Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-líhtan

(v.)
Grammar
ge-líhtan, p. -líhte

To alightapproachcome

Entry preview:

Segde ðætte sealfa god wolde helwarum hám gelíhtan said that God himself would come home to the dwellers in hell, Cd. 222; Th. 291, 16; Sat. 431

micel

(adj.)
Grammar
micel, adj.

Micklegreatmagnusmuchmanymultusgreat

Entry preview:

Þurhslegene mid ðare ádle ðæs myclan líces ( elephantiasis ), Lchdm. ii. 399, col. 2. Micel grandem, Wrt. Voc. ii. 41, 70. Ða miclan tán alloces, 5, 18.

Linked entries: mǽst mára micle mycel

gléd-fæt

(n.)
Grammar
gléd-fæt, es; n.

A fire-vatchafing-dish

Entry preview:

A fire-vat, chafing-dish Dó gléda an glédfæt put live coals in a chafing dish, L. M. 3, 62; Lchdm. ii. 346, 3

deorce-grǽg

(adj.)
Grammar
deorce-grǽg, adj.
Entry preview:

Elbus, i. medius color dyrcegrǽg, s. inter nigrum et album, 143, 20

Linked entry: dyrce-grǽg

be-didrian

(v.)
Grammar
be-didrian, p. ode; pp. od

To deceivedecipere

Entry preview:

To deceive; decipere Wéndon ge, ðæt ge mihton bedidrian mínne gelícan think ye, that ye could deceive one like me? Gen. 44, 15

Linked entry: be-dyderian

forþ-bicuman

(v.)
Grammar
forþ-bicuman, p. -bicwom, pl. -bicwómon; pp. -bicumen

To come forthprovĕnīre

Entry preview:

To come forth; provĕnīre Forþbicwom Godes þegna blǽd the prosperity of God's servants came forth, Exon. 18 a; Th. 44, 28; Cri. 709

wann-fóta

(n.)
Grammar
wann-fóta, an; m.
Entry preview:

Stángella vel wanfóta pelicanus (cf. porfyrionis, pellicanus, Corp. Gl. ed. Hessels 94, 498), Wrt. Voc. i. 63, 20

Linked entry: wan-fóta

cucol

(adj.)
Grammar
cucol, (?); adj.
Entry preview:

Cf. copel

be-irnan

(v.)
Grammar
be-irnan, impert. be-irn; p. -am, pl. -urnon; pp. -urnen

To come or run intoincurrere

Entry preview:

To come or run into; incurrere Ne be-irn ðú on ða inwitgecyndo do not run into their guilty nature Salm. Kmbl. 660; Sal. 329

Linked entry: be-yrnan

cuopel

(n.)
Grammar
cuopel, gen. cuople; f?

A coble, small ship navicula

Entry preview:

A coble, small ship ; navicula Ofstígende hine oððe he ofstág in lytlum scipe oððe in cuople ascendente eo in naviculam, Mt. Kmbl. Lind. 8, 23

fǽr-bifongen

(adj.)
Grammar
fǽr-bifongen, adj.

With perils encompassed pĕrīcŭlis

Entry preview:

With perils encompassed ; pĕrīcŭlis vel terrōrĭbus circumventus Fǽrbifongen ic dǽr furðum cwom I had just come there encompassed with perils, Beo. Th. 4022; B. 2009

Linked entry: be-fón

ísen-grǽg

(adj.)
Grammar
ísen-grǽg, adj.

Iron-grey

Entry preview:

Iron-grey Ísengrǽg ferrugo, i. color purpuræ subnigræ: ísengrǽgum blóstme ferrugineo flore vel purpureo, Wrt. Voc. ii. 147, 63-67. Ða ísengrǽgan ferrugineas, 38, 44

pín-hnutu

(n.)
Grammar
pín-hnutu, gen. dat. -hnyte ; pl. -hnyte ; f.
Entry preview:

A pine-nut, fir-cone Seó eorþe stent on gelícnesse ánre pínnhnyte, Lchdm.iii. 258, 6. Genim of pín-hnyte .xx. geclǽnsodra cyrnela, ii. 180, 19

Linked entry: hnutu

bríwan

(v.)
Grammar
bríwan, p. de; pp. ed

To cook, dress foodcoquere

Entry preview:

To cook, dress food; coquere Bríw his mete wið ele dress his meat with oil, L. M. 2, 51; Lchdm. ii. 264, 22; 266, 29

fæder-éðel

(n.)
Grammar
fæder-éðel, gen. -éðles; m. [éðel a country, home]

Father-land, paternal home păterna rĕgio, patria

Entry preview:

He bebeád, ðæt ǽlc cóme to his fæderéðle he gave orders that every one should come to his father's home, 5, 14 ; Bos. 114, 18, 22

ge-cyndelíce

(adv.)
Grammar
ge-cyndelíce, adv.

Naturallynatūrālĭter

Entry preview:

Naturally; natūrālĭter Ealle gesceafta gecyndelíce fundiaþ to cumanne to góde all creatures naturally desire to come to good, Bt. 35, 4; Fox 160, 15

stán-gefóg

(n.)
Grammar
stán-gefóg, es; n.
Entry preview:

A joining of stones in building Ða ðe wyrcan cúðon stángefógum those that could work at putting stones together, Elen. Kmbl. 2039; El. 1021

Linked entry: gefóg-stán

wiþer-cweþness

(n.)
Grammar
wiþer-cweþness, e; f.

Contradiction

Entry preview:

Contradiction Hine mon ne cnysð mid nánre réðnesse ne nánre wiðercueðnisse (-cwed-, Cote. MSS.) quem nulla asperitas contradictionis pulsat, Past. 19; Swt. 143, 20

Linked entry: -cweþness

corn-sǽd

(n.)
Grammar
corn-sǽd, es; n.
Entry preview:

A grain of corn Hé gemænigfealdað feáwa cornsǽda in unárímede wæstmas æora pauca seminis grana in innumera segetum frumenta multiplicat, Gr. D. 253, 1

deáþ-beácnigende

(adj.)
Grammar
deáþ-beácnigende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Threatening death Cumað of heofenum deáðbeácnigende tácn de coelo venient signa minantia mortem (Dóm. L. p. 23, 56), Wlfst. 137, 13: Dóm. L. 112