Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

blód-dolg

(n.)
Grammar
blód-dolg, (-h), es; n.
Entry preview:

Gif þú ne mæge blóddolh (-dolg, 16, 6) áwríþan . . . lege ꝥ dust on cláð, wríþ mid þý ꝥ blóddolh, Lch. ii. 148, 7-15

démere

Entry preview:

Hí beóð ðá démeras and him ne bið nán dóm gedémed, Hml. Th. i. 396, 19. Doemeras judices, Mt. L. 12, 27. Hwǽr syndon démra dómstówa?, Wlfst. 148, 31. Add

dreccan

Entry preview:

Gif þú þis dón ne miht, drece ús lóca hú þú wylle, Hml. S. 7, 115. Gewǽce vel drecce fatigat, Wrt. Voc. ii. 147, 27. Hí geféngon tó dreccenne þone fíftan bróðor, Hml. S. 25, 148. Add

fera

Grammar
fera, l. féra,
Entry preview:

Ne wǽrun wé foéran (socii) eora in blódgyte, Mt. R. 23, 30. Foerano sociorum, Lk. p. 4, 18. Ðǽm foerum sociis, Lk. L. 5, 7. and add:

ge-niþerung

Entry preview:

Add: humiliation Ne áwend þú mannan tó geniþerunge (-nyðerunga, Ps. Spl.) ue auertas hominem in humilitatem, Ps. L. 89, 3. condemnation Þǽre sáwle is micel genyðrung ꝥ mon þá wuldorfæstan Godes weorc bedíglige, Hml. S. 23b, 11

Linked entry: niþerung

ge-þweán

Entry preview:

Heáfod mín ne geðuóge ðú, Lk. L. 7, 46. Geduóh lauit, Jn. p. 7, 1. Geþoa lauare, Jn. L. 13, 5. Add

haga

(n.)
Grammar
haga, a berry.
Entry preview:

Gl. 572, 45.] used as a type of a thing of no value Hagan gignalia, Wrt. Voc. ii. 42, 16

rúmmód-ness

Entry preview:

Nolde hé ðá rúmmódnesse hátan mildheortness, ac ryhtwísnes non largitatem vocare misericordiam, sed justitiam maluit, Past. 337, 1

þerscold

(n.)
Entry preview:

ne mihton þone fót onstyrian ofer þá þyrxwolde þǽre stówe ( extra loci limen ), Gr. D. 167, 27

un-líchamlic

Entry preview:

Þín ꝥ líchamlice eáge ne gesyhð áht líchamlices búton hit gescyrpe þá þing tó geseónne seó unlíchamlice wíse nec ipse corporeus oculus aliquid corporeum videret, nisi hunc res incorporea ad videndum acueret, Gr. D. 269, 22. Add

galdere

Entry preview:

Galdrum aruspicibus 4193. ꝥ eówer nan galdras ne sece, Hml. S. 17, 78

haga

(n.)
Grammar
haga, an; m.

A haw, berry of the hawthorn; also used to signify any thing of no valuefrute cinum, cornum, ramnum

Entry preview:

A haw, berry of the hawthorn; also used to signify any thing of no value [?], [cf. Chaucer's 'not worth an hawe'] Hagan gignalia, Ælfc. Gl. 47; Som. 65, 24; Wrt. Voc. 33, 24. Hagan quisquilia, 285, 31

ofer-mete

(n.)
Grammar
ofer-mete, es; m.

Food in excess, a feast where food is in excess

Entry preview:

Food in excess, a feast where food is in excess :— Se ofermete ne befæst ús nǽfre Gode esca nos non commendat Deo, Past. 43, 9; Swt. 316, 19. Ofermettas commessationes Bd. 4, 25; S. 601, 13 note

ǽren

(adj.)
Grammar
ǽren, ǽryn, ǽrn; adj.

Made of brassbrazenæneus

Entry preview:

Made of brass, brazen; æneus Wirc áne ǽrenan næddran fac serpentum æneum, Num. 21, 8. Ǽrnum bémum with brazen trumps, Cd. 154; Th. 191, 18; Exod. 216: Ors. 2, 8; Bos. 52, 16: Ælfc. Gr. 5; Som. 4, 60

from-gewítan

(v.)
Grammar
from-gewítan, p. -gewát, pl. -gewiton; pp. -gewiten

To go away fromdepart fromdiscēdĕre

Entry preview:

Ne syndon me fromgewitene they have not departed from me, Cd. 63; Th. 76, 11; Gen. 1255

ge-cænnan

(v.)

to declareclearproveadvocarepurgaremanifestare

Entry preview:

to declare, clear, prove; advocare, purgare, manifestare Hine gecænne ðæt he ðane banan begeten ne mihte let him prove that he could not obtain the slayer, L. H. E. 2; Th. i. 28, 2 : 4; Th. i. 28, 8

Linked entry: ge-cennan

ge-fadung

(n.)
Grammar
ge-fadung, e; f.

A disposingarrangingdispŏsĭtio

Entry preview:

A disposing, arranging; dispŏsĭtio He nǽre ælmihtig, gyf him ǽnig gefadung earfoðe wǽre he would not be almighty if any arranging were difficult to him, Bd. de net. rerum; Wrt. popl. science 19, 6; Lchdm. iii. 278, 14

ge-screádian

(v.)
Grammar
ge-screádian, p. ode, ede; pp. od, ed

To cut off trim, prunesarpere

Entry preview:

To cut off trim, prune; sarpere Gif se wíngeard ne biþ onriht gescreádod if the vineyard be not rightly pruned, Homl. Th. ii. 74, 14. Gescreáded wíngeard sarpta vinea, Ælfc. Gl. 99; Som. 76, 125; Wrt. Voc. 54, 65

stýfician

(v.)
Grammar
stýfician, p. ode
Entry preview:

Móna se ðridda weorca onginnan gedafanaþ bútan ðæt biþ geedcenned stífician the third day of the moon is not good to attempt works, except to root up what has grown up again

Linked entry: stífician

þeahtere

(n.)
Grammar
þeahtere, es; m.
Entry preview:

ic nǽfre mé ne gebidde on eówer god, Nar. 42, 6