Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

cwealmberend-lic

(adj.)
Grammar
cwealmberend-lic, adj.
Entry preview:

Pernicious, pestiferous Syndon twá cynn*-*ryno unrótnesse, án hálwendlic and óder cwylmberendlic (cwyldbærendlic, v. l. ), Nap. 15

Linked entry: cwildberend-lic

Eoforwíc-scír

Entry preview:

Eádweard cyng grét Tostig eorl and ealle míne þegenas on Eoferwícscíre, C. D. vi. 203, 22. Add

on-wæcnian

(v.)
Entry preview:

Of þám þrím sunum wearð onwæcnad eall manna cynn, Angl. xi. 2, 38. Onwæcnod, 3, 59. Add

ge-séclod

(v.)
Grammar
ge-séclod, part.

Taken sick, illægrōtus

Entry preview:

Taken sick, ill; ægrōtus Warþ se cyng geséclod the king was taken sick, Chr. 1093; Erl. 228, 22

Norren

(adj.)
Grammar
Norren, Noren; adj.

NorseNorwegian

Entry preview:

Norse, Norwegian Se Norrena cyng, Chr. 1066; Erl. 201, 12. Ólaf ðæs Norna cynges sunu, 201, 34

ge-sæhtlian

(v.)
Grammar
ge-sæhtlian, p. ode, ade; pp. od, ad [sæhtlian to reconcile]

To reconcilereconcĭlĭare

Entry preview:

To reconcile; reconcĭlĭare Wearþ Eádgár wið ðone cyng gesæhtlad Edgar was reconciled with the king, Chr. 1091; Erl. 228

Linked entries: sehtlian ge-sehtlian

in-bryrdness

Entry preview:

Hú manega cynn sýn þǽre inbryrdnesse (on-, v.l.) quot sunt genera compunctionis, Gr. D. 244, 23: 242, 1. Add

Linked entry: on-bryrdness

ǽtren

(adj.)
Entry preview:

Cynna ǽterna (cynn ǽterne, R.) genimina uiperarum , Lk. L. 3, 7. Cynn ǽttema progenies uiperarum . Mt. L. 3, 7: 23, 33. Æterna. 12, 34. Add

scipian

(v.)
Grammar
scipian, p. ode
Entry preview:

To put in order, equip, man a ship Ðá lǽt Eádweard cyng scypian XL snacca, Chr. 1052; Erl. 183, 33

Peohtas

(n.)
Grammar
Peohtas, pl.
Entry preview:

Ðridde cynn Breotone onféng on Pehta dǽle, Bd. 1, 1; S. 474, 17-25. On Peohta gereorde, S. 474, 4. Pehta cynn, 5, 24; S. 646, 33. Hí sceoldon feohton wið Pyhtas (Pihtas, MS. A.). Heó ðá fuhton wið Pyhtas, Chr. 449; Erl. 13, 6

Linked entry: Pyhtas

Normandíg

(n.)
Grammar
Normandíg, e; f.

Normandy

Entry preview:

Normandy Willelm cyng fór ofer sǽ tó Normandíg, and Eádgár cild com of Scotland tó Normandíge, Chr. 1074; Erl. 212, 3-4

nefe

(n.)
Grammar
nefe, (?), an ; f.
Entry preview:

A grand-daughter Se cyng blissode on his ylde ꝥ hé geseah his nefan (nefenan?) mid hire were, Ap. Th. 27, 9

Linked entry: fór-nefe

yfelian

(v.)
Entry preview:

Add Þæt mennisce cynn bið á yfeled and á in forwyrd gelǽded omnia mala erunt; interitus generis humani , Verc. Först. 120, 5

sund-hwæt

(adj.)
Grammar
sund-hwæt, adj.
Entry preview:

-Sǽfisca cynn swimmaþ sund*-*hwate, ðǽr se swéta stenc út gewítaþ (-eþ?), Exon. Th. 363, 21; Wal. 57

on-hebban

Entry preview:

Add: of revolt, to raise oneself against authority Hit gelamp þæt West-Wealas onhófon hí ongeán Ecgbriht cyng, Cht. Crw. 18, 2

Scrobbesbyrig-scír

(n.)
Grammar
Scrobbesbyrig-scír, and later Scrob-scír; f.
Entry preview:

Shropshire Ðá wæs se cyng gewend ofer Temese intó Scrobbesbyrigsctre, Chr. 1006; Erl. 140, 29. Hugo eorl of Scrobscíre, 1094; Erl. 230, 37

ge-smeáh

(n.)
Grammar
ge-smeáh, gen. -smeáges[?]; n.

Intrigue

Entry preview:

Intrigue Ðǽr wearþ se cyng of France þurh gesmeáh gecyrred there the king of France was turned back by intrigue, Chr. 1094; Erl. 230, 23

fer-scipe

(n.)
Grammar
fer-scipe, es; m.

Societyfellowshipsŏcietas

Entry preview:

Society, fellowship; sŏcietas To healfnm fó se cyng, to healfum se ferscipe dīmĭdium căpiat rex, dīmĭdium sŏciĕtas, L. Ath. v. 2; Wilk. 65, 19

gift-búr

Entry preview:

Se quadrans forðstæpð wel orglíce swylce hwylc cyng of his giftbúre stæppe geglenged, Angl. viii. 299, I. Of gyftbúre de thalamo Ps. Rdr. 18, 6. Add

lang-scip

(n.)
Grammar
lang-scip, es; n.
Entry preview:

A long-ship, a large war-ship Ðá hét Alfred cyng timbran langscipu [other MSS. lange scipu] ongén ða æscas, Chr. 897; Erl. 95, 11