dryge
dry
Entry preview:
dry, Exon. 111 b; Th. 426, 22; Rä. 41, 77 : Andr. Kmbl. 3161; An. 1583 : Cd. 157; Th. 195, 28; Exod. 283
drysn
Entry preview:
(?)
ge-drypan
To drop ⬩ stillāre
Entry preview:
To drop; stillāre Beolonan seáw on eáre gedryp drop juice of henbane on the ear, L. M. 1, 3; Lchdm. ii. 40, 14. Gedrype on drop [it] on, 1, 3; Lchdm. ii. 40, 7
Linked entry: ge-dripan
ge-drypan
Entry preview:
and see ge-drípan
dryg-nes
dryness
Entry preview:
dryness, Ps. Lamb. 94, 5
á-drysnan
To extinguish, repress
Entry preview:
To extinguish, repress Unsmyltnise ádrysnede tempestatem compescens, Mk. p. 3, 6. Ðæt fýr ne bið ádrysned non extinguitur Mk. L. 9, 46: Rtl. 38, 23
Linked entry: drysnan
dryg-nes
Entry preview:
and add Drígnes arida, Wrt. Voc. ii. 7. 25
ge-drysnan
To put out ⬩ quench ⬩ extinguish ⬩ vanish ⬩ extinguĕre ⬩ evanescĕre
Entry preview:
To put out, quench, extinguish, vanish; extinguĕre, evanescĕre Ðæt fýr ne biþ gedrysned ignis non extinguĭtur, Mk. Skt. Lind. 9, 44, 48. He gedrysnade from égum hiora ipse evanuit ex oculis eorum, Lk. Skt. Lind. 24, 31
ge-drycnan
Entry preview:
To dry up, emaciate with disease Án wind cóm, and se wól mid þǽm winde. Þes moncwealm wæs. . . ofer ealle menn gelíce, þéh þe sume deáde wǽron, sume uneáþe gedrycnede aura corrumpens generali cunctos tabe confecit; ut etiam quos non egit in mortem turpi
Linked entry: -drycnan
ge-drysnan
Entry preview:
Gidrysne ðis áttor extingue hoc virus, Rtl. 125. 35. Gidrysne ðá légo geciida extingue flammas litium, 164, 18. Synna légo gidrysne (extinguere), 64, 10. Sé gidrysnad extinguitur, 125, 29. Sune selenis gedrysned ł geendod filio proditionis extincto. Lk
efes-drypa
Similar entry: yfes-drype
efes-drypa
Eaves-drip ⬩ stillĭcĭdium
Entry preview:
Eaves-drip; stillĭcĭdium. v. yfes-drypa, -dropa
an-drysen-líc
Terrible ⬩ terribilis
Entry preview:
Terrible; terribilis Swýðe heáh God and swýðe andrysnlíc ofer ealle godas Dominus summus, terribilis super omnes deos. Ps. Th. 46, 2: Past. 15, 2; Hat. MS. 19 a. 26
drý-man
Entry preview:
A magician, sorcerer Hé eóde tó ánum drýmen ... þá gebróhte se drýman þone cnapan tó his deófle, Hml. S. 3, 367. Fela sǽdon þá drýmen þurh deófles cræft, Iamnes and Mambres, 17, 114. Drýmen þe mid dydrunge farað, Hml. Th. ii. 330, 27. Þurhdrýmanna dydrunge
drýg-scód
Entry preview:
Dry-shod Þæt folc fór betwux þám twám wæterum on þám grunde ealle drýgsceóde, Wlfst. 293, 17
drý-men
magicians, sorcerers
Entry preview:
magicians, sorcerers, Homl. Th. ii. 472, 14
drý-lác
Entry preview:
sorcery, magic Gif þíne æceras nellaþ wel wexan oþþe þǽr hwilc ungedéfe þing on gedón bið on drý ( = drýláce) oððe on lybláce, Lch. i. 398, 3. (?)
a-drigan
To dry ⬩ dry up ⬩ rub dry ⬩ wither ⬩ abstergere ⬩ siccare ⬩ exsiccare
Entry preview:
To dry, dry up, rub dry, wither; abstergere, siccare, exsiccare Hlúde streámas on Æthane ealle ðú adrigdest tu exsiccasti fluvios Ethan, Ps. Th. 73, 15
dréas
drý
Entry preview:
of drý