 13 ; Gú. 455, Hé yrringa slóh he angrily smote, Beo. Th. 3135; B. 1565 : 5921; B. 2964

mearh

(n.)
Grammar
mearh, g. meares; m.

A horsesteed

Entry preview:

Se swifta mearh burhstede beáteþ, Beo. Th. 4521; B. 2264. Hwǽr cwom mearg, hwǽr cwom mago, Exon. 77 b; Th. 291, 34; Wand. 92. Sum biþ meares gleáw one is skilful in the management of a steed, 79 a; Th. 297, 17; Crä. 69.

ge-dafenlíc

(adj.)
Grammar
ge-dafenlíc, -dæfenlíc; adj. [ge-dafen becoming]

Becomingfitdecentconvenientagreeabledĕcenscongruusconvĕnienshăbĭlis

Entry preview:

Nis ná gedafenlíc ðæt ðes man ána beó it is not fitting that this man be alone, Homl. Th. i. 14, 17. Uæs gedæfenlíc [gidæfendlic, Rush.] oportebat, Jn. Skt. Lind. 4, 4

Linked entry: ge-defenlíc

starian

(v.)
Grammar
starian, p. ode
Entry preview:

To stare, look fixedly, gaze (with on, tó) Ðæt ic on ðone hafelan eágum starige, Beo. Th. 3567; B. 1781. Starie, 5585; B. 2796. Secga gehwylcum ðara ðe on swylc staraþ, 1997; B. 996: 2975; B. 1485. Wé on ðæt bearn foran breóstum stariaþ, Exon.

wæd

(n.)
Grammar
wæd, es; n.

A fordshallow waterwater that may be traverseda body of watersea

Entry preview:

Wit on sǽ wǽron, óþ ðæt unc flód tódráf, wado weallende, Beo. Th. 1096; B. 546: 1166; B. 581. Sǽholm oncneów ðæt ðú gife hæfdes ... wædu swæðorodon, Andr. Kmbl. 1066; An. 533.

Linked entries: ge-wæd wæð

hord-ern

(n.)
Grammar
hord-ern, -ærn,es; n.

A store-house, store-room, treasury

Entry preview:

Hordærna sum, Beo. Th. 4548; B. 2279

snytro

(n.)
Grammar
snytro, snyttro, snytero(u); indecl. in sing.; pl. is used with the same force as sing.; f.

Entry preview:

Beoran on breóstum sibbe and snytero Cd. Th. 277, 19; Sat. 207. Ealle heora snytru beóþ forglendred omnis sapientia eorum devorata est Ps. Th. 106, 26. Spræc sunu Arones snytra gemyndig Cd. Th. 148, 28; Gen. 2463. Snyttra Exon. Th. 304, 30; Fä. 78.

for-swerian

(v.)
Grammar
for-swerian, p. -swór, pl. -swóron; pp. -sworen

To FORSWEARto swear falselyperjureejūrārepējĕrāre

Entry preview:

We ne beóþ forsworene ĕrĭmus mundi ab hoc jūrāmento, Jos. 2, 20. He hine forsworenne and trýwleásne clypode he called him forsworn and faithless. Chr. 1094; Erl. 229, 32.

blódig

(adj.)
Grammar
blódig, def. se blódiga, seó, ðæt blódige; adj.

BLOODYsanguineus, cruentus

Entry preview:

He byreþ blódig wæl he will bear off my bloody corpse, Beo. Th. 900; B. 448. He his mǽg ofscét blódigan gáre he shot his kinsman with a bloody arrow, 4872; B. 2440.

scead

(n.)
Grammar
scead, scæd, scad, sced, es; n.

Shade

Entry preview:

Under sceadu bregdan to kill, Beo. Th. 1419; B. 707. Dæg ǽresta geseah deorc sceado sweart swiðrian, Cd. Th. 8, 33; Gen. 133

sám-hál

(adj.)
Grammar
sám-hál, adj.

weak

Entry preview:

Not in perfect health, weak Nú ne beóþ náht fela manna ætsamne, ðæt heora sum ne sí seóc and sámhál, Wulfst. 273, 10

blíþe

(adj.)

cheerfulgentle

Entry preview:

Ꝥ þú þám godum offrige, ꝥ hí þé blýðe beón, 4, 131. Wosas gé blíðo ł mildo (simplices) suǽ culfre, Mt. L. 10, 16. Blíþe word delenifica, Wrt. Voc. ii. 138, 61. Hié wilniað ðæt wé him geðwǽre sién, and hié ús ðe blíðran beón mægen, Past. 255, 2

æt-rihte

(adv.)
Grammar
æt-rihte, adv. [æt at, rihte rightly, justly, well]

Rightly or justly atnearat handalmostpænehaud multum abest quin

Entry preview:

Rightly or justly at, near, at hand, almost; pæne, haud multum abest quin Ætrihte wæs gúþ getwǽfed, nymþe mec God scylde, the contest had almost been finished, had not God shielded me, Beo. Th. 3319; B. 1657.

Linked entries: æt-rihtost æt-ryhte

deóp

(n.)
Grammar
deóp, dýp, dióp,es; n: dýpe,an ; f.

Depth, the deep, abyss prŏfundum

Entry preview:

Ic slóh gársecges deóp I struck the ocean's deep, Cd. 157; Th. 195, 24; Exod. 281: Beo. Th. 5091; B. 2549: Exon. 93 b; Th. 351, 21; Sch. 83

éstum

(adv.)
Grammar
éstum, adv. [dat. or inst. pl. of ést, q.v.]

Willingly, gladly, kindly, bounteouslylĭbenter, bĕnigne, mūnĭfĭcenter

Entry preview:

Beo. Th. 2392; B. 1194. Ic Ismael éstum wille bletsian . I will bless Ishmael bounteously, Cd. 107; Th. 142, 4; Gen. 2356