Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

neáh-mann

(n.; prefix)
Grammar
neáh-mann, néh-mann, es; m.

A neighbour

Entry preview:

A neighbour Him se gesíþ eác fultumade and ealle ða neáhmenn juvante etiam comite ac vicinis omnibus, Bd. 4, 4; S. 571, 14. Ða néhmen vicini, 1, 33; S. 499, 10. Úrum neáhmannum vicinis nostris, Ps. Th. 79, 6: Shrn. 73, 35

eáwisc-nesse

(n.)
Grammar
eáwisc-nesse, ǽwisc-nesse
Entry preview:

openness, manifestness On ǽwiscnesse in propatulo (Ald. 3, 12), Wrt. Voc. ii. 75, 16. (cf. in propatulo, in manifesto (Ald. 21, 7), 77, 62): 46, 57. Cf. eáwisc-lic, eáwisc-líce, eáwunga

líf-neru

(n.)
Grammar
líf-neru, e; f.

food

Entry preview:

Support of life, food Tó lífnere Andr. Kmbl. 2180; An. 1091

neáh-freónd

(n.)
Grammar
neáh-freónd, es; m.

A near friend or relation

Entry preview:

A near friend or relation Ðǽr wæs mycel menigo manna gegaderod his mága and eác óðra his néhfreónda, Guthl. 12; Gdwin. 56, 22

neáh-gebýrild

(n.)
Grammar
neáh-gebýrild, es; m.

A neighbour

Entry preview:

A neighbour Néhebýrildas vicinas, Lk. Skt. Lind. 15, 9

Linked entry: ge-býrild

neáh-gebýren

(n.)
Grammar
neáh-gebýren, e; f.

A neighbour

Entry preview:

A neighbour Heó clypaþ hyre frýnd and néhhebýryna (-byrna, MS. A.) convocans amicas et vicinas, Lk. Skt. 15, 9

Linked entry: ge-býren

neáh-sibb

(n.)
Grammar
neáh-sibb, e; f.

Relationship

Entry preview:

Relationship Néhsibbe propinquitatis, Wrt. Voc. ii. 66, 36

Linked entry: feor-sibb

neód-spearuwa

(n.)
Grammar
neód-spearuwa, an ; m.

An active, restless sparrow

Entry preview:

An active, restless sparrow (cf. (?) sparuwe is a cheaterinde brid; cheatereð euer ant chirmeð, A. R. 152), Ps. Th. 123, 6

Linked entry: spearwa

neód-weorþung

(n.)
Grammar
neód-weorþung, e; f.

Great honouring

Entry preview:

Great honouring For naman ðínes neódweorþunge propter nomen tuum. Ps. Th. 142, 11

hreóh-nes

Entry preview:

Add: hreów-nes. storm, tempest (lit. or fig.) Wearð ðáre sǽ smiltnesse áwænd fǽringa and wearð micel reównes áweht, swá ꝥ seó sǽ cnyste þá heofonlican tungla, Ap. Th. 10, 26.

Linked entry: hreóh

fór-neáh

(adv.)
Grammar
fór-neáh, fór-neán; adv.

Very nearlynighnearlyalmostaboutprŏpefĕrepænepaulo mĭnuscircĭter

Entry preview:

Very nearly, nigh, nearly, almost, about; prŏpe, fĕre, pæne, paulo mĭnus, circĭter Fórneáh fĕre, Ælfc. Gr. 33; Som. 37, 50. Fórneáh oððe hwæt-hwega hí fordydon me on eorþan paulo mĭnus consummāvērunt me in terram, Ps. Lamb. 118, 87: 93, 17. Seó upastíhþ

ge-nyhtsum-nes

(n.)
Grammar
ge-nyhtsum-nes, -ness, -nis, -niss, e; f.

An abundance, plentyabundantia

Entry preview:

An abundance, plenty; abundantia In mínre genyhtsumnisse in mea abundantia, Ps. Surt. 29, 7: 64, 12

neáh-sibb

Grammar
neáh-sibb, near relationship.
Entry preview:

Neáhsibbe propinquę necessitudinis, An. Ox. 2810. Add

neah-tíd

(n.)
Grammar
neah-tíd, neáh-þeód.
Entry preview:

Transpose these

ǽl-net

(n.)
Grammar
ǽl-net, es; n.

An eel netrete anguillare

Entry preview:

An eel net; rete anguillare Gesomnedon ða ǽlnet ǽghwonon ðe hí mihton retibus anguillaribus undique collectis, Bd. 4,13; S. 582, 44

cearleás-nes

freedom from care, security, carelessness.

Entry preview:

freedom from care, security, carelessness

net-gearn

(n.)
Grammar
net-gearn, es; n.

Net-yarnstring for making nets

Entry preview:

Net-yarn, string for making nets Án cliwen gódes nettgernes, Cod. Dip. Kmbl. iii. 451, 7

net-ráp

(n.)
Grammar
net-ráp, es; m.

A toil

Entry preview:

A toil Netrápas plagas, Wrt. Voc. i. 48, 26 : 57, 21

searu-net

(n.)
Grammar
searu-net, searu-nett, es; n.
Entry preview:

an armour-net, or a net ingeniously wrought, a coat of mail On him byrne scán, searonet seowed smiþes orþancum, Beo. Th. 816; B. 406. a net of treachery or guile, a net (metaph.), a snare, wile Mé elþeódige inwitwrásne, searonet seóþaþ, Andr. Kmbl

bitter-nes

(n.)

bitterness

Entry preview:

bitterness, Scint. 61