Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

a-blícgan

Similar entry: á-blycgan

a-blícgan

(v.)
Grammar
a-blícgan, p. ede; pp. ed

To shineto be whiteto astonishcon-sternare

Entry preview:

To shine, to be white, to astonish; con-sternare Ic eom ablícged consternor, Ælfc. Gr. 37; Som. 39, 42

á-blindan

Entry preview:

Substitute: p. de To make blind Hié wurdon sóna áblinde, Bl. H. 151, 4

Linked entries: á-blendar blindan

ge-blindan

(v.)
Entry preview:

to blind

Linked entry: ge-blendan

ge-blinnan

Entry preview:

Add Wé geblunnan desivimus, Wrt. Voc. ii. 28, 23. to cease from action that has been continuous Hé bideþ þæs écan leóhtes, and nó ne geblinneb, Bl. H. 17, 35. Geblanu <b>ꝥ</b> wind cessavit ventus, Mt. L. 14, 32: Lk. L. 8, 24. Geblann gespreaca

a-blindan

(v.)

to blind

Entry preview:

to blind, Abus. 1, Lye

a-blinnan

(v.)
Grammar
a-blinnan, p. -blann, pl. -blunnon; pp. -blunnen

To ceasedesistcessaredesistere

Entry preview:

To cease, desist; cessare, desistere, Ps. Spl. 36, 8: Bd. 4, 1 ; S. 563, 16

Linked entry: a-blann

a-blísian

(v.)
Grammar
a-blísian, p. ode; pp. od

To blusherubescere

Entry preview:

To blush; erubescere óþ eówre lyþre mód ablísige donec erubescat incircumcisa mens eorum. Lev. 26, 41

ge-blinnan

(v.)
Grammar
ge-blinnan, p. -blann, pl. -blunnon; pp. blunnen [ge-, blinnan to cease]

To ceasedesistcessāredesistĕre

Entry preview:

To cease, desist; cessāre, desistĕre Geblann ðæt wind the wind ceased, Mk. Skt. Lind. 6, 51

Linked entry: ge-blann

á-blinnan

Entry preview:

Add Ne áblinnaþ non desistunt Wrt. Voc. ii. 59, 51. Áblinnende desistens, áblon desistit 25, 44, 45. Áblunnan desierant 26, 6. of persons, absolute, to cease, leave off, stop Ic áblinne cessam, i. desistam Wrt. Voc. ii. 131, 5. Tó hwan áblinnest ðú?

Linked entry: on-blinnan

a-blísian

(v.)

Similar entry: á-blysian

on-blinnan

(v.)
Grammar
on-blinnan, to cease: — Eall sóðfæstnesse bið ðonne onblunnen
Entry preview:

veritas non erit, Verc. Först. 118, 12

ofer-blice

(n.)
Grammar
ofer-blice, (?), an; f.

A superficies, surface

Entry preview:

A superficies, surface Oferbliocan superficiem, Txts. 181, 44

Linked entry: -blice

á-blinn

Similar entry: un-áblinn

écre

Grammar
écre, for continual, Homl. Blick. 127, 22; dat. f.
Entry preview:

of éce

blác

(v.; part.)

shone

Entry preview:

shone, Exon. 52 a; Th. 182, 4; Gú. 1305; p. of blícan

blícettan

(v.)
Grammar
blícettan, p. blícette; pp. blícetted

To glitter, quivervibraremicare

Entry preview:

[blícan I. to shine, glitter] To glitter, quiver; vibrare Blícette vibrabat, Cot. 178

swá

(adv.)
Grammar
swá, swǽ, swé (swé is the form in Ps. Surt. ; see also Txts. 600, col. 1. The form also occurs in Blickl. Homl. 23, 7).
Entry preview:

Grammar swá, rel. pron. As, that Forgylde ðæt ángylde and ðæt wíte swá tó ðam ángylde belimpan wille, L. Alf. pol. 6; Th. i. 66, 3. Ðon gelíc swá lǽcas cunnon such as doctors know, Lchdm. ii. 192, 23. Brúcan swylcra yrmþa swá ðú unc ǽr scrife, Exon.

Linked entries: se swǽ eall-swá

brim-clif

(n.)
Grammar
brim-clif, es; n. [brim, clif
a clif
,
rock
]

a clifrockA sea-cliffmarinus scopulus

Entry preview:

A sea-cliff; marinus scopulus Ða líðende land gesáwon, brimclifu blícan, beorgas steápe the voyagers saw land, the sea-cliffs shine, steep mountains, Beo. Th. 449; B. 222

sǽ-næss

(n.)
Grammar
sǽ-næss, es; m.

a cape

Entry preview:

Ða líðende land gesáwon brimclifu blícan, beorgas steápe, síde sǽnæssas, Beo. Th. 451; 6. 223. Sǽnæssas geseón, windige weallas, 1146; B. 571

Linked entry: næss