Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

an-scód

(adj.; part.)

unshoddiscalceatus

Entry preview:

unshod; discalceatus

scol-mann

(n.)
Grammar
scol-mann, scól-mann, -es; m.
Entry preview:

one who attends a school, a scholar Scól scola, scólman scolasticus, Wrt. Voc. i. 75. 27-28 : 46, 62. one who belongs to a band (v. scolu, II), a follower, client Scolman cliens, 46, 62

drýg-scód

(adj.)
Grammar
drýg-scód, adj.
Entry preview:

Dry-shod Þæt folc fór betwux þám twám wæterum on þám grunde ealle drýgsceóde, Wlfst. 293, 17

ge-scód

(part.)
Grammar
ge-scód, -scóed.

Similar entry: ge-sceód

ge-scóe

(n.)
Entry preview:

Mk. Skt. Rush. 1, 7: Lk. Skt. Rush. 10, 4: Jn. Skt. Rush. 1, 27

Linked entry: ge-scý

un-scód

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

an-scód

Similar entry: on-scógan

leornung-scól

(n.)
Grammar
leornung-scól, e; f.
Entry preview:

A school for (book-)learning Hé wæs þæs mynstres láreów þe is genemned Flundis. In þæs leornungscóle drohtnigende and gelæred wæs (in discipulatu illius conversatus atque eruditus est) sum man, Gr. D. 14, 6

ge-neát-scólu

(n.)
Entry preview:

Substitute: geneát-scolu, e; f. A band of retainers (v. ge-neát; I a) Swylt ealle fornóm secga hlóðe and hine sylfne (Heliseus, who is described as æðeles cynnes ríce geréfa, 18) mid . . . hý helle sóhton. Ne þorftan þá þegnas in þám þýstran hám, seó

sceár

(n.)
Grammar
sceár, e ; f.

A pair of shears or scissors;

Entry preview:

Hí ne scoldon hira loccas lǽtan weaxan ac hié scoldon hié efsigean mid sceárum non comam nutrient, sed tondentes attondent capita sua. Past. 18, 7 ; Swt. 139, 14. Ne hé his loccas mid sceárum wanode. Shrn. 93, 9.

freó-burh

(n.)
Grammar
freó-burh, gen. -burge; f.

A free citylībĕra arx

Entry preview:

A free city; lībĕra arx He scolde gesécean freóburh he should seek the free city, Beo. Th. 1390; B. 693

for-lǽþan

(v.)
Entry preview:

to loathe, detest Man forlǽþeð þæt man scolde lufian, Wlfst. 165, 3

Linked entry: lǽþan

tácnung

Grammar
tácnung, V.
Entry preview:

Sende se pápa tácnunga hú hé ꝥ hálgian, and on hwylcum stówum on Britane hí settan scolde, Chr. 995; P. 128, 34. Add

scild-freca

(n.)
Grammar
scild-freca, an; m.
Entry preview:

A warrior with a shield: — Ðonne scyldfreca ongeán gramum gangan scolde, Beo. Th. 2071; B. 1033

ge-hádod

Entry preview:

Ne úre ǽnig his líf ne fadode swá swá hé scolde, ne gehádode regollíce ne lǽwede lahlíce, Wlfst. 160, 1: Bl. H. 43, 7. Add

áþ-brice

Grammar
áþ-brice, l. -bryce,
Entry preview:

and add Syndan wíde þurh áðbrycas and ðnrh wedbrycas forloren and forlogen má þonne scolde, Wlfst. 164, 7

geard

(n.)
Grammar
geard, e; f.

A staffrodstakefagotbăcŭlumvirgapālusfascis

Entry preview:

A staff, rod, stake, fagot; băcŭlum, virga, pālus, fascis He scolde gifan [MS. gife] sex fóður gearda he should give six loads of fagots, Chr. 852; Erl. 67, 38

feorh-seóc

(adj.)
Grammar
feorh-seóc, adj.

Life-sick, mortally woundedletālĭter vulnĕrātus

Entry preview:

Life-sick, mortally wounded; letālĭter vulnĕrātus Scolde Grendel ðonan feorhseóc fleón Grendel must flee thence mortally wounded, Beo. Th. 1644; B. 820

wéding

Grammar
wéding, wédung.
Entry preview:

Benedictus lǽrde ꝥ hé scolde gestillan fram þǽre wédunge and ungewittignesse swá mycelre wælhreównysse ( a tantae crudelitatis insaniae), Gr. D. 164, 27. Add

mǽte

(adv.)
Grammar
mǽte, adv.
Entry preview:

Poorly, badly Him þúhte ꝥ heora frið mǽttor (mæctor, MS.) gelǽst wǽre þonne hit scolde, Ll. Th. i. 162, 3. v. or-, úþ-mǽte