Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ymb-snidenness

(n.)
Grammar
ymb-snidenness, e; f.
Entry preview:

Circumcision Wén is ðæt eówer sum nyte hwæt sý ymbsnidennys, Homl. Th. i. 92, 30. Se intinga ðære æftran ymbsnidennysse, Jos. 5, 6. Beóð éstfulle heortan mid dæghwonlícere ymbsnidenysse áfeormode, Homl. Th. i. 98, 14.

Linked entry: sniden-ness

ge-mǽnan

(v.)
Grammar
ge-mǽnan, p. de; pp. ed [ge-mǽne communis] .
Entry preview:

to MEAN, to signify; sibi velle, significare Hwæt gemǽnaþ ðás lamb quid sibi volunt agnæ istæ? Gen. 21, 29. Ic wéne ðæt ðú nyte hwæt ðis gemǽne I expect that thou wilt not know what this means, Btwk. Scrd. 18, 26. Hwæt gemǽnaþ ða ðreó útfaru?

Linked entries: mǽnan mǽnan

cenning-stów

(n.)
Grammar
cenning-stów, e; f.
Entry preview:

A birth-place Hé befrán hwǽr Crístes cenningstów wǽre sciscitabatur ubi Christus nasceretur, Hml. Th. i. 78, 11. Hí his cenningstówe geáxodon, 80, 24

lopystre

(n.)
Grammar
lopystre, an; f.

A lobstera locust

Entry preview:

Hwæt féhst ðú on sǽ? Crabban and lopystran quid capis in mari? Cancros et polypodes, Coll. Monast. Th. 24, 13. Lopestro (loppestra, Rush.) lucustas, Mk. Skt. Lind. 1, 6

-mód

(suffix)
Grammar
-mód, in composition of adjectives.
Entry preview:

v. ácol-, an-, án-, ǽttren-, ǽwisc-, blíðe-, deór-, dreórig-, eád-, eáð-, forht-, freórig-, gál-, gealg-, geómor-, gewealden-, glæd-, gleáw-, gúþ-, heáh-, heán-, heard-, hreóh-, hreówig-, hwæt-, irre-, láðwende-, leóht-, meagol-, meaht-, micel-, ofer-

gedwǽs-mann

(n.)
Grammar
gedwǽs-mann, es; m.
Entry preview:

Ús sceamað tó secgenne ealle ðá sceandlican wiglunga þe gedwæsmenn (sotmen, v.l.) gedrífað . . . þonne hí hwæt onginnað, Hml. S. 17, 101

ge-nyhtsumian

(v.)
Grammar
ge-nyhtsumian, -nihtsumian; p. ode; pp. od
Entry preview:

To suffice, abound; abundare Gemǽru and dene genyhtsumiaþ hwǽte convalles abundabunt frumento, Ps. Surt. 64, 14. Genyhtsumegende abundantes, Ps. Surt. 72, 12

Linked entry: nyhtsumian

port-geat

Entry preview:

Hé beseah tó þǽre hálgan Crístes róde tácne hwǽr heó uppan þám portgeate stód mid árwurðnysse áfæstnod, Hml. S. 23, 500. Add

wyrt-gemang

Entry preview:

Wæs sóht hwǽr se lǽce wǽre þe cúþe wyrt-gemang wyrcan cum medicus atque pigmentarius esset quaesitus, Gr. D. 318, 2. Add

heard-heortness

(n.)
Grammar
heard-heortness, e; f.
Entry preview:

Hard-heartedness Hwæt is seó stǽnige eorþe búton heardheortnyss what is the stony ground but hard-heartedness, Homl. Th. ii. 90, 35. Þurh ðone wah seó heardheortnes ðara hiéremonna per parietem duritia subditorum, Past. 21, 3; Swt. 153, 24.

ge-treówlíc

(adj.)
Grammar
ge-treówlíc, adj.

Faithfulfĭdēlis

Entry preview:

Us is swíðe uncúþ hwæt úre yrfeweardas getreówlíces dón willon æfter úrum lífe it is quite unknown to us how faithfully our heirs will act after our life, Blickl. Homl. 51, 36

þeorf-dæg

(n.)
Grammar
þeorf-dæg, es; m.
Entry preview:

A day on which unleavened bread was to be eaten Ðæt geríst preóstum tó witanne hwæt beó betwyx Eástron and ðeorfdagum.

ísen

(adj.)
Grammar
ísen, adj.
Entry preview:

Hwæt ylst þú ús on smiþþan þínre búton ísene fýrspearcan (ferreas scintillas), Coll. M. 31,5. Add: —

æt-bredendlíc

(adj.)
Grammar
æt-bredendlíc, adj. [æt-bredende, part. of ætbredan to take away]

Taking awayablativus

Entry preview:

Taking away; ablativus Ætbredendlíc is ablativus: mid ðam casu biþ geswutelod swá hwæt swá we ætbredaþ oðrum, oððe swá hwæt swá we underfóþ æt óðrum, oððe hwanon we faraþ, — Fram ðisum menn ic underféng feóh ab hoc homine pecuniam accepi, Fram ðisum

bearn

(n.)
Grammar
bearn, es; n.

A barley-placea BARNhoneum

Entry preview:

A barley-place, a BARN; honeum He gadereþ hys hwǽte on his bearn congregabit triticum suum in horreum, Mt. Kmbl. Hat. 3, 12

hridrian

(v.)
Grammar
hridrian, p. ode

To siftwinnow

Entry preview:

To sift, winnow Satanas gyrnde ðæt hé eów hridrude swá swá hwǽte Satanas expetivit vos ut cribraret sicut triticum, Lk. Skt. 22, 31

an-medla

Grammar
an-medla, l. -médla,
Entry preview:

and add Hwǽr beóð þonne his wlencea and his anmédlan?, Bl. H. 111, 34. v. on-médla in Dict., and cf. an-mód

bær-líc

(n.; adj.)
Grammar
bær-líc, es; m.? Substitute: bær-lic; adj.

Of barley

Entry preview:

[ꝥ acersǽd hwǽte . . . ꝥ (acersǽd) bærlic . . . ꝥ acersǽd áten, Chr. 1124; P. 254, 15.]

migoþa

(n.)
Grammar
migoþa, migþa, micgþa, an; m.

Urine

Entry preview:

Swá hwæt swá ðæne migþan gelet, 4, 6; Lchdm. i. 90, 26: 7, 3; Lchdm. i. 98, 8: 152, 1; Lchdm. i. 278, 4

potian

(v.)
Entry preview:

to push, thrust, strike, butt Hwæt wǽron hí, búton fearra gelícan, ðá ðá hí, mid leáfe ðære ealdan ǽ, heora fýnd mid horne líchamlícere mihte potedon? Homl. Th. i. 522, 25.