Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-wæstm

(n.)
Grammar
un-wæstm, es, e; m. f. n.

an evil growtha bad planta tareweedbad growthfailure of crops

Entry preview:

an evil growth, a bad plant, a tare, weed Unwæstm (ða weód, Rush.) zizania, Mt. Kmbl. Lind. 13, 38. Huona hafes unwæstm (ðæt weód, Rush.) unde habet zizania? 13, 27. Gié geadrias ðæt unwæstm, 13, 28. Ða unwæstma zizania, 13, 30, 40. Ðara wunwæstma zizaniorum

wang-stede

(n.)
Grammar
wang-stede, es; m.
Entry preview:

a place in open country, a place For*-*lǽt of ðam wangstede (cf. stópon tó ðære stówe, on ða dúne up, 1428; El. 716) réc ástígan, Elen. Kmbl. 1584; El. 794: 2205; El. 1104. Stenc út cymeþ of ðam wongstede (cf. hé séceþ dýgle stówe under dún*-*scrafum

wang-tóþ

(n.)
Grammar
wang-tóþ, es; m.
Entry preview:

A wang-tooth (in northern dialects, v.e.g. Lancashire Gloss. in E. E. D. S. Pub.), molar tooth Gif mon óðrum tóð of ásleá, gif hit sié se wongtóð geselle . iiii. Sciłł. Tó bóte, L. Alf. pol. 49 ; Th. i. 94, II. Wangtéð molares vel gemini, Wrt. Voc. i

wann-feax

(adj.)
Grammar
wann-feax, adj.
Entry preview:

Dark-haired, with raven-black tresses Wonfeax wale, Exon. Th. 393, 30; Rä. 13, 8

Linked entry: wan-feax

wann-hǽwe

(adj.)
Grammar
wann-hǽwe, adj.
Entry preview:

Dark-blue, blue-black Ða wonhǽwan cerula, Wrt. Voc. ii. 20, 66

wamm-scyldig

(adj.)
Grammar
wamm-scyldig, adj.
Entry preview:

Sinful, criminal Ne mæg ðǽr (paradise in*-*witfull ǽnig geféran, womscyldig mon, Cd. Th. 58, 20; Gen. 949

wamm-wlite

(n.)
Grammar
wamm-wlite, es; m.
Entry preview:

A wound on the face Swá hwylc man swá óðrum womwlite on gewyrce, forgylde him ðone womwlite, and his weorc wyrce óð ðæt seó wund hál sig quicunque homo alio vulnus in faciem in*-*flixerit, emendet ei vulnus, et opus ejus operetur, donec vulnus sanetur

wana-beám

Similar entry: wanan-beám

wlite-wamm

(n.)
Grammar
wlite-wamm, es; m.

A disfigurement of the facepersonal disfigurement

Entry preview:

A disfigurement of the face, personal disfigurement Æt ðám læsestan wlitewamme .iii. scillingas, and æt ðám máran .vi. scill. L. Ethb. 56; Th. i. 16, 15. Wlitewomma nevorum (nullis naevorum maculis deformatos, Aid. lo), Wrt. Voc. ii. 76, 27: 60, 56

Linked entry: wamm-wlite

be-waden

Grammar
be-waden, be-wadan

to reachcome uponsurprise

Entry preview:

to reach, come upon, surprise ? Min hord warað híþende feónd . . . bewaden (when surprised ?) féreð, stepped on stíð bord, Rä. 88, 24. Cf. be-faran, -féran, -rídan. Substitute:

blǽder-wærc

(n.)
Grammar
blǽder-wærc, es; m.
Entry preview:

Pain in the bladder Wiþ blǽdderwærce, Lch. ii. 320, 3

cyne-wáden

(adj.)
Grammar
cyne-wáden, (?); adj.
Entry preview:

Purple Hyre cinewaðenan (-wád-?) cyrtel, Cht. Th. 538, 10

Linked entries: cine-wáþen -wáden

fant-wæter

Entry preview:

Ǽr þan þe gé þæt hǽþene cild fullian on þám fantwætere, ofergeót ðínne líchaman mid fantwætere, Hml. Th. ii. 346, 14, 24. Bedýp on fontwætre gehálgodum, Lch. ii. 344, 23. Add

fille-wærc

(n.)
Grammar
fille-wærc, es; m.

Epilepsy

Entry preview:

Epilepsy Þ deáh wiþ heortece and wiþ fellewærce Lch. ii. 194, 31

Linked entry: fylle-wærc

frum-wæstm

Entry preview:

Of ðínum frumwæstmum syle ðearfum, Hml. Th. ii. 102, 10. Add

geár-wæstm

(n.)
Entry preview:

yearly fruit Þæt heó hæbbe ǽlce gére ealra geárwæstma þá þrié dǽlas, C. D. ii. 175, 25

Linked entry: wæstm

fullwiht-wæter

(n.)
Grammar
fullwiht-wæter, es; n.
Entry preview:

Baptismal water Þæt tácnode ꝥ ðurh his blód fulwihtwæter gewyrþan sceolde, Nap. 27

ge-wand

(n.)
Grammar
ge-wand, es; n.
Entry preview:

a turning aside, shrinking, hesitation Hé Godes þá gecorenan búton gewande getúcude eall swá hé wolde, Hml. S. 23, 15. Hí búton gewande sóna in tó þám ciningce eódon, 142. Ic eów bidde ꝥ gé búton gewande dón swá ic eów bebeode, 161. fear of a person

ge-wane

(v.)
Grammar
ge-wane, An. Ox. 5047.

Similar entry: ge-wanian

ge-wana

(n.; adj.)
Grammar
ge-wana, an; m.
Entry preview:

A lack. Substitute: <b>ge-wana;</b> adj. Lacking, v. wana; adj. I