Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

up-ness

(n.; adj.)
Grammar
up-ness, e; f.
Entry preview:

Height Ðú ðe oferwríhst mid wæterum hire upnyssa qui tegis aquis superiora eius, Ps. Lamb. 103, 3

Linked entry: up

drýg-scód

(adj.)
Grammar
drýg-scód, adj.
Entry preview:

Dry-shod Þæt folc fór betwux þám twám wæterum on þám grunde ealle drýgsceóde, Wlfst. 293, 17

þæran

(v.)
Grammar
þæran, (? þærran)
Entry preview:

to dry, wipe Hé ðá hét geótan wæter on mundleów and ongan his þegna fét þweán and þæran (other MSS. have þar an, þær ana; the Latin in Jn. 13, 5 is extergere.

Linked entries: þerran þirran

rignan

Grammar
rignan, <b>I a.</b> add: (a α)
Entry preview:

</b> add :-- Hit swá swíðe rínde ꝥ hié hæfdon wæter genóg onufan þǽre dúne, Ors. 6, 13; S. 268, 16. Add Unmǽte rénas ríndon, Gr. D. 196, 2. Þí geáre manig seah meoloc rínan of heofonum, Shrn. 30, 10

ǽtren

(adj.)
Entry preview:

Ǽterno wǽte. Lch. ii. 16, 13. Ǽtternes venenosi , Rtl. 122, 26. Ne ðǽr ( Ireland) monn ǽnigne ǽtterne (ǽtrene, v. l. ) wyrm ne gesihþ, Bd. l, I; S. 474, 33. Wæs þǽra wyrma oroð and éþung ǽterne, Nar. 14, 16. Ǽt(r)ene venefici , Bl. Gl.

ge-wring

(n.)
Grammar
ge-wring, es; n. [ge-wringan comprimere, wringan to wring, torquere]

What one can wring or press outdrinkstrong drinkpotussiceraσίκερα

Entry preview:

What one can wring or press out, drink, strong drink; potus, sicera = σίκερα Sicera ælces cynnes [MS. kynnes] gewring bútan wíne and wætere what one can press out of every kind, except wine and water, Ælfc. Gl. 32; Som. 61, 120; Wrt. Voc. 27, 48

Linked entry: -wring

un-eáðlácn

(adj.)
Grammar
un-eáðlácn, un-eáðlácne?, -lǽcne; adj.

Not easily cured

Entry preview:

Seó wǽte wyrcþ uneáþlácna áðla, 226, 15

ge-þring

(n.)
Grammar
ge-þring, es; n. [ge-þringan to press]
Entry preview:

A press, tumult, crowd, throng; tŭmultus, turba Ofer wætera geþring over the throng of waters, Chr. 975; Erl. 126, 21; Edg. 47: Andr. Kmbl. 736; An. 368: Beo. Th. 4271; B. 2132. Wæs giþring there was a throng, Lk. Skt. Rush. 8, 42.[O.

Linked entry: ge-þryng

búc-ful

(n.)
Grammar
búc-ful, -full, e; f.
Entry preview:

A pitcherful Him wearþ ðá geboren to búcful wæteres a pitcherful of water was then borne to him, Homl. Th. ii. 422, 29

ge-dríf

(n.)
Grammar
ge-dríf, es; n.

A drivingmovement

Entry preview:

A driving, movement Ðæs lyftes gedríf, ðæs wæteres gedríf the regions of air and water, Salm. Kmbl. 186, 22

þeóster-full

(adj.)
Grammar
þeóster-full, (þístre-, þrýstre-); adj.
Entry preview:

Full of darkness, dark, obscure Þeóstorfull wæter tenebrosa aqua, Ps. Spl. 17, 13. Ðín líchama byþ þýsterfull ( tenebrosum ), Mt. Kmbl. 6, 23. Þéstreful tenebrosa, obscura, Hpt. Gl. 483, 53. Of þrýstrefulre de latebroso, tenebroso, 458, 52.

bæc-ern

Entry preview:

Ꝥ ealle neódbehéfness, ꝥ is wæter, myll, orceard, bæcern (pistrinum), oððe mistlice cræftas wiðinnan minstre beón gegánne, R. Ben. I. 112, 15.

ge-sígan

Entry preview:

Add: to sink or fall back Gesáh relabitur, Germ. 401, 12. of the depression of a surface, to sink Þý lǽs þider in yfel pohha gesige, Lch. ii. 208, 18. of the movement of a fluid, to run into or out of Gyf wæter on eáran swýþe gesigen (-siged, v.l.

ge-dúfan

Entry preview:

Gif hit ( the ordeal) sý wæter, ꝥ hé gedúfe óðre healfe elne on þám rápe, Ll. Th. i. 212, 2. fig. to plunge into sin, &amp; c.

ge-soden

(v.; part.)
Grammar
ge-soden, part. [soden, pp. of seóðan to seethe]
Entry preview:

Gesoden mæt on wætere elixus cĭbus, 31; Som. 61, 87; Wrt. Voc. 27, 17. Gesoden wín defrūtum vīnum, 32; Som. 62, 8; Wrt. Voc. 27, 62

stearclíce

(adv.)
Grammar
stearclíce, adv.
Entry preview:

E.) on feaht ǽgðer ge be wætere ge be lande made a vigorous assault upon it by land and water, Chr. 1016; Erl. 156, 32

ge-hréran

Entry preview:

Add: to stir together, mix up material Gehrér twá ǽgru on hatum wætere, Lch. ii. 76, 28. Dó méle fulne buteran on, and gehrére tógædere, 86, 18. of the operation of natural forces, to set in violent motion Þurh winda gryre wolcn wæs gehréred, Dóm.

á-drincan

Entry preview:

Ðeáh ðe hié ǽr eorþe bewrigen hæfde, oððe on wætere ádruncan, Bl. H. 95, 15. Ðǽr wearþ monig mon ofslægen and ádruncen, Chr. 853; P. 66, 2: Ors. 2, 5; S. 82, 27.

ge-reording

(n.)
Grammar
ge-reording, -ung, e; f.
Entry preview:

Ofer wæteru gereordunga super aquam refectionis, Ps. Spl. 22, 2. Giriording a meal, Lk. Skt. Rush. 12, 19, 37

ge-sceaft

Grammar
ge-sceaft, <b>; I 2 a.</b>
Entry preview:

Add Seó wæteres gesceaft liquidum elementum, Gr. D. 220, 17. ꝥ is s