Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

eall-swá

(adv.)
Grammar
eall-swá, adv.

Also, so, so as, likewise, even as, even sosīcut

Entry preview:

Also, so, so as, likewise, even as, even so; sīcut Eallswá he sǽde sīcut dixit, Mk. Bos. 14, 16

eald-ealdfæder

(n.)

a great-grandfatherproăvus

Entry preview:

a great-grandfather; proăvus Som. Ben. Lye

eald-fæder

(n.)
Grammar
eald-fæder, ealde-fæder; indecl. in s. but sometimes gen. -fæderes and dat. -fædere are found; pl. nom. acc. -fæderas; gen. a; dat. um; m.

A grandfather, ancestor ăvus, antecessor

Entry preview:

A grandfather, ancestor; ăvus, antecessor Ealdefæder ăvus, Ælfc. Gl. 91; Som. 75, 6; Wrt. Voc. 51, 51. Ðú forþfærst to ðínum ealdfæderum tu ībis ad patres tuos, Gen. 15, 15 : Beo. Th. 751; B. 373

eald-líc

(adj.)
Grammar
eald-líc, adj.

Old, senile, venerable sĕnīlis, grăvis

Entry preview:

Old, senile, venerable; sĕnīlis, grăvis Ealdlíc sĕnīlis, Ælfc. Gr. 9, 28; Som. 11, 38: gravis, Off. Episc. 1

mann-eáca

(n.)
Grammar
mann-eáca, an; m.

An increase of human beings

Entry preview:

An increase of human beings Ðæt hié wǽron ortriéwe hwæðer him ǽnig moneáca cuman sceolde ut defectura successio crederetur (on account of pestilence no children were born alive), Ors. 4, 1; Swt. 158, 20

niht-eáge

(adj.)
Grammar
niht-eáge, -ége; adj.

Able to see at night

Entry preview:

Able to see at night Nihteáge nyctalmus, Wrt. Voc. ii. 62, 23. Nihtége nictalmus, i. 20, 8

niht-eald

(adj.)
Grammar
niht-eald, adj.

A day old

Entry preview:

A day old Gif hit biþ nihteald þiéfþ if it is a theft a day old, i. e. if a day passes between the commission of the crime and the capture of the thief, L. In. 73; Th. i. 148, 10

Linked entry: eald

ealu-fæt

(n.)

an ale-vat

Entry preview:

an ale-vat, Som. Ben. Lye

ealu-gál

(adj.)

ale-drunken

Entry preview:

ale-drunken, v. ealo-gal

un-earh

(adj.)
Grammar
un-earh, adj.

Undauntedintrepidfearless

Entry preview:

Undaunted, intrepid, fearless Unærh impavidus, intrepidus, Hpt. Gl. 502, 61. Sum cásere wæs on ðám dagum unearh on gefeohtum, Homl. Skt. ii. 27, 47. Gif mane bið ákenned on .xxii. nihta ealdne mónan se bið unearh fihtling, Lchdm. iii. 158, 11. Ðǽr mihton

æt-eáca

(n.)
Grammar
æt-eáca, an; m.
Entry preview:

An addition, appendix Etheácan appendices, An. Ox. 53, 18

eago-spind

Similar entry: hago-spind

eald-cot

Similar entry: COT

eald-cwen

Entry preview:

Dele

eald-dagas

Entry preview:

Be ðám ðe hit of ealddagum witan gerǽddan, Angl. ix. 259, 6. ꝥ > On ealddagum wæs án hús árǽred Gode tó lofe binnan þǽre byrig Gerusalem, Wlfst. 277, 13. Add

eald-fæder

Grammar
eald-fæder, ealde-fæder.
Entry preview:

Substitute the two following:

eald-fæder

(n.)
Grammar
eald-fæder, an ancestor; in pl.
Entry preview:

fathers, forefathers Ealdfædera cnósle auita stirpe, An. Ox. 1600. Þú forðfærst tó þínum ealdfæderum tu ibis ad patres tuos. Gen. 15, 15. Swá hé behét heora ealdfæderum ( patribus eorum ), Jos. 21, 41

eald-gefá

(n.)
Grammar
eald-gefá, an; m.
Entry preview:

An old foe Métte hiene his ealdgefána sum and hiene ofstang, Ors. 3, 7; S. 118, 34

eald-geféra

(n.)
Grammar
eald-geféra, an; m.
Entry preview:

An old comrade Hié hæfdon þrítig cyninga ofslagen heora ágenra ealdgeférena, Ors. 3, 11; S. 152, 24

eald-geriht

(n.)
Grammar
eald-geriht, es; n.
Entry preview:

Ancient right Waldon ðá swángeréfan ðá lǽswe forður gedrífan ... ðonne hit aldgeryhta wéron, Chh. Th. 70, 22