Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sund-corn

(n.)
Grammar
sund-corn, es; n.
Entry preview:

Ðeós wyrt ðe man saxifragam and óþrum naman sundcorn nemneþ. . . . Wið ðæt stánas on blǽdran wexen, genim ðás wyrte, Lchdm. i. 212, 7-11 (see the plate at the beginning of the volume). Sundcornes leáf, ii. 342, 9.

tǽlend

(n.)
Grammar
tǽlend, es; m.

a reprovera scorner, mocker, derider

Entry preview:

Skt. p. 2, 17. a slanderer, backbiter, detractor Swíþe seldon ǽnig man wile beón andetta, ðæt hé æféstig sý oððe tǽlend, Blickl. Homl. 65, 4. Ðone tǽlend detrahentem, Ps. Lamb. 100, 5. Mid télendum cum detractoribus, Kent.

Linked entry: télend

tó-sígan

(v.)
Grammar
tó-sígan, pp. -sigen
Entry preview:

Binnon feówertig geára fæcenæs nán man gelegerod on eallum ðam folce, ne heora reáf næs tósigen (cf. vestimentum tuum nequaquam vetus*-*tate defecit, et pes tuus non est subtritus, en quadrigesimus annus est. Deut. 8, 4), ii. 196, 14

un-scógan

(v.)
Grammar
un-scógan, un-scógian;

to unshoetake off the shoes

Entry preview:

Nyme ðæt wíf his gescý of his fótum, and nemne hine ǽlc man unsceóda ( discalceatus ), Deut. 25, 10. Unsceóde discalciati, Anglia xiii. 416, 735. Unscódum fótum, Wulfst. 170, 16

un-geornful

(adj.)
Grammar
un-geornful, un-geornfull; adj.

Not diligentnegligentcarelessremiss

Entry preview:

Hyne nán man geseah ungeornfulne tó Cristes þeówdóme, Guthl. 20; Gdwin. 92, 19

wilsumlíce

(adv.)
Grammar
wilsumlíce, adv.
Entry preview:

Surt. 53, 8. devoutly, devotedly Lifde se man his líf Gode swýþe willsumlíce ducens vitam multum Deo devotam Bd. 4, 25 ; S. 599, 29

wilder

(n.)
Grammar
wilder, (-or ? cf. wildor-líc. v. next word) (and wild ? cf. þan deoren,and duden of þan wilden al heora willa, Laym. 1129. At þe fyrst quethe of þe quest quaked þe wylde, Gaw. 1150. Went we to wod the wilde for to cacchne. Destr. Tr. 2347.
Entry preview:

Spédig man on wildrum, Ors. l, I ; Swt. 18, 9

Linked entry: wildor

á-fleón

(v.)
Entry preview:

Se þorn of þám man áfleáh, Guth. 68, 22. Bearn áfleóndra (? printed aflundra) filii excussorum , Ps. Spl. M. 126, 5. Se mæssepreóst andswarode ꝥ hé wǽre on niht onweg áflogen hunc presbyter fugisse respondit, Gr.

earm

Entry preview:

Sum man feóll on íse ꝥ his earm tóbærst, Hml. S. 26, 34. Wearð Pirrus wund on óþran earme Pyrrhus transfixo brachio saucius, Ors. 4, 1; S. 158, 2. Earma lacertorum, An. Ox. 5458. Hé áþenedum earmum ongan fleógan, Bl.

frec

Entry preview:

Gyf fríg man swá fræc sý þæt hé þæt fæsten ábrece. Wlfst. 172, 2. Frecces ambronis, An. Ox. 11, 106. Fræcum gulosa, 2445. Þý frettan (freccan?) gulosa, Wrt. Voc. ii. 96, 64.

heáfod-leás

Entry preview:

Ðá heáfodleásan man héngc on ðá portweallas, Hml. S. 23, 74. Add

íþe-lic

(adj.)
Grammar
íþe-lic, adj.
Entry preview:

Gif ðú ne wilt ús geðafian in swá ýðelicum (ǽðelicum, v. l.) þinge (in tam facili causa ), Bd. 2, 5; Sch. 135, 3. of a material object, inconsiderable, slight, of moderate size Man swá mearcað mid éþelicum (medmicelum, v. l. ) treówe þeorfe hláfas ꝥ

Linked entry: eáþe-lic

líc-rest

Entry preview:

Add: a vehicle or bier in which a corpse is borne Man slóh án geteld ofer þá hálgan ban binnan þǽre lícreste (of. tentorio maiore supra carrum in quo reliquiae (þá bán ) inerant extenso, Bd. 3, ll), Hml.

mægþ-hád

Entry preview:

Add: virginity as regards man or woman Mægdthád is sé þe wunað on clǽnnysse ǽfre fram cildháde ge wǽpmenn ge wífmenn. Hml. A. 20, 162. Ðás hálgan nǽron nǽfre mid wífum besmitene. Hí sindon mægðháde gehealdenre clǽnnysse ( virgines sunt; ), 19, 125.

Linked entry: mægden-hád

searu

Entry preview:

Add Man áhéhþ mid searwum mycle sweras pendere magnas in machinis columnas, Gr. D. 270, 4. Þá sóhtan heora gewinnan him sarwe and worhtan him hócas non cessant uncinata hostium tela, Bd. 1, 12; Sch. 34, 27

út-hleáp

Entry preview:

Substitute : The fine to be paid by a man who goes from his lord without leave Si quis a domino suo sine licentia discedat, útleipa emendetur et redire cogatur, ut rectum per omnia faciat, Ll. Th. I. 543 13. Cf.

dreógan

(v.)
Entry preview:

Seó gedrecednes and ꝥ geswinc and manna fyll and eác horsa þe eall Engla here dreáh, Chr. 1056; P. 186, 33. Þás ðing wé drugon quae res nos sollicitos tenuit, Nar. 13, 26. Ꝥ hié wíte drugon ut uterentur supplicio, 17, 2.

swigene

Entry preview:

Ðæs mannes bileofa is tó besceáwianne: ǽrest him is tó sellanne ðæt ðone innoð stille and sméþe, ne sié scearp ne tó afor ne slítende ne swigene, Lchdm. ii. 210, 21

geátan

Entry preview:

Hé geátte mannan heora wudas and slǽtinge, 1087 ; P. 223, 33. Add

land-efne

(n.)
Grammar
land-efne, es; n.
Entry preview:

Amount of landed property Se cyng lét tóscyfton þone here geond eall þis land tó his mannon, and hí fǽddon þone here ǽlc be his landefne, Chr. 1085 ; P. 216, 3

Linked entry: efne