Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-álífedlíce

(adv.)
Grammar
un-álífedlíce, adv.

Unlawfully

Entry preview:

Unlawfully Ne sceal mon unálýfedlíce gelustfullian non concupiscere, R. Ben. 16, 19. Unálýfedlíce illicite, Dial. 2, 2

un-andgitfull

(adj.)
Grammar
un-andgitfull, adj.

Not intelligentwithout understanding

Entry preview:

Ðæt ða andgytfullan mid worda láre tó Godes willan gemyngode sýn and ða unandgytfullan mid gódum dǽdum getrymede ut capacibus discipulis mandata Domini verbis proponat, et simplicioribus factis suis divina precepta demonstret, R. Ben. 11, 16.

Linked entry: andgit-full

un-fródness

(n.)
Grammar
un-fródness, e; f.

Ignorancerudeness

Entry preview:

Ignorance, rudeness Unfródnyssa (cf. edwítu, R. Ben. 97, 7) geþyldelíce beran difficultatem patienter portare, R. Ben. Interl. 95, 14

Linked entry: fród-ness

un-gecynde

(adj.)
Grammar
un-gecynde, adj.

Unnatural

Entry preview:

Hié hæfdun hiera cyning áworpenne Ósbryht and ungecyndne ( not of the royal race; cf. 'non de regali prosapia progenitum,' Asser.) cyning underféngon, Chr. 867; Erl. 72, 10

Linked entries: ge-cynde un-cynde

un-bescoren

(adj.)
Grammar
un-bescoren, adj.

Unshornwithout the tonsure

Entry preview:

Unshorn, without the tonsure Sume sídfeaxe gáþ, ðæt seó bescorene hálignes ne sý weorþre ðenne seó unbescorene, R. Ben. 135, 29

Linked entry: be-sceran

un-gesceád

(n.)
Grammar
un-gesceád, es; n.

Indiscretionunreason

Entry preview:

Indiscretion, unreason Ða ðe on ðám sylfum cildum mid ungesceáde gehátheortaþ qui in ipsis infantibus sine discretione exarserit, R. Ben. 130, 7. Hé on ánum dæge mid ungesceáde forspilð þreóra daga andlifene, Homl. Ass. 145, 30: Lchdm. iii. 442, 32

Linked entry: ge-sceád

un-gesceádwíslíce

(adv.)
Grammar
un-gesceádwíslíce, adv.

Indiscreetlyunreasonablyfoolishly

Entry preview:

Ongesceádwíslíce inrationabiliter, R. Ben. Interl. 61, 11

un-geþeaht

(n.)
Grammar
un-geþeaht, es; n.

Evil counsel

Entry preview:

Evil counsel Forbeóde hé and álecge ða ðwyrnysse heora ungeþeahtes prohibeant pravorum prevalere consensum, R. Ben. 118, 10

Linked entry: ge-þeaht

un-geþeáwfæst

(adj.)
Grammar
un-geþeáwfæst, adj.

Illregulated of conduct

Entry preview:

Illregulated of conduct Ungeþeáwfæstan indisciplinatos, R. Ben. Interl. 14, 16

un-geþwǽrness

(n.)
Grammar
un-geþwǽrness, e; f.

discorddissensiondisagreementdivisionquarreltroubledisquiet

Entry preview:

Ðýlæs ǽnegu ungeþwǽrnes on his ágnum ríce áhafen wurde prius quam adversa fama novas res domi moliretur, Ors. 2, 5; Swt. 82, 30.

Linked entry: ge-þwǽrnes

un-mann

(n.)
Grammar
un-mann, es; m.

a bad manan inhuman personone who is not a mere mana hero

Entry preview:

Ger. un-mennisco: Ger. un-mensch: Icel. ú-mannan a person fit for nothing.] one who is not a mere man, a hero Ðá gemunde hé ða strangan dǽda ðara unmanna (perhaps iumanna should be read; the Latin is: Valida priscorum heroum facta reminiscens. v. geó

unna

(n.)
Grammar
unna, an; m.: unne, an; unn, e; f.

grantallowancepermissionwillingness to givepleasure in doing somethinga grantwhat is given

Entry preview:

Bútan hé ðæs abbodes unnan begite nisi ea abba jubeat, R. Ben. 94, 9. Hé eów sige forgeaf þurh unnan ðæs Ælmihtigan, Homl. Th. i. 506, 27: Homl.

Linked entry: unne

un-nytwirðe

(adj.)
Grammar
un-nytwirðe, adj.

Not fit for useuselessunprofitableunserviceable

Entry preview:

Not fit for use, useless, unprofitable, unserviceable Hé nis ðæt án him unnytwurðe non solum sibi inutilis est, R. Ben. Interl. 83, 9. Wé beóð gehátene yfele þeówan and unnytwyrðe, Homl. Ass. 57, 150.

un-þæslícu

(n.)
Grammar
un-þæslícu, indecl. f.

Incongruityabsurdity

Entry preview:

Incongruity, absurdity Eáþe is tó understandenne of hwylcum antimbre ðeós unþæslícu ásprincð ðisse miclan tóþundennesse quod quam est absurdum facile advertitur, quia materia ei datur superbiendi, R. Ben. 124, 13

un-þanc

(n.)
Grammar
un-þanc, es; m.

disfavourdispleasureangerill-willan unpleasing acta displeasurean offenceannoyancenot thanksdispleasure expressed in wordsunwillinglywithout consenton compulsioningratiswithout (a person's) consentnot of (one's own) accordagainst (one's) will

Entry preview:

Hine on unðanc R eorringa geséceþ, Salm. Kmbl. 197; Sal. 98. an unpleasing act, a displeasure, an offence, annoyance Cweðe gé ðæt ic eów dide ǽfre ǽnigne unþanc? Ap. Th. 26, 3. Nú ic wolde ðé ðone unþanc mid yfele leánian, Gen. 31, 29.

Linked entry: un-þances

un-þeáw

(n.)
Grammar
un-þeáw, es; m.

A bad habitan evil practicea vicefault

Entry preview:

Mon sceal ðone unþeáw of mynstre áwyrtwalian, ðæt nǽnig ne gedyrstlǽce ǽnig ðing tó syllenne bútan ðæs abbodes hǽse hoc vitium amputandum est de monasterio, ne quis presumat aliquid dare sine jussione abbatis, R. Ben. 56, 16.

un-tweó

(n.)
Grammar
un-tweó, gen. -tweón; m.

Not doubtcertainty

Entry preview:

Not doubt, certainty Bið untweó (-treo, MS.) ðæt ðǽr Adames cyn cwíþeþ gesárgad there is no doubt that Adam's race will lament afflicted, Exon. Th. 59, 31; Cri. 961

Linked entry: tweó

un-wérig

(adj.)
Grammar
un-wérig, adj.

Not wearyfresh

Entry preview:

Gif mon on mycelre ráde weorðe geteorad, nime betonican...; ðonne bið hé sóna unwérig, Lchdm. i. 76, 8.

un-gewuniendlíc

(adj.)
Grammar
un-gewuniendlíc, un-gewunigendlíc; adj.

Uninhabitable

Entry preview:

R.) for ðære sunnan neáweste; on ðam ne eardaþ nán eorðlíc mann, Lchdm. iii. 260, 21

Linked entry: un-wuniendlíc

un-sáwen

(adj.)
Grammar
un-sáwen, adj.

Not sown

Entry preview:

R. S. 10; Th. i. 438, 5

Linked entry: sáwan