Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

yfel-wilnian

(v.)
Grammar
yfel-wilnian, p. ode
Entry preview:

glosses malignari Hú fela yfelwilnode ( malignatus est ) fýnd on hálgum, Ps. Lamb. 73, 3. Nelle gé wyrian ł yfelwilnian nolite malignari, 104, 15

Arabisc

(adj.)
Grammar
Arabisc, adj.
Entry preview:

Arabian Arabisc man hic et haec Arabs, Ælfc. Gr. Z. 65, 12. Hie Fenix, swá hátte án fugel on Arabiscre ðeóde, 70, 12

bócian

(v.)
Entry preview:

Þreó hída ðe Oswald bisceop bócað Héhstáne his þægne þreora monna dæg on ðá gerád . . . C. D. iii. 19, 10 : 20, 32. Add

byht

Grammar
byht, [cf. búgan].
Entry preview:

Ðér sæ díc útt scǽtt æt ðám bihtæ, C. D. v. 74, 2. On heges byhte; of ðám byhte, iii. 419, 16. Add

cradel

Entry preview:

Hé læg on cradole (-ule, v. l. ) bewunden ealswá óðre cild dóð, Wlfst. 17, 1. Cradelas cunabula, Wrt. Voc. ii. 137, 27. Add

cennend

(n.)
Grammar
cennend, es; m.
Entry preview:

A parent Eádge wǽron þá æþelan cennend Sancte Jóhannes, Bl. H. 161, 32. Be þǽra cennendra gefyrhtum, 163, 26. On þǽm cennendum, 16

creás-lic

(adj.)
Grammar
creás-lic, adj.
Entry preview:

Dainty, rich (of food) Sume þá preóstas þe worold*-*welan habbað . . . scolon máran and creáslicran fódan ( maiorem annonam ) habban on mynstre, Nap. 13

dynge

(n.)
Grammar
dynge, a storm. Substitute: <b>dynges mere</b>?
Entry preview:

Gewitan him þá Norþmen nægledcnearrum on dinges (dynges, dyniges, dinnes, v. ll. ) mere ofer deóp wæter Difelin sécan, Chr. 937; P. 109, 12

fæst-mód

steadfast

Entry preview:

of constant mind, steadfast. Hé tómiddes þám líge tó Gode ánmódlíce clypode, and on þǽre frecednysse fæstmód þurhwunode, Hml. S. 31, 872. Add

feówer-nihte

(adj.)
Grammar
feówer-nihte, adj.
Entry preview:

Four days old Hit wæs on feówornihtne (feówer nihta ealdne, v. l.) mónan in luna quarto, Bd. 5, 3; Sch. 564, 2, 5

fild-burne

(n.)
Grammar
fild-burne, (-a?), an; f. (m.?)
Entry preview:

A stream in a plain(?) Of ðǽm aldan felde . . .; swá ondlang bróces on ðone gemǽrhagan; ofer fild*-*burnan, C. D. iii. 393, 27

Linked entry: fild

fin

(n.)

a fin

Entry preview:

a fin. Finnum squamis the word occurs in a riddle on the cuttle-fish (loligo), Aid. 251, 281, An. Ox. 26, 10. Add

fiþer-ríce

(n.)
Grammar
fiþer-ríce, es; n.

A tetrarchy

Entry preview:

A tetrarchy Philippus and Heródes Judéam feþer-rícum (fyþer-, on feówer tetrarhchan, iiii rícu, v. ll. ) tódǽldun, Chr. 12; P. 7, note 2

ge-féle

(adj.)
Grammar
ge-féle, adj.
Entry preview:

Sensitive Wiþ þǽre gefélan heardnesse þǽre lifre, Lch. ii. 160, 28: 206, 13. On þám monnum þe habbaþ swíðe gefélne magan, 176, 8

Linked entry: -féle

hirstan

(v.)

to fry

Entry preview:

to fry. Bán mín swá swá on herstan herste (confrixa) sint, Ps. Vos. Srt. 101, 4. Take here hyrstan in Dict., and add

heáh-þeód

Entry preview:

Substitute: An illustrious race Sum æþela man on þǽre héhþeóde Myrcna ríce vir de egregia Merciorum stirpe, Guth. Gr. 104, 2: 152, 19

hláf-weard

(n.)
Grammar
hláf-weard, es; m.

A stewardmajor-domo

Entry preview:

A steward, major-domo, Hé sette hine on his húse tó hláfwearde (printed hálf-) constituit eum dominum domus suae Ps. Th. 104, 17

Linked entries: healf-weard hláford

hrím-forst

(n.)
Grammar
hrím-forst, es; m.
Entry preview:

Hoar-frost Deáwas and rímforst ( pruina ), Ps. L. p. 249, 6. Hé ofslóh heora morbeámas on rímforste ( in pruina ), Ps. L. 77, 47

Lǽden-lár

(n.)
Grammar
Lǽden-lár, e; f.
Entry preview:

Latin lore, knowledge of Latin Sé þe þurh Lǽdenláre rihtne geleáfan understandan ne cunne geleornige húru on Englisc, Wlfst. 124, 29: 126, 23

líþ-wyrde

(adj.)
Grammar
líþ-wyrde, adj.
Entry preview:

Of gentle speech Hé wæs líðwyrde on þǽre tide þe hé wolde þæt ic nǽfre in écnesse nǽre mid wordum getyrged, Nap. 84