Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

eást-sǽ

Entry preview:

Eástsǽ mare eoum, Wrt. Voc. i. 41, 65. Add

ge-sár

(n.)
Grammar
ge-sár, es; n..
Entry preview:

Pain, soreness Wið þǽra gewealda gesár oððe geswell Lch. i. 94, 22

ge-sod

(n.)
Grammar
ge-sod, n.
Entry preview:

Add: cooking, boiling Gesod cocturam (alimentorum), An. Ox. 3759- metaph. trial as by fire. v. seóþan; Ic hié wolde geclǽnsian mid ðǽm gesode ðæs broces purgare eos per ignem tribulationis volui, Past. 267, 19. (O.H.Ger. ge-sot coctio)

ge-sóð

Similar entry: ge-síþ

ge-stun

Entry preview:

Substitute: a deafening noise, crash Þæt swínlice gestun porcinus (paganorum) strepitus, Wrt. Voc. ii. 85, 31. Gestunum fragoribus (fratoribus, MS.), 150, 41. a storm, tempest, hurricane Þæt gestun and se storm and seó stronge lyft brecað bráde gesceaft

hagal-scúr

Entry preview:

Ne bið þǽr hagulscúras hearde mid snáwe non veniet . . . nix, grando, procella, Dóm. L. 264. Add

heáfod-sár

Entry preview:

Wið heáfudsáre, Lch. i. 300, 6. Wið heáfodsár (-ece, v. l. ), 212, 25. Add: —

lenden-síd

(adj.)
Grammar
lenden-síd, adj. Of a garment,
Entry preview:

reaching to the loins Lendensíd reáf lumbare vel renale, Wrt. Voc. i. 40, 32. Cf. fót-síd

on-sín

Entry preview:

Add: — Ic mîne sâwle sette mid môde, swâ eorðan bið ansŷn wæteres I made my soul feel as want of water is for the ground; anima mea sicut terra sine aqua tibi, Ps. Th. 142, 6

sac-leás

Entry preview:

Add Æilsig, ðe ðá men bohte, nam hig and freóde uppan Petrocys weófede ǽfre saclés, C. D. iv. 313, 11. Hé dide hine sylfne and his ofspreng ǽfre freóls and sacclés, 314, 8. Her kýð on þissere béc ꝥ Gesfræg gebohte Gidið . . . tó .x. sciłł freoh and saclés

sǽ-bróga

(n.)
Grammar
sǽ-bróga, an ; m.
Entry preview:

A sea-terror Ðeáh hine ealle séýðan nioðan cnyssende wǽron mid eallan sǽbrógan ðe hé (se sǽ, cf. Verc. Först. 110, 12) forðbrinð, Sal. K. 84, 13

sǽ-fisc

Entry preview:

Sǽfisce ł hrane ballena, An. Ox. 23, 48. Habbað eów anweald ofer sǽfyxum (cf. þǽre sǽ fixas, Gen. 1, 28), Hex. 20, 5. Ne þicgen hié fenfixas ne sǽfixas, Lch. ii. 254, 22. Add

sǽ-flód

Entry preview:

Add Hér is seó endebyrdnes mónan gonges and sǽflódes. On ðreóra nihta ealdne mónan wanað se sǽflód oþ ꝥ se móna bið .xi. nihta eald. Of xi. níhta ealdum mónan weaxeð se sǽflód oþ .xviii. nihta ealdum mónan, Angl. xi. 6, § 5

sǽ-hund

(n.)
Grammar
sǽ-hund, es; m.
Entry preview:

A sea-hound Scilla ðet is sǽhund gecweden, An. Ox. 26, 61

sǽ-minte

Entry preview:

Seómint altea vel eviscus, Wrt. Voc. i. 32, 12. Add

Linked entry: seó-mint

sǽ-scill

(n.)
Entry preview:

a sea-shell Hé wæs nacod and on carcern onsænded, and þǽr wæs understregd mid sǽscellum and mid scearpum stánum (cf. mittitur in carcerem ubi . . . fragmenta testarum subter eum sternebantur, Bede's Life of Felix), Shrn. 51, 13

sǽ-troh

Similar entry: trog

sǽ-waroþ

Entry preview:

Sǽwaroþa (swá waroþa, MS. but cf. Dan. 323) sond, Az. 39. Add

sal-warp

Grammar
sal-warp, v. sealt-wearp.
Entry preview:

Dele this entry. The word is a river name, the Salwarpe in Worcestershire

Linked entry: sal-warp

sár-lic

Entry preview:

Add Him þúhte sárlic, gif hé ne gehulpe þám ástýptan wífe (him ofhreów ꝥ ástépede wíf, gif hé ne gehulpe hire sárlican dreórinysse, v. l.) dolor ne orbatae mulieri non subveniret, Gr. D. 18, 13. Him hreów his ꝥ sárlice anginn, and hine þá ná lengc áhwǽnedne