Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

leás-bregd

(n.)
Grammar
leás-bregd, -bréd, es; m.

Deceitfrauda trickcheatwile

Entry preview:

Deceit, fraud, a trick, cheat, wile Hé hiwode þurh drýcræft fela leásbregda he performed many tricks by magic, Wulfst. 99, 16. Swicol on dǽdum and on leásbregdum, 107, 2. Þurh his leásbregdas, 252, 19. Mid leásbregdum earmum mannum derian to harm poor

mylen-púl

(n.)
Grammar
mylen-púl, -pól, es; m.

A mill-pool

Entry preview:

A mill-pool On mylepúl; of mylenpúlle in Afene streám, Cod. Dip. Kmbl. iii. 401, 8. In ðone mylenpól; of ðam póle tó ðære portstrǽte, Cod. Dip. B. i. 418, l

nos-þyrel

(n.)
Grammar
nos-þyrel, -þyrl, -terl, es; n.

A nostril

Entry preview:

A nostril Dó on ðæt næsþyrl (nos-, MS. B.), Lchdm. i. 352, 4. Nosþyrla nares, Wrt. Voc. i. 43, 19. Úteweard nosterle pinnulae, 43, 22. Nosterla hǽr vibrissae, 21, 52. Se brǽþ on heora nosþyrlum, Homl. ii. 98, 9. Dó on ða næsþyrlu (nos-, MS. B.), Lchdm

Linked entry: næs-þyrel

palm

(n.)
Grammar
palm, es ; palma, an (?) ; m. : pælme, an ; f.
Entry preview:

A palm Palm palma, Wrt. Voc. i. 32, 61. Se palm is sigebeácen, Homl. Th. ii. 402, 10 : i. 218, 10. Swé swé palma ut palma, Ps. Surt. 91, 13. Swælce pælme quasi palma, Rtl. 65, 33. Pælmana palmarum, 95, 8. Palmana, Jn. Skt. Lind. Rush. 12, 13

Linked entry: pælme

ramm

(n.)
Grammar
ramm, es (a wk. gen. pl. occurs); m.
Entry preview:

a ram Ramm aries, Wrt. Voc. i. 23, 52. Ram, 78, 46. Rom berbex, ii. 12, 71 : 126, 3. Rommes blód, Cd. Th. 177, 20; Gen. 2932, Geoffra mé ǽnne þríwintre ramm Gen. 15, 9 : 22, 13. Beorgas wǽron blíðe swá rammas, Ps. Th. 113, 6. Bringaþ him eówra ramma

Linked entry: ram

ealu-scóp

(n.)
Grammar
ealu-scóp, eala-scóp, es; m.

An ale-poet

Entry preview:

An ale-poet We lǽraþ, ðæt ǽnig preóst ne beó ealu-scóp we teach that no priest be an ale-poet, L. Edg. C. 58; Th. ii. 256, 15

Linked entry: eala-scóp

gleó-cræft

Grammar
gleó-cræft, glig-cræft, es; m.

Glee-craftart of musicminstrelsyplayingars musicahistrioniamimica gesticulatio

Entry preview:

Glee-craft, art of music, minstrelsy, playing; ars musica, histrionia, mimica gesticulatio, Greg. Dial. 1, 9

Linked entry: glig-cræft

bezera

(n.)
Grammar
bezera, an; m : bezere, es; m.

The baptist

Entry preview:

The baptist Se bezera, Mt. Rush. Stv. 3, 1

ge-iéwan

(v.)
Grammar
ge-iéwan, p. de; pp. ed; v. trans.

To shewostendere

Entry preview:

To shew; ostendere He ðæt beácen geseah ðæt him on heofonum ǽr geiéwed wearþ he saw the beacon which to him before in heaven was shewn, Elen. Grm. 102

swital

(adj.)
Grammar
swital, (<b>-el</b>).

Similar entry: sweotol

sylfring

(n.)
Grammar
sylfring, (should be given under seolfring), es; m.
Entry preview:

A silver coin Þreó hund sylfringa trecentos argenteos, Gen. 45, 22

Linked entry: seolfring

trymmend

(n.)
Grammar
trymmend, es; m. I. one who strengthens or
Entry preview:

supports Ðú mé wǽre trymmend firmamentum meum, Ps. Th. 70, 3. II. one who makes a formal agreement, v. trymman, I. 4 :-- Trymmend stipula*-*torem, Wrt. Voc. ii. 88, 2

úht-hlem

(n.)
Grammar
úht-hlem, úht-hlemm, es; m.

A din made in the early morning

Entry preview:

A din made in the early morning (the noisy conflict of Beowulf and Grendel; cf. dryhtsele dynede ... reced hlynsode ... swég up ástág, 1540-1569; B. 767-782), Beo. Th. 4019; B. 2007

un-gerec

(n.)
Grammar
un-gerec, un-gerecc, es; n.

Disordertumultviolence

Entry preview:

Disorder, tumult, violence Ungerecc (-rec, Rush.) tumultus, Mt. Kmbl. Lind. 26, 5. Ungerece impetu (cf. O. H. Ger. Mit mihhilu ungirehhu magno impetu, Mk. 5, 13), Rush. 8, 32. Hé óðerne cyninges þegn in ðæm ungerecce ácwealde in ipso tumultu alium de

Linked entry: in-gerec

un-met

(n.)
Grammar
un-met, um-mett, es; n.

Excess

Entry preview:

Excess Of ðam unmetta and ðam ungemetlícan gegerelan, of ðám swétmettum and of mistlícum, dryncum (cf. of ungemete ǽlces þinges, wiste and wǽda, wíngedrinces, and of swétmetann (-mettum?), Met. 25, 38), Bt. 37, 1; Fox 186, 16

Linked entry: met

wang

(n.)
Grammar
wang, es; m.: wange, wænge, wenge, an; n.
Entry preview:

A cheek, side of the face Ðæt wange wið ða ceócan ufan mandibula, Wrt. Voc. ii. 58, 3. Ðæs wonges locfeax cesaries, 22, 57. Smire ðæt hále wonge mid, Lchdm. ii. 338, 9. Bind on ðæt wænge, 20, 10. Smyre ðæt wenge, 20, 18. Gif hwá ðé sleá on dín swýðre

wíþig-pyt

(n.)
Grammar
wíþig-pyt, wíþig-pytt, es; m.

A pit with willows by it

Entry preview:

A pit with willows by it On wíðigpytt, Cod. Dip. B. iii. 336, 21

wull-fleós

(n.)
Grammar
wull-fleós, -flýs, es; n.

A fleece of wool

Entry preview:

A fleece of wool Wulflýs cana vellus, Wrt. Voc. ii. 128, 17

Linked entry: flís

wudu-bærnet

(n.)
Grammar
wudu-bærnet, wudu-bærnett, es; n.

Burning trees in a wood

Entry preview:

Burning trees in a wood Be wudubærnette. Ðonne mon beám on wuda forbaerne, L. In. 43; Th. i. 128, 16

wudu-bil

(n.)
Grammar
wudu-bil, wudu-bill, es; n.

A wood-bill

Entry preview:

A wood-bill Wudubil (uuidu-) folcis, Txts. 63. 834 : falcastrum, 836: Wrt. Voc. ii. 35, i. 5. Uudubil falcastrum, ferramentum curvum a similitudine folds vocatum, 146, 82