Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fǽman

Entry preview:

Add: of fluids, when boiling Wyl wæter on croccan, dó hunig on, fleót simle ꝥ fám of oþ hit nelle má fǽman, Lch. ii. 104, 20.

niþer

Entry preview:

wæter ic niðer (not neðer, v. Angl. i. 509) ágeát aquam effudi, Nar. 8, 10. Betwix deádum mannum bið þín earding-stów niðer on eorðan, 50, 28. Wearþ hine niðer on þæt nióbedd, Gen. 343. Niðer under næssas, Sat. 31.

ǽtren

(adj.)
Entry preview:

Ǽterno wǽte. Lch. ii. 16, 13. Ǽtternes venenosi , Rtl. 122, 26. Ne ðǽr ( Ireland) monn ǽnigne ǽtterne (ǽtrene, v. l. ) wyrm ne gesihþ, Bd. l, I; S. 474, 33. Wæs þǽra wyrma oroð and éþung ǽterne, Nar. 14, 16. Ǽt(r)ene venefici , Bl. Gl.

þæran

(v.)
Grammar
þæran, (? þærran)
Entry preview:

to dry, wipe Hé ðá hét geótan wæter on mundleów and ongan his þegna fét þweán and þæran (other MSS. have þar an, þær ana; the Latin in Jn. 13, 5 is extergere.

Linked entries: þerran þirran

rignan

Grammar
rignan, <b>I a.</b> add: (a α)
Entry preview:

</b> add :-- Hit swá swíðe rínde ꝥ hié hæfdon wæter genóg onufan þǽre dúne, Ors. 6, 13; S. 268, 16. Add Unmǽte rénas ríndon, Gr. D. 196, 2. Þí geáre manig seah meoloc rínan of heofonum, Shrn. 30, 10

drýg-scód

(adj.)
Grammar
drýg-scód, adj.
Entry preview:

Dry-shod Þæt folc fór betwux þám twám wæterum on þám grunde ealle drýgsceóde, Wlfst. 293, 17

up-ness

(n.; adj.)
Grammar
up-ness, e; f.

Height

Entry preview:

Height Ðú ðe oferwríhst mid wæterum hire upnyssa qui tegis aquis superiora eius, Ps. Lamb. 103, 3

Linked entry: up

ge-þring

(n.)
Grammar
ge-þring, es; n. [ge-þringan to press]
Entry preview:

A press, tumult, crowd, throng; tŭmultus, turba Ofer wætera geþring over the throng of waters, Chr. 975; Erl. 126, 21; Edg. 47: Andr. Kmbl. 736; An. 368: Beo. Th. 4271; B. 2132. Wæs giþring there was a throng, Lk. Skt. Rush. 8, 42.[O.

Linked entry: ge-þryng

ge-wring

(n.)
Grammar
ge-wring, es; n. [ge-wringan comprimere, wringan to wring, torquere]

What one can wring or press outdrinkstrong drinkpotussiceraσίκερα

Entry preview:

What one can wring or press out, drink, strong drink; potus, sicera = σίκερα Sicera ælces cynnes [MS. kynnes] gewring bútan wíne and wætere what one can press out of every kind, except wine and water, Ælfc. Gl. 32; Som. 61, 120; Wrt. Voc. 27, 48

Linked entry: -wring

un-eáðlácn

(adj.)
Grammar
un-eáðlácn, un-eáðlácne?, -lǽcne; adj.

Not easily cured

Entry preview:

Seó wǽte wyrcþ uneáþlácna áðla, 226, 15

búc-ful

(n.)
Grammar
búc-ful, -full, e; f.

A pitcherful

Entry preview:

A pitcherful Him wearþ ðá geboren to búcful wæteres a pitcherful of water was then borne to him, Homl. Th. ii. 422, 29

ge-dríf

(n.)
Grammar
ge-dríf, es; n.

A drivingmovement

Entry preview:

A driving, movement Ðæs lyftes gedríf, ðæs wæteres gedríf the regions of air and water, Salm. Kmbl. 186, 22

þeóster-full

(adj.)
Grammar
þeóster-full, (þístre-, þrýstre-); adj.
Entry preview:

Full of darkness, dark, obscure Þeóstorfull wæter tenebrosa aqua, Ps. Spl. 17, 13. Ðín líchama byþ þýsterfull ( tenebrosum ), Mt. Kmbl. 6, 23. Þéstreful tenebrosa, obscura, Hpt. Gl. 483, 53. Of þrýstrefulre de latebroso, tenebroso, 458, 52.

ge-sígan

Entry preview:

Add: to sink or fall back Gesáh relabitur, Germ. 401, 12. of the depression of a surface, to sink Þý lǽs þider in yfel pohha gesige, Lch. ii. 208, 18. of the movement of a fluid, to run into or out of Gyf wæter on eáran swýþe gesigen (-siged, v.l.

ge-dúfan

Entry preview:

Gif hit ( the ordeal) sý wæter, ꝥ hé gedúfe óðre healfe elne on þám rápe, Ll. Th. i. 212, 2. fig. to plunge into sin, &amp; c.

bæc-ern

Entry preview:

Ꝥ ealle neódbehéfness, ꝥ is wæter, myll, orceard, bæcern (pistrinum), oððe mistlice cræftas wiðinnan minstre beón gegánne, R. Ben. I. 112, 15.

ge-reording

(n.)
Grammar
ge-reording, -ung, e; f.

A meal, refectionprandium, refectio

Entry preview:

Ofer wæteru gereordunga super aquam refectionis, Ps. Spl. 22, 2. Giriording a meal, Lk. Skt. Rush. 12, 19, 37

á-drincan

to drink up, quench thirstto be drownedto be sunk to be drownedcrapulatus (a vino)

Entry preview:

Ðeáh ðe hié ǽr eorþe bewrigen hæfde, oððe on wætere ádruncan, Bl. H. 95, 15. Ðǽr wearþ monig mon ofslægen and ádruncen, Chr. 853; P. 66, 2: Ors. 2, 5; S. 82, 27.

ge-soden

(v.; part.)
Grammar
ge-soden, part. [soden, pp. of seóðan to seethe]
Entry preview:

Gesoden mæt on wætere elixus cĭbus, 31; Som. 61, 87; Wrt. Voc. 27, 17. Gesoden wín defrūtum vīnum, 32; Som. 62, 8; Wrt. Voc. 27, 62

stearclíce

(adv.)
Grammar
stearclíce, adv.
Entry preview:

E.) on feaht ǽgðer ge be wætere ge be lande made a vigorous assault upon it by land and water, Chr. 1016; Erl. 156, 32