Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ging

(adj.)
Grammar
ging, adj.

Youngjŭvĕnis

Entry preview:

Young; jŭvĕnis Ic up ahóf eaforan gingne I raised up a young offspring, Elen. Kmbl. 706; El. 353: 1746; El. 875

forþ-snoter

(adj.)
Grammar
forþ-snoter, -snotter; adj. [snoter wise]

Very wisesăpientissimus

Entry preview:

Very wise; săpientissimus Elene héht gefetian on fultum forþsnoterne Elene bade to fetch to her aid the very wise [man ], Elen. Kmbl. 2104; El. 1053. Forþsnotterne, 2320; El. 1161.

for-feran

(v.)
Grammar
for-feran, p. de; pp. ed [for-, feran to go]

To go or pass awayperishpĕrīre

Entry preview:

To go or pass away, perish; pĕrīre Fórneáh ǽlc tilþ on mersclande forferde very nearly all the tilth in the marsh-land perished, Chr. 1098; Erl. 235, 13

gnornan

(v.)
Grammar
gnornan, gnornian; p. ede, ode; pp. ed, od

To grievemournbe sadbewaillamentmœrere

Entry preview:

Gif hí fulle ne beóþ fela gnorniaþ si non fuerint saturati, et murmurabunt, Ps. Th. 58, 15. Ðæt wíf gnornode the woman mourned, Cd. 37; Th. 48, 4; Gen. 770: Beo. Th. 2239; B. 1117: Elen. Kmbl. 2518; El. 1260.

be-birgan

(v.)
Grammar
be-birgan, -birigan; p. de; pp. ed

To burysepelire

Entry preview:

Ðǽr wæs Isaac bebirged, and ðǽr líþ eác Lia bebirged ibi sepultus est Isaac, ibi et Lia condita jacet, 49, 31

be-wǽpnian

(v.)
Grammar
be-wǽpnian, -wépnian; p. ed; pp. ed; [be, wǽpen a weapon]

To take away arms, disarmarmis spoliare

Entry preview:

To take away arms, disarm; armis spoliare Be ðam ðe óðerne bewépnaþ de eo qui alium armis spoliaret, L. C. S. 61, titl; Th. i. 408, 16. Gif man æt unlagum man bewǽpnige [bewepnie MS. B.] if any one unlawfully disarm a man, 61; Th. i. 408, 18

Linked entries: be-wépnian wǽpnian

for-þrysmian

(v.)
Grammar
for-þrysmian, p. ode, ede; pp. od, ed [þrysmian to suffocate]

To suffocatechokestranglesuffōcāre

Entry preview:

To suffocate, choke, strangle; suffōcāre Eornfullness ðisse worulde, and leásung ðissa woruldwélena forþrysmiaþ ðæt wurd solĭcĭtūdo sæcŭli istīus, et fallācia dīvĭtiărum suffōcat verbum, Mt. Bos. 13, 22.

stæpe

(n.)
Grammar
stæpe, stepe, es; pl. stæpas, stapas, stæpe; m.
Entry preview:

Æt ðam þriddan stæpe, etc., L. E. B. 1-8; Th. ii. 240, 242

Æðelbald

(n.)
Grammar
Æðelbald, es; m. [æðele, bald bold, brave]

ÆthelbaldÆthelbaldus

Entry preview:

D. 860, king Æthelbald died, Chr. 860; Erl. 71, 3

friþ-stól

(n.)
Grammar
friþ-stól, fryþ-stól, es; m.

A peace-stool or seatpeace-placeasylumsanctuaryrefugepācis sēdes vel lŏcusasȳlumrefŭgium

Entry preview:

Eth. vii. 16; Th. i. 332, 16. Ðú eart friþstól us, Drihten Dŏmĭne, refŭgiumfactus es nōbis, Ps. Th. 89, l: 90, 9. Me is geworden Drihten to friþstóle factus est mihi Dŏmĭnus in refŭgium, 93, 21

Linked entry: fryþ-stól

gestéd-hors

(n.)
Grammar
gestéd-hors, es; n. [stéda a steed]

A stallion;ĕquus admissārius vel ēmissārius

Entry preview:

A stallion; ĕquus admissārius vel ēmissārius He ðone cyng bæd ðæt he him wǽpen sealde and gestédhors rŏgāvit sibi rĕgem arma dăre et ĕquum ēmissārum, Bd. 2, 14; S. 517, 5

Linked entry: stéd-hors

FLǼSC

(n.)
Grammar
FLǼSC, es; pl. nom. acc. flǽsc; gen. flǽsca, flǽscea; dat. flǽscum; n: flésc, es; n.

FLESHcăro

Entry preview:

Sóþlíce mín flǽsc is mete, and mín blód ys drinc căro ĕnim mea vēre est cĭbus, et sanguis meus vēre est pōtus, Jn. Bos. 6, 55: Lk. Bos. 3, 6: Gen. 2, 23: 6, 3: Ps. Spl. 15, 9: Ps. Lamb; 55, 4: 77, 39.

Linked entries: flǽc fléc flésc

hrǽw

(n.)
Grammar
hrǽw, hráw, hreáw, hrá, es; n. m.

a corpsecarcasetrunkcarrion

Entry preview:

Hrá biþ ácólad the corpse is cooled, 59 a; Th. 213, 22; Ph. 228: Elen. Kmbl. 1767; El. 885. Hrá wide sprong far away sprang the trunk [as the head was severed from it ], Beo. Th. 3181; B. 1588.

Linked entries: hráw hreáw hrá

sixta

(num.; adj.)
Grammar
sixta, ord. num.
Entry preview:

Siexta wæs Óswald, Chr. 827; Erl. 64, 4. Ðá wæs syxte gear. Elen. Kmbl. 14; El. 7. Wæs ðá sihste tíd. Exon. Th. 171, 8; Gú. 1123. Seista (sesta, Rush. ), Mk. Skt. Lind. 15, 33

Elene

(n.)
Grammar
Elene, an; f.

Helena Helĕna = Ἑλένη

Entry preview:

Elene, 438; El. 219: 1204; El. 604: 1236; El. 620

ge-hæftnan

(v.)
Grammar
ge-hæftnan, -hæftnian; p. ede, ade; pp. ed, ad

To takelay hold oftake captivecomprehendĕrecaptīvāre

Entry preview:

Sý éhtende oððe éhte feónd míne sáwle and gehæftnige hí oððe gegrípe hí persĕquātur inĭmīcus anĭmam meam et comprehendat, Ps. Lamb. 7, 6. Ða ðe ǽr gehæftnede wǽron who before were held captive, Blickl. Homl. 87, 7 : 89, 29

rǽd-þeahtende

(v.; part.)
Grammar
rǽd-þeahtende, part.
Entry preview:

Consulting, deliberating Gesǽton sigerófe rǽdþeahtende ymb ða róda þreó, Elen. Kmbl. 1734; El. 869: 895; El. 449. Cf. rǽd-hycgende and next word

ferhþ-sefa

(n.)
Grammar
ferhþ-sefa, ferþ-sefa, firhþ-sefa, fyrhþ-sefa, an; m.

The mind's senseintellectmens

Entry preview:

The mind's sense, intellect; mens Cwén gefeah on ferhþsefan the queen rejoiced in her mind, Elen. Kmbl. 1696; El. 850: 1787; El. 895

for-hogian

(v.)
Grammar
for-hogian, p. ede, ode; pp. ed. od [hogian to be anxious]

To neglectdespiseaccuseneglĭgĕrespernĕre

Entry preview:

Gif he ðonne eów forhogige, si ðonne he fram eów forhogod sin autem vos sprēvĕrit, et ipse spernātur a vobis, 2, 2; S. 503, 12, 13

Linked entry: for-hycgan

ge-wit

(n.)
Grammar
ge-wit, -witt, es; n.

witssenses[right] mindmindintellectknowledgeunderstandingconsciousness

Entry preview:

He eft onhwearf wódan gewittes he recovered from madness, Cd. 206; Th. 255, 22; Dan. 628. Seó gedréfednes ðæt mód ne mæg his gewittes bereáfian trouble cannot rob the mind of its faculties, Bt. 5, 3; Fox 12, 25.

Linked entry: wit