Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dúru

(n.)
Grammar
dúru, gen. e; dat. e , a ; acc. e, a, u; pl. nom. a; gen. ena; dat. um; acc. a, u; f: dúre, an; f.

An opening, a door, the door of a houseostium, jānua, fŏris

Entry preview:

An opening, a door, the door of a house; ostium, jānua, fŏris Dúru ymbstandennesse welerum mínum 'keep the door [opening ostium] of my lips,' Eng. versn. Ps. Lamb. 140, 3. Seó dúru wæs belocen clausa erat jānua, Mt. Bos. 25, l0. Dúru sóna on arn soon

Linked entry: dúre

dúru

(n.)
Grammar
dúru, pl. n.

Doors

Entry preview:

Doors, Exon. 97 b; Th. 364, 29; Wal. 78, = dóru. v. dór, n

DUST

(n.)
Grammar
DUST, es; n.

DUST pulvis

Entry preview:

DUST; pulvis Hwæðer ðé ðæt dust hérige numquid confitēbĭtur tibi pulvis? Ps. Th. 29, 9: Ps. Lamb. 77, 27. Ligeþ dust ðǽr hit wæs the dust shall lie where it was, Exon. 99 b; Th. 373, 8; Seel. 105: l08 a; Th. 412, 10; Rä. 30, 12. Hió wǽre fordrugod to

dúfan

Entry preview:

Bil in dufan, El. 122. Add

dumb

Entry preview:

Sum þegn wearð fǽrlíce dumb, Hml. S. 22, 73. Dumbre swígan mutae taciturnitatis, An. Ox. 1936. Spǽcleáse ł dume elinguia, Germ. 398, 72. Add

dung

Grammar
dung, dung.
Entry preview:

Dung (printed dinig) fimus, Wrt. Voc. i. 15, 6. Add

dung

(n.)
Grammar
dung, dat. dyng; f.
Entry preview:

A subterranean chamber, a dungeon Cóm hæleða þreát tó ðǽre dimman ding, An. 1272

dúru

(n.)
Grammar
dúru, pl. n.
Entry preview:

Dele

dúre-leás

(adj.)
Grammar
dúre-leás, adj.

Doorless sine jānua

Entry preview:

Doorless; sine jānua Dúreleás is ðæt hús the house is doorless, Anlct. 153, 24, col. 2

Linked entry: dúru-leás

dúre-þínen

(n.)

a female door-keeper

Entry preview:

a female door-keeper, Jn. Bos. 18,6

dúne-stígende

(adj.)
Entry preview:

descending Mid ðǽm dúnestígendum in seáð cum descendentibus in lacum, Ps. Srt. 87, 5

of-dúne

Entry preview:

Add: of direction of movement Úp yrnan and ofdúne, Lch. ii. 116, 24. of attitude or posture, to lie, bow down Eaðmódlíce ofdúne anlútan, Past. 467, 7. Ic ofdúne on ðá eorðan læg, Hml. S. 23 b, 575. of position in space Þá stód hé on hlǽddre . . . þá

dúne-ward

(adv.)
Grammar
dúne-ward, dúne-weard

downward

Entry preview:

downward, Som. Ben. Lye. v. a-dúnweard

dúre-weard

(n.)
Grammar
dúre-weard, -werd, es; m.

A door-ward, door-keeper

Entry preview:

A door-ward, door-keeper, Mk. Bos. 13, 34: Wrt. Voc. 81, 12: L. Ælf. C. 11; Th. ii. 346, 28

wiþer-dúne

(adj.)

glossesangusta

Entry preview:

glosses angusta in Hú naru ł wiðerdúne geate quam angusta porta, Mt. Kmbl. Rush. 7, 14

Linked entry: dúne

dúre-leás

Entry preview:

Dele

on-dúne

(adv.)
Grammar
on-dúne, adv.
Entry preview:

Down: — Þá onhylde se hálga cnyht hys ansýne ondúne and noldon hig ná geseón, Shrn. 152, 27

wiþer-dúne

Entry preview:

Add: , -ðýneuphill (opposite of of-dúne), steep (?) Se weg is swíðe neara and wiðerdýne, Gr. D. 322, 20. Neara and wiðerdéne is se hálega weg, swá swá Dryhten sylf cwæð, Nap. 69

of-dúne

(adv.)
Grammar
of-dúne, adv.

Down

Entry preview:

Down Ofdúne stígan, gestígan to descend, Mt. Kmbl. Lind. 3, 16 : 11, 23: Rtl. 28, 9. Hé gefeóll ofdúne on ða flór, Bt. 1; Fox 4, 3. Nis hire éþre tó feallanne ofdúne ðonne up, 33, 4; Fox 130, 38. Ðeáh ðú teó hwelcne bóh ofdúne tó ðære eorþan, 25; Fox

Linked entry: á-dún

dúfian

(v.)
Grammar
dúfian, p. ode, ede; pp. od, ed

To sink, immerge immergĕre

Entry preview:

To sink, immerge; immergĕre, Ben. Lye