Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

pur

(n.)
Entry preview:

Ráradumbla, ðæt is pur onocrotalus, 62, 21

ge-þeódendlíc

(adj.)
Grammar
ge-þeódendlíc, adj.
Entry preview:

Conjunctive, joining; copulativus Copulativæ ðæt synd geþeódendlíce copulativæ, that is, joining together, Ælfc. Gr. 44; Som. 45, 36

scýr-mǽlum

(adv.)
Grammar
scýr-mǽlum, adv.
Entry preview:

Stormily Seó orsorhnes gǽþ scýrmǽlum swá ðæs windes þys prosperam fortunam videas ventosam, Bt. 20: Fox 72, 4

sceolh

(adj.)
Grammar
sceolh, sceol; adj.
Entry preview:

Oblique, wry: — Of ðæm sceolan de scevo. Wrt. Voc. ii. 26, 67 : 85, 10. Sceolan scevi, 91, 47

Linked entry: be-scílan

slǽpor

(adj.)
Grammar
slǽpor, adj.
Entry preview:

Addicted to sleep Ne beó ðú tó slǽpor, forðan ðe slép fét unhǽlo ðæs líchoman. Prov. Kmbl. i

súþ-eástende

(n.; adj.)
Grammar
súþ-eástende, es; m.
Entry preview:

The south-east end Ðæt ( India ) is se súþ*-*eástende ðisses middangeardes, Bt. 29, 3; Fox 106, 22

undern-swǽsendu

(n.)
Grammar
undern-swǽsendu, pl.

Breakfast

Entry preview:

Breakfast Ðæt hé mid ðý biscope sǽte æt his undernswǽsendum ( ad prandium ), Bd. 3, 6; S. 528, 13

un-geleáf

(adj.)
Grammar
un-geleáf, adj.

Unbelieving

Entry preview:

Unbelieving Ne magon ðǽr eard niman ungeleáfe menn qui non credunt inhabitare in eo, Ps. Th. 67, 19

Linked entry: ge-leáf

un-bereáfigendlíc

(adj.)
Grammar
un-bereáfigendlíc, adj.

Not to be taken away

Entry preview:

Not to be taken away Syle mé ðæt unbereáfigendlíc gebæd ðínre fulfremednysse, Homl. Skt. ii. 23 b, 242

Linked entry: be-reáfigendlic

un-wemness

(n.)
Grammar
un-wemness, e; f.

Purity

Entry preview:

Purity Ðæt ða clǽnan and ða unwemman hira clǽnnysse and hiora unwemnysse forð gehióldan, Homl. Ass. 207, 422

un-stedefulness

(n.)
Grammar
un-stedefulness, e; f.

Instabilityinfestatio

Entry preview:

Instability; but the word glosses infestatio Aelc unstydfulnis ðæs unclǽnes gástes omnis infestatio inmundi spiritus, Rtl. 122, 24

Linked entry: stedefulness

wæter-will

(n.)
Grammar
wæter-will, es; m.
Entry preview:

A spring of water Ðæt man weorðige wæterwyllas oþþe stánas, L. C. S. 5; Th. i. 378, 20

wamm-scyldig

(adj.)
Grammar
wamm-scyldig, adj.
Entry preview:

Sinful, criminal Ne mæg ðǽr (paradise in*-*witfull ǽnig geféran, womscyldig mon, Cd. Th. 58, 20; Gen. 949

winter-scúr

(n.)
Grammar
winter-scúr, es; m.
Entry preview:

A winter shower Ne mæg ðǽr wearm weder ne winterscúr wihte gewyrdan, Exon. Th. 198, 31; Ph. 18

ýþ-lád

(n.)
Grammar
ýþ-lád, e; f.
Entry preview:

A way across the waves Gode þancedon ðæs ðe him ýþláde eáðe wurdon, Beo. Th. 461; B. 228

wunden-stefna

(n.)
Grammar
wunden-stefna, an; m.

A ship with curved prow

Entry preview:

A ship with curved prow Wundenstefna gewaden hæfde, ðæt ða líðende land gesáwon, Beo. Th. 445; B. 220

Linked entry: -stefna

á-fæstan

(v.)
Grammar
á-fæstan, p. te
Entry preview:

To entrust, let out land to a person Hé áfæste wín-geard ðǽm londbígengum, Mk. R. 12, l

folc-herpaþ

(n.)
Grammar
folc-herpaþ, folc-herepaþ, es; m.

highway

Entry preview:

The public road, highway On ðone folc-hearpað; ondlang ðæs hearpaðes, C. D. iii. 393, 14: 463, 17

ge-swimman

(v.)
Grammar
ge-swimman, pp. ge-swummen
Entry preview:

To swim þá hié hæfdon feórðan dǽl þǽre eá geswummen jam quartam fluminis partem natauerant, Nar. 10, 31

ir-furlang

Entry preview:

On irfurlanges díc; and of irfurlanges díc ðæt on mǽrdíc, C. D. Hi. 405, 32. Cf. (?) furlang; II. (?)

Linked entry: fur-lang