Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-molten

molten, melted

Entry preview:

molten, melted

morþ-dǽd

Entry preview:

Add: evil-doing Ofsceamod for þære morðdǽde þe hé gedón hæfde, and for þám manslihte þe hé slóh mid þǽre handa, Ælfc. T. Grn. 18, 34. an evil deed Irre and anda ús synd forbodene, manslyht and morðdǽda, Hml. A. 8, 190. Hé ( Jove ) manega manslihtas

morþ-wyrhta

Entry preview:

Ðider ( to hell ) sculan mánsworan and morð-wyrhtan, Wlfst. 26, 16. Add

ébere-morþ

(n.)
Grammar
ébere-morþ, es; n. [ǽber clear, manifest; morþ murder]

Open murder, manslaughter homĭcīdium manĭfestum

Entry preview:

Open murder, manslaughter; homĭcīdium manĭfestum, L. II. 12, § l; Th. i. 522, 27, Som. Ben. Lye

morþ-crundel

Similar entry: crundel

morþ-dǽd

(n.)
Grammar
morþ-dǽd, e; f.

A deed which causes destructiondeadly sinevil deed

Entry preview:

A deed which causes destruction, of the body Be ðǽm wiccecræftum and be liblácum and be morþdǽdum, gif man ðǽr ácweald wǽre (v. last passage under morþ,II., and morþ-weorc), L. Ath. i. 6; Th. i. 202, 11. of the soul, deadly sin, evil deed Hé gewenede

morþ-slaga

(n.)
Grammar
morþ-slaga, an; m.

A murdereran assassin

Entry preview:

A murderer, an assassin Sý ǽlc morþslaga áwirged maledictus, qui clam percusserit proximum suum, Deut. 27, 24. Oferfyll biþ mǽgbana and morþslaga, Wulfst. 242, 6

Linked entry: morþor-slaga

morþ-sliht

(n.)
Grammar
morþ-sliht, es; m.

Murderassassination

Entry preview:

Murder, assassination Be morþslihtum, L. Æðelst. iv. 6; Th. i. 224, 11, 12

Linked entry: morþor-sliht

morþ-wyrhta

(n.)
Grammar
morþ-wyrhta, an; m.

One who causes death

Entry preview:

One who causes death (by witchcraft or poison) Wiccan oððe wigleras, mánsworan oððe morþwyrhtan, L.E.G. 11; Th. i. 172, 20 (see note): L. Eth. vi. 7, 36; Th. i. 316, 21, 324, 11: L.C.S. 4; Th. i. 378, 7: Wulfst. 266, 25

Linked entry: morþor-wyrhta

morþ-cræft

(n.)
Entry preview:

deadly art Hwæt is seó micele miht þínre morð-cræfte, ꝥ þú þyllic gefremast þurh feóndlicne drýcræft, Hml. S. 35, 173. (?)

ge-mone

Similar entry: ge-mane

moþ-freten

(adj.)
Grammar
moþ-freten, adj.
Entry preview:

Moth-eaten: — Heora reáf nǽron nán þingc moðfretene, Hml. S. 23, 437

weald-more

Similar entry: wealh-more

weal-more

Grammar
weal-more, (-u, -a).

Similar entry: wealh-more

feld-more

(n.)
Grammar
feld-more, an; f: -moru, e; f. [more a root]

A parsnipcarrotpastĭnāca

Entry preview:

A parsnip, carrot; pastĭnāca Feldmore parsnip, L. M. 3, 14; Lchdm. ii. 316, 21. Feld-more [MS. -mora] pastĭnāca, Ælfc. Gl. 42; Som. 64, 32; Wrt. Voc. 31, 42. Nim feldmoran sǽd take seed of parsnip, L. M. 3, 12; Lchdm. ii. 314, 19: iii. 72, 3. Wyrtdrenc

móde-líc

(adj.)

móne-líc

(adj.)
Grammar
móne-líc, <b>món-líc;</b> adj.

Lunar

Entry preview:

Lunar Ðis is se mónelíca [mónlíca, MS. P.] mónaþ, Lchdm. iii. 248, 20: 250, 1. Sró sunne biþ hwíltídum þurh ðæs mónelícan trendles underscyte áþýstrod, Homl. Th. i. 608, 32

wealh-more

(n.)
Grammar
wealh-more, wealh-moru, -mora, an; f. m.

A foreign root carrot parsnip

Entry preview:

A foreign root, carrot, parsnip Walhmore, uualhmorae pastinaca, Txts. 85, 1502. Wealmore, Wrt. Voc. ii. 67, 62: i. 286, 27: Lchdm. i. 120, 8. Wealmora, Wrt. Voc. i. 79, 58 daucus, 31, 43. Waldmora cariota, 31, 46

mearc-mót

(n.)
Grammar
mearc-mót, es; n.

The place where the assembly (mót) of a district (mearc) was held

Entry preview:

The place where the assembly (mót) of a district (mearc) was held Ðis syndon ða landgemǽra ... tó mercemót; fram mercemóte, Cod. Dip. Kmbl. iii, 71, 31. v. Saxons in England, i. 55

mót-ærn

(n.)
Grammar
mót-ærn, -ern, es; n.

A court-house

Entry preview:

A court-house Mótern praetorium, Jn. Skt. Lind. 18, 28