Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fore-scét

Entry preview:

C. D. vi. 183, 10

for-scít

(n.)
Grammar
for-scít, for-scíte ?

a flood-gatesluice

Entry preview:

a flood-gate, sluice Catracte forscéta (cataracte aquam concludunt), Bl. Gl

Linked entry: fór-sceótan

ge-sár

(n.)
Grammar
ge-sár, es; n..
Entry preview:

Pain, soreness Wið þǽra gewealda gesár oððe geswell Lch. i. 94, 22

ge-sém

(n.)
Entry preview:

See next word

heáfod-sár

Entry preview:

Wið heáfudsáre, Lch. i. 300, 6. Wið heáfodsár (-ece, v. l. ), 212, 25. Add: —

hring-seta

(n.)
Grammar
hring-seta, hring-sete.
Entry preview:

Substitute: <b>hring-set,</b> es; n. A circus Hringsete circio (accipit in circo victor serta, Ald. 141, 29), Wrt. Voc. ii. 89, 45. Hringseta circentium (gymnicorum exempla . . . praeconia circensium (cf. circenses circus, Migne) adipiscuntur

leornung-scól

(n.)
Grammar
leornung-scól, e; f.
Entry preview:

A school for (book-)learning Hé wæs þæs mynstres láreów þe is genemned Flundis. In þæs leornungscóle drohtnigende and gelæred wæs (in discipulatu illius conversatus atque eruditus est) sum man, Gr. D. 14, 6

lifer-seóc

(adj.)
Grammar
lifer-seóc, adj.
Entry preview:

Having the liver diseased Gif se lifersióca mon blódes tó fela hæbbe, Lch. ii. 210, 7. Wyrce mon tó drencum liferseócum mannum, 212, 24. Heó liferseócum wel fremað, i. 236, 13

lenden-seóc

(adj.)
Grammar
lenden-seóc, adj.
Entry preview:

Diseased in the loins Þis ilce deáh wiþ lendenseócum men, Lch. ii. 248, 27. Lendenseóce men mígað blóde and sande, 232, 9

sac-leás

Entry preview:

Add Æilsig, ðe ðá men bohte, nam hig and freóde uppan Petrocys weófede ǽfre saclés, C. D. iv. 313, 11. Hé dide hine sylfne and his ofspreng ǽfre freóls and sacclés, 314, 8. Her kýð on þissere béc ꝥ Gesfræg gebohte Gidið . . . tó .x. sciłł freoh and saclés

sǽ-bróga

(n.)
Grammar
sǽ-bróga, an ; m.
Entry preview:

A sea-terror Ðeáh hine ealle séýðan nioðan cnyssende wǽron mid eallan sǽbrógan ðe hé (se sǽ, cf. Verc. Först. 110, 12) forðbrinð, Sal. K. 84, 13

sǽ-clif

Entry preview:

On þám lengestan treówe ufeweardum þe ofer sǽ standeð on þám hýhstan sǽclife, Verc. Först, 110, 6. Swilce hé wylle weorþan uppe on sumum sǽclife, Solil. H. 45, 18. Add

sǽ-fisc

Entry preview:

Sǽfisce ł hrane ballena, An. Ox. 23, 48. Habbað eów anweald ofer sǽfyxum (cf. þǽre sǽ fixas, Gen. 1, 28), Hex. 20, 5. Ne þicgen hié fenfixas ne sǽfixas, Lch. ii. 254, 22. Add

sǽ-flód

Entry preview:

Add Hér is seó endebyrdnes mónan gonges and sǽflódes. On ðreóra nihta ealdne mónan wanað se sǽflód oþ ꝥ se móna bið .xi. nihta eald. Of xi. níhta ealdum mónan weaxeð se sǽflód oþ .xviii. nihta ealdum mónan, Angl. xi. 6, § 5

sǽ-hund

(n.)
Grammar
sǽ-hund, es; m.
Entry preview:

A sea-hound Scilla ðet is sǽhund gecweden, An. Ox. 26, 61

sǽ-minte

Entry preview:

Seómint altea vel eviscus, Wrt. Voc. i. 32, 12. Add

Linked entry: seó-mint

sǽ-scill

(n.)
Entry preview:

a sea-shell Hé wæs nacod and on carcern onsænded, and þǽr wæs understregd mid sǽscellum and mid scearpum stánum (cf. mittitur in carcerem ubi . . . fragmenta testarum subter eum sternebantur, Bede&#39;s Life of Felix), Shrn. 51, 13

sǽ-steorra

(n.)
Grammar
sǽ-steorra, an; m.
Entry preview:

A star which guides mariners at sea; stella maris, a title given to the Virgin Mary, from the erroneous belief that it expressed the etymological meaning of the Hebrew name Miriam, Mary Nú is hyre nama gereht . . . sǽsteorra . . . Sǽsteorra heó is gecweden

sǽ-troh

Similar entry: trog

salt-haga

Similar entry: sæltna